måndag 31 december 2007

spela roll



Jag satt och funderade lite på föregående inlägg och det där med att jag skulle vara så stel... riktigt så illa är det väl inte... förvisso är det väl lite svårt att tillskriva mig attributet känslomässig då jag ofta är kontrollerad och analytiskt lagd. Men djupt där inne bor det dock en gycklare och en apa. En illusionist med flera ansikten och en bard med flera strängar på sin lyra.

En avsomnande teaterådra som rönte sina största framgångar 1987 (20-års-jubileum i år) då Papi levde sitt liv bland orcher, dvärgar och alver. Det år som ett SM-guld i MERP (Middle Earth Role Playing) och 2 SM-silver i AD&D och Drakar & Demoner bärgades.

Så vem vet - under 2008 kanske du hittar mig på SAGA-teaterns scen - fast mest troligt inte.

Ring-dinga-dong




Ring ut det gamla - ring in det nya - bara ni inte ringer mig...

Ett år går fort - speciellt nu när man har blivit äldre... fast egentligen handlar det väl mer om att veckorna numera bara är fyllda av katalogiserade rutinärenden - borta är spontaniteten. (- men du har väl aldrig varit spontan? typ stelast i Sverige).

Tur då att man har berikats med en vandrande upptågsindustri vid namn DJ Ester - jag kommer ofta på mig själv med att sitta och småskratta åt hennes upptåg och oförställda lycka kring i mina ögon trivaliteter. Vi har haft ett bra år tillsammans med spännande utflykter, dagispremiär, semestrar, skärgårdsliv, jul och lucia-firande, bara för att nämna några saker. Just nu övar vi mycket på tal och språk, samtidigt som vi försöker föra in siffror och färger. Hon är villig att lära men lika otålig som moder när det inte går som hon vill.

På det privata planet har vi väl haft både up's and downs, men vi har nog försökt göra det bästa av det i alla fall. Ofta har det naturligtvis funnits en viss ekonomisk aspekt, då den från och till har varit lite ansträngd. Men just nu ser vi 2008 med tillförsikt an... Mami har hittat ett jobb som hon stortrivs på och förhoppningsvis kan hon få en bra kontinuitet i antal timmar per vecka - tillsammans med min TimeCare så har vi hittat en vettig balans där både hämtning och lämning av DJ fungerar. Papi har till och med börjat ta för sig i köket och levererar oftast hemlagat till flickebarnet... och nej, dom har inte börjat hälsa igenkännande på McD. 2 gånger i månaden - inte mer, dessutom vill hon bara ha köttbullarna och leksaken.

Papis jobb då? Jo då, han trivs lika bra som vanligt - 2007 var ett år fyllt med utmaningar, dels rent produktionstekniskt och organisatoriskt där vissa klarade en sådan övergång - andra inte, och det kunde ta de mest underliga uttryck. Synd bara att det alltid är neggosarna som gömmer sig bakom en gnällfasad som hörs mest. För mig är det ganska enkelt - antingen är man med på tåget - eller så står man kvar på perrongen. Välj. Nästa år blir en ännu större utmaning där Läkemedelsbranschen ska anpassa sin kostym till en allt snävare outfit och med större konkurrenspåverkan från generica-företag. Det gäller att vi är uppe på tå och är top of the line samt naturligtvis levererar. Kapaciteten finns där - så vi ska visa var skåpet ska stå. Klyschor? Nä det tycker jag inte.

Vad har vi för annat att se fram emot då? Under våren kommer vi i första hand att fokusera på vår stora make-over av vardagsrummet. Nya tapeter ska in, ny soffa, ny rya-matta, ny fönsterbelysning, nya gardiner, nytt soffbord, nya media-möbel och slutligen en ny TV. Det blir en utmaning som heter duga, men spännande ska det bli. Vi hade en inredningsdag i lördags när vi gjorde en massa butiker för uppslag och idéer. Vi vet i princip vad det är vi vill ha - nu handlar det mer om detaljfrågor såsom 37', 40', eller 42' på TV:n - grå fondtapet med svarta medaljonger eller vice versa osv. Sparar man in på något där - kan man lägga lite extra på något annat.

Utöver allt detta så kommer bloggen leva kvar - jag trivs med att få skriva av mig lite då och då. Läsarkretsen ligger stadigt på ungefär 160-200 unika personer per vecka. Mao. en liten och ansenlig blogg - men samtidigt känner jag mig inte heller inrutad och begränsad i det jag skriver för att det ska passa alla. Det kommer jag aldrig lyckas med, så ni får ta det för vad det är - och levererar jag åsikter som går isär med dina egna så hav förtröstan - det är sådan jag är. En sarkastisk provokatör med ett varmt hjärta.

GOTT NYTT ÅR ALLIHOPA!

söndag 30 december 2007

Peek-a-boo(k)



Dennis Lehane - Ingenting är heligt betyg: 5/5


Desiree Stone, en ung, sorgedrabbad kvinna, har försvunnit utan spår. Detsamma har hänt den detektiv som anlitades för att hitta henne. En mängd pengar saknas likaså. En sekt i Florida verkar vara platsen där svar kan finnas. Desirees far, miljardären Trevor Stone, är desperat. Han ser bara en möjlighet som kan hjälpa honom att finna dottern, privatdetektiverna Patrick Kenzie och Angela Gennaro. Under hot tvingas Kenzie och Gennaro att anta uppdraget, trots att de på förhand ser dödsfällan. De sätter sina egna liv på spel i ett landskap där lögnen och korruptionen omger dem, och där ingenting är heligt.


Lehane briljerar i sin femte bok om det strävsamma deckarparet Kenzie & Gennaro och kan inte få något annat än högsta betyg. Boken håller dig i sitt grepp från sida 1 och vansinnet kring Bostons socitetsvärld finner inga gränser. Svart är vitt och upp är ner - ingen, och absolut ingen är det den utger sig för att vara - och frågan är om våra deckare någonsin har åkt på så mycket stryk som i denna bok. Enda minuset skulle väl då vara att Bubba kliver in för en ett-årig fängelsevistelse i början av boken. LÄS!!

fredag 28 december 2007

Pappa-blogg

  • Vaknade 08.20
  • Gosade
  • Åt frukost
  • Lekte affär
  • Spelade boll
  • Borstade tänder
  • Sov lunch - fick ha napp
  • Åt lunch
  • Tittade på barnkanalen
  • Gick till Tidemans Konditori
  • Gick till Dalparken och åkte rutschkana bla.
  • Gick hem till Clubba Guda och fikade
  • Fick julklapp av Clubba - blev så glad att jag höll på att svälja tungan
  • Gick ner till Centrum och handlade middag på Konsum
  • Lekte en stund med att stapla burkar innan maten
  • Åt middag
  • Lekte lite till
  • Gick över till grannarna Berit och Arne och inspekterade
  • Borstade tänderna
  • Gick och lade mig 18.30

Damn! Dom är verkligen spännande och varierande de här mamma- och pappa-bloggarna som florerar på nätet. Men vem är jag att döma.

samlarbild


"- Kom igen då coach, du lovade ju en idolbild till jul!"
"- Hm, jo... håll till godo då"
www.hattrick.org



torsdag 27 december 2007

DÖ HÅRT vid 40 starring KENT



Julhelg och ledighet innebär utrymme för att komma ikapp i filmträsket - för en småbarnspappa med en karriärklättrande kvinna så infaller detta under dygnets mer dunkla timmar. Undertecknad har därför nattetid plöjt igenom ömsom vin, ömsom vatten. Filmerna har hans "vänner" med torrents syndrom "lånat" ut till honom.

