En magisk, kort och intensiv veck-ända tog sin begynnelse under arla lördag förmiddag när eder magiker och illusionist tog sitt hookade trollspö och begav sig iväg till Gärtuna hallen, ridandes på sin franska griffe. Väl på plats utövade han totalitär globalbandy tillsammans med häpet betraktande med- och motspelare. Så magiskt global var vår papi att han konsekvent briljerade med allt från östblocksinspirerade röd-maskin-bandy till vild västlig indian-dito. Alltid händer det något spännade när jag är på plan, tur att jag är så ödmjuk då...
Magin fortsatte när jag återvände till min casa där A-K hade trollat bort vår dotter. Hon befann sig nu i mormor och morfars garn, och skulle inte prinsess-räddas därifrån förräns söndag eftermiddag. Anledningen var den att Kent och Bolla hade bjudit in till husesyn på det nya godset i Enhörna för samkväm och trolldryck. Eller som Kent skulle ha sagt det: "- jag öppnar upp min dörr - och jag håller den på glänt" i sann svensktoppsanda. Deras goda grannar som bor i ett delicious härbärge precis vid Mälarens kant var också inbjudna - och efter lite stärkande öl och korvgrillning på Kents altan så begav vi oss ner till grannarnas bastuhus för tvagning och lite hårdporr...nä...men rent tekniskt så kunde det naturligtvis ha varit så... rent tekniskt alltså, men det kan det ju å andra sidan jämt.
Morske män fyllde sina kroppshyddor och egon med stärkande dryck och genast vitaliserades tankarna kring lite vinterbad. Sagt och gjort - 3 vältränade lekamen galloperade ut i den kalla natten och rätt ner i Mälarens mörka djup - och efter det har ingen sett till dem.
Kvällen och natten fortlöpte med V75 på TV - mexikansk plockmat och naturligtvis mer av det goda livet har att ge i flytande form samt en bestialisk tvekamp i familjespelet När och Fjärran. Killarna mot Tjejorna - som vanligt, men där upphörde också all ordinäritet då det manliga släktet likt en nuclear-bestyckad missil svepte iväg minsta tillstymmelse till spänning. Så total var deras seger att det nästan kändes lite genant...
Nästföljande dag väckte oss med eftertänksamhetens grånande töcken och det var ett ganska slitet gäng som bänkade sig för kolhydratladdning vid frukostbordet. På dagens agenda stod promenad i den för papi välkända Enhörna-skogen. En skog som skulle bjuda på en sällsam och mystisk överraskning...
För i en dunge ändrade plötsligt omgivningen karraktär... stenrösen eller stencirklar och mönster omgärdade oss med utplacerade rotfigurer. I grenar och längs en porlande bäck hängde kottar i metall-cirklar och vittnade om natur- eller häxkrafter. På stubbar och stenar stod skor och läderstövlar utplacerade med torv och halm istoppade. Över det surrealistiska scenariot cirklade samtidigt ett par skriande korpar som sände ett par kårar genom Papi. Samtidigt som man fascinerades av det märkliga så gick det heller inte att förtränga den något olustiga och olycksbådande känslan som vilade över platsen. Magiskt och märkligt var ordet.
På kvällen väntade återgång till gängse rutiner med nattjänst på fabriken - det var varken magiskt eller märkligt... det bara var.
2 kommentarer:
Kent och Bolla, vad är det för jävla namn? Satans arbetarpatrask!
mm..jag vet - men ibland måste man beblanda sig med pöbeln och fotfolket.
Skicka en kommentar