Natten som var gjorde mig en insikt rikare och levererade även ett maliciöst leende i ena mungipan.

Veckorna innan jul hade nämligen Kent gått omkring på jobbet och småmyst över "den bästa film han någonsin sett" - utöver det konstaterandet så kan man även sammanfatta den som "den enda film som Kent sett med ett fortfarande gällande bäst-före-datum". Filmen i fråga var Die Hard 4.0 - och redan här kände jag rysningar springa down my spine - uppföljare brukar som regel vara no no i Papis cinematiska värld, om vi bortser från Djävulen i Miss Jones-serien. Och med 3:an i tragiskt minnesspektra så var det med stor tveksamhet som jag "lånade" denna film.

2 timmar senare så är jag förvisso måttfullt road av verket - men framför allt så känner jag mig upplyst och förstår varför Kent är down med Bruce. Filmen i korthet:

  • En medelålders man - i viss mån bortvänd från samhället paketerar in allt i svart eller vitt - här finns inga gråzoner. Antingen är folk kompletta idioter eller helt ok.
  • Allt var bättre förr, speciellt musiken - som han gärna tvunget terroriserar in i folk. Creedence eller Evert Ljusberg, det känns som det går på ett jämt ut.
  • Han kan inte prata med sin dotter för hon är så märklig - men längst därinne klappar ett fadershjärta.
  • Han förstår inte den nya tekniken och vill gärna att allt skulle vara som det var där vid 1988 och före det. Därför kallar han hackers och teknikfantaster för "nördar". Anfall är bästa försvar.
  • Ska göra allt själv - men när det skiter sig så kräver han att omgivning och kringfunktioner ska ställa upp - helst redan igår.
  • Har ett favorituttryck - Yippie-Ki-Yay Motherfucker

I rest my case... säger jag inget så har jag inget sagt - men jag bör nog kolla upp om inbjudan den 12:e januari fortfarande gäller...

I övrigt så har den, av andra betygsatt som "fantastiska" filmen Transformers "avnjutits" - och här kommer mitt betyg: Värre dravel och skit var det länge sedan jag sett, dessutom var pixeltekniken så urkass så att pixlarna höll på att hoppa ur skärmen. Amerikanskt bull när det är som sliskigast - Optimus Prime up my ass!!

Nattens begivenhet har jag dock stora förväntningar på: Första delen i Quentin Tarantions projket Grindhouse, dvs. Death Proof ligger just nu och tar upp nån gig på hårddisken. Om Quentin levererar som han brukar (bortsett från Hostel) så är det upplagt för del 2 under morgondagen, Planet Terror.

Det var allt på filmfronten för den här gången och eder Nils-Petter lämnar tillbaka fjärrkontrollen.

tisdag 25 december 2007

mera salt!



Snälla goa Vägverket!

Jag har till min förskräckelse upptäckt ett par enstaka ytor av min bil som inte har täckts med den bruna sörja som ni skapar genom ert kontinuerliga vansinnes-saltande trots plusgrader.

Jag vet inte om det beror på att er budget är alldeles för stor i förhållande till antalet blixthalkedagar eller om det bara är okunskap.

Jag har nu börjat trivas med en brun bil istället för grå-metallic, så min ringa önskan är att ni kör ett par vändor i mitt kvarter nu i natt - kom igen, vräk på bara!! Jag har själv varit ute med all bordssalt som gick att frambringa här hemma.

Hur var det Salt N Pepa sa? "Push it real good baby!"

so this is christmas



Årets mest perversa högtid har passerat zenit och går lite på sparlåga fram tills den eskalerar vid nyårsafton. Gårdagen kan kortast beskrivas som ett frosseri i överflöd - och Ester... nej, hon blev inte utan kan vi väl säga.


Men låt mig berätta årets julsaga från början...


Den tog sin början redan kvällen innan doppardagen (Här vill Papi göra ett inflik för det där med att få doppa är en överskattad bluff). Tillsammans tog Familjen Apa buss 751 upp till Bodastigen och Farmor och Farfar - här såg undertecknad en möjlighet till julhelgens enda intagande av starkare drycker då han är förärad som ende representant och innehavare av Vägverkets körkort.

Famo & Faffa tog tillsammans med kisse Ansgar som enligt DJ antingen är en Pippi eller en Kzzzzz emot med öppna armar och ett frestande härligt julbord. I våran familj har genom alla år, just kvällen innan julafton hållits väldigt högt - detta har underlättat i det annars så riskfyllda kompromissandet hos familjer i juletid. God mat och dryck insveptes i goda vänners lag och Ester höll fanan högt genom att sköta sig föredömligt. Efter maten stundade julklappsutdelning där ivriga barnhänder upptäckte en liten sminkväska som var farmors - den var sedan det enda intressanta under återstoden av kvällen. Vid 21.30-tiden vinkade vi adjö och tog apostlahästarna tillbaka till de centrala regionerna av Södertälje.

Julaftonsmorgon bjöd på en enklare sovmorgon - antagligen hade gårdagskvällen tagit ut sin rätt. Men vilan var sekundär då flera ärenden stod på agendan innan vi skulle infinna oss ute i Sundsvik vid 13-snåret. A-K och DJ hade lite ärenden här i centrum + att de skulle förbi S:ta Ragnhildskyrkan för att tända ett ljus för Cossi. Själv prickade jag av det traditionella jullöpet, som gjort för kontemplentering över livets vedermödor och prövningar. Också ett tillfälle att fundera över eget livskall och uppdrag.

Ute i Sundsvik väntade större delen av släkterna J, D och S - och under den burriga granen dignade ett julklappshav som fick mig att osökt börja leta efter alla nytillkomna barn i stoleksordningen ett helt dagis - för visst hade vi väl sagt - likt alla tidigare år - att... "ja, men i år köper vi bara till barnen - det håller inte annars" "jo, så gör vi - vi införde ju julklappsleken 2 för en hundring just för att blidka vuxenskapet" "bra... det är skönt att ha något att rätta sig efter".

Jag hittade inga mer barn...

Maten var som vanligt gudomligt gott och varierande - där Matilda och Tony ska ha en stor eloge för införandet av slovenska delikatesser. Det dumma med julmat är att huvudet alltid vill ha mer än vad magen har utrymme för... man kanske skulle utrusta sig med en stomi-påse till nästa jul.


När mörkret hade bäddat in området i sin famn och den lilla stormlyktan tappert kämpade i sin ensamhet utanför på grusgången så nalkades ännu ett värmande ljus i dunklet... En märklig varelse med yvigt vitt skägg och en jutesäck på ryggen tog sig med bestämda steg över gräsmatta och altan innan en ljudlig bankning fick all aktivitet att stanna upp. Han hade färdats långt med sitt uppdrag och mottogs med varierad upphetsning. Misstänksamhet blandades med oförställd glädje och nyfikenhet - precis som det gjorts i alla tider. Tomten var här... och jag vet i fan vart man ska vända sig med en reklamation. Jag hade ju tydligt plitat ner Guitarr Hero II på kortet till honom, hur han sedan får det till duntäcken från Hemtex är för mig en gåta... men jag ska klura på det till nästa år.

Ett stort tack för en jättefin jul till alla inblandade och en god fortsättning till alla som läser på Papis blogg. Jag kommer inte lista alla julklappar som Ester fick - det känns lite overkill och fyller ingen funktion, däremot sänder vi en tacksamhetens tanke för allt fint som hon fick.

Nu ska jag gå en rond med julskinkan igen - dessutom närmar sig slutet på Final Fantasy XII-sagan, känns lite vemodigt. Tur att jag har ett reservspel i form av Kingdom Hearts II som ligger och lurar i spellådan.

måndag 24 december 2007

julafton



Ett år går fort... av någon märklig anledning så känns det som om åren rullar på snabbare ju äldre man blir. Peter Cossi blev aldrig äldre än förra året - då han lämnade oss för ett viktigare uppdrag. Ord känns rätt överflödiga för att beskriva den saknad många av oss känner - därför tänder vi ett ljus för honom idag och ägnar några minuter i stillhet åt denne märklige man.

Sen blir det julsnaps - det hade han gillat.

söndag 23 december 2007

mange

Någon mer än jag som har noterat Magnus Hedmans nya uteliggar-look... blek hy, fjunigt spretigt pundar-skägg och skrynkliga kostymer... Antingen pågår en intern tävling på TV4 med Peter Jihde i spetsen om vem som kan se mest jävligast ut eller så har Chelsea-miljonerna inte betalats ut ännu.

Uppryckning i leden - jag gnäller inte, men någon måste tala om när skit faktiskt är skit.

lördag 22 december 2007

det vänder nu!



En av årets viktigaste dagar är här... en dag som andas förhoppning och som kanske bara bräcks av lågoddsare såsom midsommar, kräftpremiär, semesterveckorna... ja ni fattar.

Klockan 06.08 i morse gav mörkrets makter upp - och bit för bit, dag för dag kommer vi att vinna mark, sakta men säkert. Vintersolståndet är äntligen här så hav förtröstan - jävligare än vad det är nu blir det inte. Det goda har åter segrat, så varför inte fira med ett eget praktstånd.

Nåväl fredagen övergick till lördag och hälsade välkommen med spänning i kubik. DJ firade in den annalkande julen med kaskadspyor x 2 i natt. Vi räddade upp den första situationen med nya täcken och kuddar, men när flickebarnet gick till återangrepp och även inkluderade mammas sida av vår säng så fick Hemtex-hemmet kapitulera. Lägg därtill att hon mot all vett och sans fick en energikick utan dess like och startade en SM-turnering i hela havet stormar fram till 02.30 så kan ni kanske börja ana dramat på Lovisinsgatan i natt.

Klockan halv elva kom farmor förbi och såg till att Papi kunde åka iväg för att trolla på innebandyplan. Det var en mangrann uppslutning med dubbel kvinnlig fägring, vilket totalt räknade in hela 17 personer som ville preppa kroppen en sista gång innan midvinterbloten tar vid i hem och stuga. Hur som helst var det himla kul - trots förlust med 5-11, men det är ett skönt gäng vi har blivit på lördagförmiddagarna. Bra för stämningen på jobbet också.

Ikväll skulle egentligen Clubba Clabbe Gudfar dykt förbi för lite julstämning med glögg och tilltugg samt paketutbyte - men vi har skjutit på det till mellandagarna, det är dumt att chansa - magsjuka är inte att leka med. Även om en liten asocial ådra i Papi ser vissa fördelar med att få ligga lite nerbäddad när julruschens vindar drar som hårdast runt stugknuten. Var ute en stund här i Centrum för en stund sedan och vi kan väl säga så här... det är inte direkt välsignad glädje som lyser i folks ögon.

fredag 21 december 2007

Vinresan



Denna fredag beger vi oss till den amerikanska västkusten - närmare bestämt Kalifornien och vinregionen Central Valley, öster om San Fransisco.

A-K fick något stirrigt i blicken när jag droppade nyheten om att det blev amerikanskt och anlade en frågande min tillsammans med konstaterandet att jag alltid ska krångla till det... Å andra sidan så växte hon aldrig upp med Angela Channing.

Jag kan dock dryfta mig till att ägna en liten stund åt att fundera på varför jag så envetet undviker franska och italienska viner... de om några borde ju borga för kvalitet och bouquet. Förvisso kan jag ju göra det enkelt för mig genom att faktiskt tillstå att jag verkligen föredrar de Australiensiska och Sydafrikanska druvorna... men sanningen ligger nog närmare att min barndomstid kantades av föräldrar och äldre släktingar som drogs med i den kontinentala andan att köpa franskt, spanskt och italienskt lantvin... fråga inte mig, men om jag får gissa så smakade det antagligen mest skit - men det kommer ingen att erkänna.

Vår leverantör är Ironstone Vineyards och labeln är Gravel Bed vilket syftar på den träskmark som bildades av smältvattnet från de sluttningar som ramar in dalen.

Smaken är ungdomlig, fruktig, aningen syltig med inslag av örter, mörka bär och lakrits. Innehållsmässigt hittar vi tre druvsorter - 60% Cabernet Sauvignon 30% Merlot och 10% Cabernet Franc.

Nu återstår bara njutningstillfället.

torsdag 20 december 2007

out of office


Höll precis på att glömma bort att berätta att jag är ledig i 17 dagar nu... undrar just vad man ska hitta på då... helst så lite som möjligt, men känner jag A-K rätt så åker jag väl på marktjänst här hemma. Upptäckte precis att Esters dagis har ofoget att hålla stängt under mellandagarna - sitter och slår i gula sidorna men hittar inget akut-dagis. Det här får vi ta upp på nästa kretsträff med Moderaterna - sådana här skuggzoner i den kommunala serviceagendan måste genast rätas ut.

give me benjamins



Forbes har presenterat sin årliga lista över de rikaste seriefigurerna - fråga mig inte hur utval och värdering går till, dock kan jag konstatera att man är i fel bransch uppenbarligen...

Topp 10 – rikast

1. Joakim von Anka, 190 miljarder kronor.
2. Kejsare Ming, 138 miljarder kronor.
3. Richie Rich, 106 miljarder.
4. MOM (från ”Futurama”), 103 miljarder.
5. Jed Clampett (från ”Beverly Hillbillies), 73 miljarder.
6. C. Montgomery Burns (från ”Simpsons”), 55 miljarder.
7. Carter Pewterschmidt (från ”The family guy”), 47,5 miljarder.
8. Bruce Wayne (”Batman”), 46 miljarder.
9. Thurston Howell III (från ”Gilligan’s island”), 41, 5 miljarder.
10. Tony Stark (”Iron man”), 39,5 miljarder.

onsdag 19 december 2007

give me dog!



ett litet inlägg i ICA-Maxi-debatten - tipsat av Clubba Clabbe Juhani

Det perfekta köttet

Sveriges bästa kött finns i Östermalmshallen och kostar 980 kronor kilot. Värt vartenda öre.

Ett välgrillat yttre, ett blodigt men ändå tempererat inre, levriga, lätt ruttnande smaknyanser som blandas med en ursprunglig friskhet, en konsistens som är både tuggig och flyende och så en kommunikation, omedveten, med några av ens organisms allra äldsta, fornhistoriska delar och minnen.

Upplevelsen av att äta riktigt bra biffkött, tillagat med perfektion, går utanpå det mesta i matväg. Tyvärr är tillgången på bra kött i vårt land mycket dålig, det mesta som säljs i livsmedelsaffärerna är av låg kvalitet och anpassat efter okunniga konsumenters krav: fettsnålt, ljust i färgen, etc, etc.

Tack och lov finns det undantag. Sveriges troligtvis allra bästa biffkött går under namnet guldkött och säljs på Willy Ohlson i Östermalmshallen i Stockholm. Guldköttet är resultatet av några slaktares intresse för kött och historia och blotta den löftesrika åsynen av de vitglänsande köttstyckena i disken väcker min egen köttdrift: biffhimlen finns på jorden och översteprästerna heter Rolf Löf, Niklas Lewenhagen och Sven Olof Nilsson. Köttet kommer från åtta slakterier runtom i landet. I guldköttets begynnelse tog herrarna på Willy Ohlsson allt kött från Karlströms Slakteri i Gällivare. ”I dag arbetar vi med flera slakterier eftersom efterfrågan blivit allt större”, säger Rolf Löf en lugn höstmorgon i Östermalmshallen.

”Bara det bästa köttet kan bli guldkött och det blir svårare och svårare att få tag på tillräckligt hög kvalitet.”Kvaliteter som eftersöks är främst rejäl marmorering, storlek och en djup röd färg. Slakterierna väljer ut bra stycken åt Willy Ohlsson och hänger köttet under en vecka. Sedan transporteras köttet till Stockholm där Sven Olof Nilsson väljer ut de allra bästa styckena av biff och entrecote. Därefter torrhängs köttet, i glasmontrar där temperaturen är 5 grader och luftfuktigheten 17 procent.

Det mesta kött i dag ”hängs” i vakumförpackningar, i mitt tycke en smakmässigt värdelös metod för att åldra kött. Torrhängning, där köttet är fritt för luften, skapar ett helt annat smakregister och pressar fram köttets allra mest hedonistiska nyanser. Vakuumhängning är mer ekonomiskt för säljaren, eftersom ingen vikt går förlorad.Guldköttet får torrhänga i tre veckor, sedan rullas köttet i talg och får hänga i ytterligare fyra veckor. ”Metoden med att rulla köttet i talg kommer från tiden före våra moderniteter, det var helt enkelt ett sätt att konservera kött”, berättar Rolf Löf. ”Av fjorton kilo kött blir det kvar tre och ett halvt kilo efter hängningen”, lägger Sven Olof Nilsson till och verkar på så sätt vilja förklara det minst sagt höga priset på Guldköttet: 980 kronor per kilo är dagsnoteringen.

Guldkött ska ätas rare. Grilla en halvkilosbit hårt på ytan, och låt sedan köttet gå färdigt i 170-grader varm ugn, till cirka femtio graders innertemperatur. Låt vila i tio minuter i folie. Servera i tvärskurna skivor med smält smör och flingsalt.

önskelista

tjena tomten!

Jag vet att du och jag inte riktigt hookar - att vi har lite olika inställning till det här med jul å sånt. Och ska vi vara helt ärliga så var det väl länge sedan som jag var snäll - men det brukar ju sägas att julen är förlåtelsens tid, så jag tänkte att vi kanske kunde börja om från scratch. Har svårt att minnas när jag fick en julklapp sist, men om du nu eventuellt har kommit på bättre tankar så slänger jag nedan in en liten hjälp på vägen:

1.
2.
3.
4.

skulle du mot förmodan hitta ett par helgula Cortez eller Dunks - vilket eder sko-orakel blir kommande års trend på sneakersfronten... så vill jag ha.
All I want 4 christmas is waffle.

Arabys Cafú


East Front har nu startat en insamling för att försöka rädda Emin Nouri kvar i Östers IF. Hjälp till du också! East Front startade för ett par år sedan projektet Supporterspelaren, ett projekt som legat på is ett tag. Nu tar EF tag i detta på nytt. Målsättningen med projektet är att rädda Emin Nouri kvar i Östers IF. Pengarna kommer Emin tillhanda vid en eventuell förlängning av kontraktet. Du som gillar att se helplansruscher från Arabys Cafù kan på ett enkelt sätt vara med och bidra. Sätt in ett bidrag, stort eller litet, på Bankgiro 235-9255. Ditt bidrag kan göra att vi får se Emin Nouri i Öster även i framtiden!.

tisdag 18 december 2007

meckat lite

Hej på er, tjena hej!

Jag har meckat lite med gränssnittet och editerat listan med folk som håller fortet - det är antingen bloggar som håller klass eller bara är jävligt enerverande.

Det är möjligt att det finns någon netiquette som bygger på att man ska be om lov... men det skiter vi i. Bloggar ni på nätet så får ni tåla att synas i sömmarna.

Vi syns - jag syns.

söndag 16 december 2007

julklapp




Om ni kan bevara en hemlighet - som förvisso är etablerad i min vänskapskrets...nåja om vi bortser från P som brukar mumla något om att min farsa fortfarande är i livet, och det har han varit sedan han flöt iland på Keela Wee - så ska jag avslöja vad årets julklapp blir (nejdå inga miffo-GPS:ar här inte!)

inflik: att jag benämner P som P, är just för att han kallas för P - jag har således inte fallit för blogg-ofoget att i något slags överpretantiöst försök göra min vänskapskrets identitetslös. För att förtydliga mig: P är P.

Som ni säkert redan har förstått så är det jag som är Fantomen - det är jag som håller Singh-piraterna stången ute i Sydhamnen när du sover gott i din bädd. Det är jag som upprätthåller mjölkkonsumtionen i Mälardalsregionen, och det är jag som hittar dig - du hittar inte mig. Men du kan alltid ta dig ut till skogskanten vid Måsnaryd och ropa mitt namn: Jiiiiimmyyy!

Vid sidan om mitt brottsbekämpande så är jag även en driven affärsman med många ränder på min kalsong - och då menar jag utvärtes. En joint venture har satts ihop i all hast inför jul, och det är med anledning av det som jag stolt kan presentera årets julklapp i samarbete med Gallerix:




den är din för det fashionabla priset av 139:-/st. - dessutom finns det kaffe-muggar för 69:-/st.

God Jul önskar befälhavaren.

scum!

MANSHITTY UNITED!

tand-ori



Tänk att det kunde man ju ge sig den på...

Familjerådet hade precis haft ett sammanträde med ekonomiutskottet och gått igenom förutsättningarna inför julen. Det såg väl sådär ut... kanske till och med hyffsat med tanke på att debetkolumnen fortfarande är i en återhämtningsfas efter A-K:s time-out förra månaden. Lyxfällan ringde och tipsade om att man kunde se till och bli lite ovän med sådana man inte har lust att köpa julklappar till för att hålla nere kostnaderna - men vi ratade det förslaget...

Nåväl, med en annalkande jul i faggorna och dess måsten - en lördag fylld av slit och släp med Kent & Bollas flytt och en ekonomi i trång men hyffsad balans så var det ändå en relieved Papi som slog sig ner framför lördagsstek och gott vin. En lätt saknad efter hjärtebarnet som tillbringade ett dygn tillsammans med kusin Lova hos mormor och morfar infann sig - men samtidigt även en välbehövlig lättnadskänsla av att få ett litet andhål.

Det är då det självklart ska jävlas lite och ställa alla kalkyler på sin spets - Knakelibrak och en hörndel av en kindtand bits av... snap back to reality oops there goes gravity... Självklart i den tand som jag har en ynka lagning i... men det kanske var bra när jag tänker efter.

Om vi bortser från det kortsiktiga ekonomiska dilemmat så är det även en irriterande faktor att det inträffar en lördagkväll - jag måste således vänta till måndag morgon innan jag över huvud taget vet om det ens finns någon tid innan jul. Och då infinner sig nästa ekvationslösning... tänk om den enda tiden som finns är just i morgon bitti, å så blowar jag den chansen genom att köra ett nattpass på Zencan - hur kul blir den julen? Och under tiden så söker sig den satans tungspetsen oavbrutet mot den trasiga tanden - vad tror den... att tanden helt plötsligt skulle ha lagat sig själv - här pratar vi tvångstankar...

30 minuter kvar till avspark - vi får se om det är jag eller Kåve Påve som skiner den här veckan på jobbet. Har en känsla av att Voronin avgör i 86:e minuten.

Förresten GRATTIS BLOGGEN! - den fyller ett år idag - vem hade trott det? Var tvungen att backa lite och läsa vad som rörde sig i Papis huvud då... men jag kan lugna er för det var samma dravel som nu.

lördag 15 december 2007

Skuggan av en sanning



Linda Skugge får stå för veckans politiska vinkling och tillika sanning... skärp dig Svenne Banan!


Kom igen, vad är problemet?

"Regeringen gör allt rätt. Fler får jobb. Fler är friska. Fler blir rikare. Skolan är bättre. Ändå flyr väljarna i hundratusental. LINDA SKUGGE skriver i dag om alliansregeringens kris och ger sex handfasta råd till statsministern.

Försäkringskassans ordförande Inger Efraimsson avgår plötsligt efter 1,5 års alliansstyre. Hon säger att hon är ”missnöjd” med regeringens politik. För att det är färre sjukskrivna då, eller? För att fler jobbar? Moddarna har fått sina sämsta siffror någonsin. Allvarligt talat, vad är det som är fel? Sverige går bättre än någonsin, kanske det bästa ekonomiska klimatet under min livstid. Fler har jobb än under sossarna, fler och fler hamnar rätt, dvs kommer in i yrkeslivet. Det är när fler jobbar som vi får bättre välfärd, dvs det är när fler jobbar som vi får verklig rättvisa i det här landet.Det är färre sjuka, färre förtidspensionärer. Alliansen har tagit problemen i skolan på allvar och sossarna försöker nu kopiera det som Björklund pratat om i åratal. Snart slipper man kanske skämmas över den svenska skolan som är ett skämt internationellt sett. När vi nu får ordning på skolan så blir vår framtida välfärd räddad.

Skatterna sänks så att Svenne Banan verkligen märker av det. Snart har vanliga löntagare också råd att kakla om badrummet och inte bara vänstermedie-eliten som under sossestyret. Snart kan ännu fler åka till Thailand, fast då slutar så klart vänstereliten att åka dit för ”det blir ju för folkligt”. Vanliga människor ska vara glada för att vi har en regering som faktiskt genomför saker och inte bara gömmer undan problemen och hoppas att de försvinner bara man döper om dem till nåt annat eller helt enkelt struntar i att de finns. Det alliansen nu måste göra är att klä verkligheten i bilder nere på dagisnivå så att Svenne Banan förstår! Vänd på sossemedieelitens verklighetsbild.

Buhuhu vad synd det är om Conny som inte får åka skoter i Norrland för att han måste flytta till Stockholm för att ta ett jobb. Är det rättvist att kvinnor som flyttat från Norrland till underbetalda vårdjobb i Stockholm ska jobba ihjäl sig med världens högsta skatter för att Conny inte kan åka skoter på Stureplan? Är det solidariskt och rättvist? Har man hjärtat på fel ställe om man inte tycker det? Mona vill höja ersättningarna för dem som inte vill jobba. Är det rättvist att överläkaren kan ta en extra vecka på Marbella Golf Club ”för det är ju så bra för ryggen” medan undersköterskan får betala kalaset med höjda skatter? Är det bra, kan nån förklara det? För jag undrar verkligen. Sossarna fattar ju innerst inne att Alliansens politik är bra och nödvändig och de är tacksamma för att moddarna får kritiken. Det blir ju knappast nån återställare när sossarna vinner. Det värsta är tyvärr att gammelmoddarna inte fattar att hålla käft!Knip igen gnällhålet om du inte vill ha Mona som statsminister. Ni gillar inte att försvaret bantas? Nähä, och ni tror att vänstern kommer att öka anslaget? Nä, just det, vill ni ha kvar Alliansen så är det att knipa käft som gäller. Annars kommer Mona. Är det bättre?

Fredde, Maudan och co, snälla ta emot lite tips: Ta fajten med sosseeliten NU. Om sossarna inte vågar tala om vad de står för så ska ni tala om för folket vad sossarna vill göra: Bland annat höja skatten för vanligt folk så överläkare kan unna sig lite extra i vardagen under sjukskrivningen. Undersköterskan får stå för notan.Ett annat finfint råd är att dela ut alla dollar ni får in från försäljningen av de statliga bolagen. De ska INTE gå till nån avbetalning på en statsskuld som ingen fattar vad det är för nåt. Dela ut skiten till folket så får vi se hur röda de egentligen är. De som inte vill ha pengar för att det solidariska hjärtat bankar kan ju alltid begära undantag från slantarna. Sen gör ni det ännu enklare att fixa hushållsnära tjänster, problemet är att alla (främst vänstermediepersonligheter) har svart städhjälp och det är så mycket billigare än vitt. Det måste vara enklare att ansöka om avdraget. Ingen orkar med en miljon papper.

Ett mycket viktigt tips är att täppa till käften på alla läbbiga Danderyds- och Timbro-moderater som man får rysningar av bara man ser dem i media.Vanligt folk skiter i saker som ”frihandel” och ”libertarianism” och annan teoretisk bullshit. Fatta, ingen bryr sig! Det enda Svenne Banan bryr sig om är ”hur mycket stash får jag och när får jag det”. Vill de hjälpa Alliansen så kan de göra en stor insats genom att från och med nu hålla käft eller avgå! Ta fram alla småbarnsmammor, småföretagare och invandrare som sett igenom sossarnas bidragspsykos. Ge dessa framstående positioner inom Alliansen. Alla ni moddar som hatar Fredde och hans polare, snälla skriv hit till Sidan 4 och berätta vad det är som är så fel, när Sverige går bättre än nånsin. Jag undrar verkligen vad som är problemet.De bästa bidragen publiceras, lovar redaktörerna för denna sida."

fredag 14 december 2007

lusse lia


Den lokala morgontabloiden LT rapporterade om att Lucia varit här och där under gårdagen - men vi som var på plats i Missionskyrkan igår vet ju var hon var egentligen...

Lusse Lia tippe tippe tipp tapp!



Men idag är Lusse Lia ledig - och då är hon mest galen...



heavy metal

Min kritik nådde tydligen den innersta kretsen i syndikalisternas herresäte här i Södertälje - och genom råbarkad bulvanleverans levererades under gårdagen ett mystiskt paket... undertecknat "fackpampsmormor".

Likt Firman Boys tystar sina belackare, finns det tydligen även en gräns för denna missnöjesorganisation. Därför rullade man fram det tunga artilleriet:
  • Juice
  • Knäckemacka
  • 2 plopp
  • 2 almanackor
  • isskrapa
  • nyckelring
  • penna
  • flasköppnare
  • keps
  • fejk-femma till kundvagnar
  • diger lunta med information
  • samt en hotfull anmälningstalong som beordrade:

"профсоюзное собрание - пришел!"

Hur gick det då för den lokala Gärtuna-klubben i sin värvningsdrive? Jodå - innovativt nog hade man till slut masat sig ut till grindarna och ställt två sopsäckar med påsar i. Av deras representanter syntes intet och således stöp min infallsvinkel gällande solidaritet - men vi tar det nästa gång...

sam-booka

revansch?! jodå, med besked... Dan Brown replikerar min kritik från senaste boklådan med en hårdkokt thriller som håller läsaren i en gastkramning. Efter två trevande kapitel tar boken med dig på en resa du sent ska glömma. Om du bara ska läsa en bok under julledigheten så är det den här:




Dan Brown - I cirkelns mitt betyg: 5/5

När en ny NASA-satellit fångar bevis på ett häpnadsväckande sällsynt fynd begravt djupt ner i den arktiska isen kan det ifrågasatta rymdorganet utropa att de vunnit en efterlängtad och nödvändig seger - en seger som har en avgörande betydelse för det amerikanska rymdprogrammet, och i den pågående presidentvalkampanjen. Presidenten ligger dåligt till i opinionsundersökningarna och han ger sin personliga underrättelseanalytiker Rachel Sexton i uppdrag att fara till Milne Ice Shelf för att verifiera fyndets autencitet. Ackompanjerad av ett expertteam, som inkluderar den karismatiske akademikern Michael Tolland, lyckas Rachel komma fram till det otänkbara: hon finner bevis för att detta är en vetenskaplig bluff -- ett fruktansvärt fräckt bedrägeri som hotar att skaka supermaktens alla relationer och därmed försätta hela världen i ett osäkert tillstånd. Men innan Rachel kan kontakta presidenten blir hon och Michael attackerade av ett gäng lönnmördare som styrs av en osynlig agent (power broker) som med alla medel tänker dölja sanningen.

De flyr för sina liv i en miljö som är lika ödslig som farlig och deras enda hopp om överlevnad ligger i att ta reda på vem som ligger bakom denna mästerliga bluff. Sanningen, kommer de att lära sig, är det mest chockartade bedrägeriet av dem alla.

onsdag 12 december 2007

besviken igen... och igen...


Jag väntar... och har så gjort nu under tre arla mornar - av mina vänner från fucket har intet synts ett spår. Men ni kan vara lugna, er nu vid det här laget svältande frukostkompis kommer troget trånande stå där även torsdag och fredag morgon. Lystet suktande efter en Bravo-juice, en knäckemacka samt en spännande föreläsning om solidaritet.

Funderar på om soldariteten tolkas i ett en-vägs eller två-vägsperspektiv - jag hoppas att det är där rättviseformuleringen träder fram.

trolleri eller vardagsmat?

länk: http://www.innebandymagazinet.se/ibm/film.asp

aftonbladet skriker ut något om tidernas mål - jag hatar att behöva säga det, men det där gör jag på träning 7 dagar av 7.

nu laddar pappa bössan



Sitter och tittar i de sparade fotofilerna för november månad och upptäcker min dotter i en obscen ställning tillsammans med en lycksökare i MIN soffa!! Knappt 2 år och har redan börjat dejta i smyg bakom papis rygg.

Jag kommer obönhörligen ta upp det här med flickebarnets gudfar som är expert på att "ta bort" objekt av icke furstligt blod. Själv tänker jag ladda bössan och bege mig åt Västergårdshållet - då min egen underrättelsetjänst har identifierat spolingen.

måndag 10 december 2007

besviken



...fast vad hade jag väntat mig?

Klubben för inbördes beundran och tillika sällskapet som gjort osynlighet till en konstform har under en tid slagit på stora trummor inför en kommande sk. "rättvisvecka" - Tydligen känner man sig förbannat orättvist behandlade av den borgerliga regeringen - fråga mig inte varför.

Hur som helst så har frukostpåsar utlovats välvilligt, och dessa skulle delas ut vid grindarna i bla. Gärtuna under v.50 - av detta blev det intet, vilket kanske var väntat. Jag misstänker att den eventuellt dyker upp retroaktivt under nästa år - likt min löneförhöjning från april i år.

Fast v.50 är ju förvisso inte slut ännu - så ni får en ny chans i morgon - men idag vann vi som vill, kan och presterar något...

söndag 9 december 2007

2:a advent



Vi skriver in den andra advent i kalendern och julen rycker allt närmre på gott och ont. Snön lyser med sin frånvaro, vilket iofs. inte stör undertecknad - men för hjärtebarnet hade det naturligtvis varit kul med lite vit bus-miljö. Eftersom Papis metrologiska indikationssystem endast går igång vid högtryck och termometrar över 20 grader så är följande påstående inte statistiskt konstaterat, men... visst har väl årets december so far varit odrägligt regnigt?

Gårdagen var hektisk - när Papi trollade på innebandyplanen bland jämlikar ute i Gärtuna bjöd DJ in Mami och mormor på en stämningsfull julmarknad hos Missionskyrkan. Jättefina hantverk blandades med julkör, tomtegrotta, glöggryta och bakverk. Enligt de utsända så var det rofyllt, gammeldags och traditionelt.

Väl hemma gavs inte mycket tid för rast. Ester fick en timme enligt mat- och sov-klockan och efter det så stod det dopp i grytan i Norsborg på agendan. En kvarleva från Papis farmor och farfars tid, som nu förtjänstfullt övertagits av äldsta syskonet Birgitta. (En syskonskara på sju där alla börjar med begynnelsebokstaven B). Trångt, varmt, folkligt och framförallt gudagott. Möjligtvis fanns det lite för mycket möjligheter att hitta småsaker för en 20-månaders upptäckare så Papi hade fullt upp med att agera eskort åt våran discjockey.

2:a advent ja, och således har A-K tänt det andra ljuset i sin skärgårdskreation som hon så fint uttrycker det. Själv sitter jag och väntar på att Konsum i Telgehuset ska öppna så att jag kan pila bort två kvarter och inhandla gudars ambrosia i form av Red Bull och lussekatter - en decemberfrukost för insanes... men jag bjuder på det.

Dagen i övrigt ligger lite öppen - A-K håller som bäst på och känner efter huruvida hennes inbillade skendräktighet är på riktigt eller om det bara är en magsjuka uppbyggd på stress. Känner hon sig någorlunda så ska nya kusinen Ludvig föräras med ett besök ute i Sundsvik. Själv rullar jag upp DJ till Bodastigen för lite pepparkaksbak med farmor. Antagligen kommer hon också hjärntvättas med en diger lista av kristna julmästerverk på CD:n, även om farmor har lovat att låta bli. Appropå hjärntvättning så har även Papis ambitioner att ge DJ en ateistisk uppväxt fått sig ännu en törn - men hon kommer undan med att det ser så gulligt ut när hon knäpper händerna innan vi äter. En frukt av dagis korta välsignelse av maten. Sjäv tar jag nog ett kombinerat löppass med platespotting som underhållande bisyssla... roligare än så blir det nog inte idag - går på jobbet kl. 01.30 i natt, man kan ju undra vad det är för idiot som lagt det schemat... ja just det... det var ju jag själv.

lördag 8 december 2007

Flossy Mova' (december)



Yaow... i natt var det oroligt på innergården här nere vid Lovisinsgatan - ett uppbåd hade samlats utanför min balkong vid 3-snåret när de var på väg hem från klubbarna och krogarna.

"- Mannen! Du måste droppa decembers Flowa' nu! Dom kör ju bara samma gamla shurda. Visa facit pronto!"

"- Jag e lessen - men ni vet vad som gäller. December är vikt åt album- och julklappslistan - förvisso hittar ni shyssta grooves där, men kanske inga floorfilla'. Kom tillbaka i januari"

  1. Duran Duran - Red Carpet Massacre
  2. Ricky - Unconditional Love
  3. Säkert! - Säkert
  4. Petter - God Damn It
  5. Vincent - Lucky Thirteen
  6. Lars Winnerbäck - Daugava
  7. Robert Plant & Alison Krauss - Raising Sand
  8. Fjärde Världen - Världens Ände
  9. Backstreet Boys - Unbreakable
  10. VA - Bandit Rock vol.2
  11. Kano - London Town
  12. Timbaland - Shock Value
  13. Mange Schmidt - Känslan kommer tillbaka
  14. Sebastian Bach - Angel Down
  15. Dogge Doggelito - Superclasico

Jodå... kommer ni hoande med de här vinylerna i jutesäcken så är ni på safe mark. Ingen shurda här inte.

Ok då, jag har lite dåligt samvete över nattsuddarna som fick släntra hem längs med Badhusgatan i ogjort väder - och väder var precis vad det var i natt. Här får ni ert lystmäte över julen. Använd era slipmats väl!

  • Ingenting - Fjärde Världen feat. 6ex5emman

torsdag 6 december 2007

(!?)

droppa förbi om ni är hungriga...
idag bjuds det på Pasta Penne med Bolognese... ja vet, ni behöver inte säga det...

onsdag 5 december 2007

varning utfärdas



Ta en titt på den här killen... Vid en första anblick kan man lätt tro att han går på tunga droger - den förvirrade blicken, de nervösa ryckningarna i mungipan och det skenheliga utseendet.

Så illa är det kanske nu inte ställt, antagligen har han bara blivit uppsnurrad i ribbstolarna och sedan borttrollad av 'il magnifico - men man kan aldrig vara helt säker.

Det här är killen som dina föräldrar varnade dig för... Han åker omkring i en zigojner-custad aero...ja det vill säga när den väl startar - oftast står den uppställd hos någon obskyr rysspolare - vilket också stärker tesen att finnarna faktiskt gav bort Karelen. Ja en annan anledning är väl att antagligen så är bilen tjålad.

Den här killen bor själv tillsammans med en alligator - coolt tänker du, det gjorde ju Sonny Crocket också - förvisso, men den var real shit - den här är av plast och inhandlad av Rüdii nere på Playa Del Inglès. Han försörjer sig för närvarande med att sälja jultidningar, dela ut DN på söndagmorgnar på väg hem från krogen och genom att samla pantburkar tillsammans med Stickögat. En riktig svärmorsdröm med andra ord...

Men jag älskar honom ändå.

what's cooking



Denna vecka är det Papi som hämtar på dagis - det betyder också att det är han som är kusinen i köket, dock inte den indiska*.

Le chef gick ut stenhårt på måndagen och vann omedelbart gehör med sin köttsoppa, under tisdagen skedde dock någon slags missräkning. Med ambitionen att sejfa och köra en klassiker i form av plättar med jordgubbssylt så tog det tvärstopp - DJ hade satt upp en gastronomisk vägbom och skakade frenetiskt på huvudet.

Idag är det således stor revanschvarning - och Papi har sjunkit så lågt att han tänker frästa med wienerkorv med bröd. Å andra sidan så ska det väl erkännas att det inte är vilka wurstar som helst... Korvproffset, tillika en av sveriges 10 mest välrenomerade korvnasare, Papi - levererar stolt det han kan bäst efter 21 år i branschen.

* känd ordlek på Londonflanörska...

å andra sidan...

...så är det nog få familjer som likt familjen Apa celebrerar sommaren och solguden Ra - så det DJ förlorar på gungorna tar hon igen på karusellerna...

tisdag 4 december 2007

Jul-ångest


Jag är en dålig människa - och jag skäms...
Speciellt inför Ester.
Men jag kan inte...

Hur jag än försöker så kan jag inte uppbåda den där julkänslan som borde infinna sig. På något sätt var det mer legalt under min Vegagatan-period att demonstrativt vända julen ryggen. På sin höjd nöjde jag mig med att frossa i lussekatter, pliktroget köpa ett par julklappar till den närmaste släkten och slänga upp en adventsstake i köksfönstret. Thats it...

Jul för mig var decemberkvällar på Saigon Bar eller B&B - så långt borta som möjligt från Nils Börge Gårdhs O helga natt eller Bröderna Samuelssons Gläns över sjö och strand - Den muzak som antagligen ligger till grund för min vämjelse inför denna påtvingade och kommersiella högtid.

Missförstå mig rätt nu - jag har inget emot kommers, absolut inte - och jag står i första ledet för att tilbedja mammon - men att knipslugt koppla ihop det med en kristen baktanke och sedan hjärntvätta populationen till att uppbåda glädje inför alla måsten... näää... Och det enda jag ser är sönderstressade vrak med ihåliga blickar - så mycket för den högtiden.

Men ändå finns den där - känslan av att lura hjärtebarnet på något essentialt - känslan av ett tomrum av otillräcklighet... och då ska man ändå veta att en uppryckning har skett. Inredar-A-K har kvitterat ut vissa diplomati-kontrakt giltiga för december månad - vilket berättigar henne till vissa julbaserade ingrepp på vår våning. Mer ordagrant betyder det att hemmet nu har berikats med julstjärnor, adventsstake, julblommor och eventuellt något litet krimskrams. Ester är stolt ägare av lucia och tomteutrustning, däremot blir det ingen gran i år då hon fortfarande uppvisar vissa Lads of Causality-tendenser. På schemat står allt från Glöggkväll i Norsborg och hos grannarna till luciafirande och julmarknad både på Torekällberget och på dagis. Och när Papi är ute på vagnparad så tittar vi naturligtvis på julgranen på torget och i de smyckade skyltfönstrena. Och vidare har Antichrist-mas mamma, dvs. farmor bokat in DJ för pepparkaksbak på söndag.

Så egentligen kanske det inte går fullt så stor nöd på henne som jag först ville göra gällande... Jag försöker intala mig att det småskaliga och genuina kanske räcker. Kanske borde fler sänka prestationskraven istället för att överdosera. Och lägg ner det här med klappar mellan vuxna... julen är barnens högtid och alla borde få en riddarborg...typ... Uppskatta istället umgänge och god mat - det om något är en lisa för själen...

Vi säger så så länge...

lördag 1 december 2007

Massaker på röda mattan



Check!

Ville bara förvissa mig om att ni inte har missat den - av hävd - underskattade senaste plattan från Duran Duran. Red Carpet Massacre tar vid där Astronaut slutade. Ett modernt cleant Duran-sound med Le Bons nasala stämma och utflippade texter, denna gång kryddad med Timbalands U-båts-beats.

Jag är part i frågan och jävligt blåögd - men om du kan ha överseende med det så vill jag nog påstå att bättre än så här blir det inte. För övrigt tycker jag nog att ett band som hållit sig kvar i 30 år förtjänar lite mer credability än vad de nu upprätthåller.

Vinresan



Denna lördags vinresa tar oss åter till Sydafrika, närmare bestämt Stellenbosch-distriktet. Ett distrikt som är den näst äldsta ort i Sydafrika som grundats av europeiska immigranter. Större delen av invånarna i Stellenbosch är afrikaaner. Ett stort antal ekar planterades i Stellenbosch vilket har gett staden smeknamnet Eikestad, ekstaden.

Här hittar vi De Waal-vinet som är baserat på Pinotagedruvan som är den vindruva som betraktas som Sydafrikas "nationaldruva", trots att den bara står för 2 procent av vinproduktionen. Doften och smaken kan vara rätt speciell och många viner har tydliga dofter av rök och stall. Pinotage är en korsning av druvorna Cinsault och Pinot Noir.

De Wall har en tydligt rökig, fruktig smak med fatton, inslag av skogsbär, mint, tjärpastill och smörkola. Serveras med fördel till gris och lättare lammrätter.

Betyg: 4/5 Pris: 89:-

Replik


Jag misstänker starkt att Lill-Strumpan och Skalle-Pär Nyman är frekventa läsare av denna blogg. Och i någon slags horribel iver att släta över gårdagens faktum, där jag stakrt ifrågasatte de båda herrarnas ledar-ability - så coachade man laget till en meriterande 2-10 förlust mot laget från staden som luktar skit.

Så nu kan ni glömma det där med att SSK skulle ha släppt in minst mål... och känner jag sportklubben rätt så står det redan två nya backar från tex. Bulgarien och knackar på portarna ute i Geneta.

fredag 30 november 2007

Hextex



Häxan Surtant är världens suraste och elakaste häxa.

En dag när hon har tråkigt kommer hon på att hon borde skaffa sig ett jobb för det har hon sett att andra har. Det är bara ett problem, arbetskamrater är det värsta häxan vet så därför bestämmer hon sig för att starta eget i stället och jobba för sig själv. Företaget får heta: Aktiebolaget Häxan Surtant.

Frågan är bara vad man gör på häxans företag? Häxan själv har ingen aning, lagar man saker? Säljer man saker? Eller utför man tjänster och konsultationer? Hursomhelst i väntan på att hon skall komma på vad man gör på hennes företag passar häxan på att pynta i skyltfönstret, en ny sak varje dag och varje dag så tittar Trollet Trygve in för att ställa en fråga.

Vad tänker du mer på Jimmy?



söndermarken



  • Jag tänker på SSK:s prekära läge i elitserien... eller nej, egentligen bryr jag mig inte... Jag är mätt och trött på ointelligent och profillös hockey med en massa skydd, långt ifrån den vackra och konstnärliga fotbollen... MEN! Jag är inte större än att jag kan reflektera över vissa, i mina ögon abnormiteter. En tabell ljuger inte - det skriver jag under på, och speciellt inte efter 24 omgångar - men det som sticker ut är att SSK har släppt in minst mål av alla lag, och således gjort minst. En driven företagsledare hade säkert gjort en nulägesanalys och agerat därefter - det har SSK:s tränapar också gjort. Därför har man på kort tid värvat två (2) backar!!! Määh! Va fan... lite fegt tycker jag - varför inte värva två målvakter istället. Det känns som om hockeyns ointelligens bekräftar sig själv...

  • Jag tänker på att det var 14 år sedan jag snaggade av mig håret senast... Är rätt nöjd att jag vågade göra det igen nu i veckan... och A-K tyckte det var sexigt... så kanske.... nä... dum tanke.

  • Jag tänker på att... Jag tror på duvan som vet vart den ska. Jag tror på godhet och bättring. Jag är en barkbåt. Som driver mellan grenar och stenar, och en nattfjäril är min besättning Inga vakter vid porten. Inga hänglås i grinden. Bara rösten som kallar i den evigt viskande vinden.

Stor lyrik på fredagskvällen, precis innan november går över i december... >suck!<

Vad tänker du på Jimmy?

  • Jag tänker på att jag borde blogga lite oftare, men nattjobb och en kvinna som gör karriär har begränsat min fritid avsevärt. De få timmar av dagen som är mig till skänks går jag in i med full frenesi för att tillfredställa DJ och hemmets domäner och vrår. Papi anno vintern 2007 är mest House - men inte så mycket Chicago.

  • Jag tänker på att det var länge sedan som eder hovlevarantör av politiska sanningar gjorde ett utspel. Men varför skulle han... Fredrik har vårt fulla förtroende och Sverige mår bättre än någonsin - ja appropå att må bra... I Aftonbladet (27/11) rapporteras att antalet människor utanför arbetsmarknaden har sjunkit med 11 procent. På ett år! Näringsdepartementets beräkningar visar att antalet öppet arbetslösa har minskat med 32000 personer. Antalet som går på sjukpenning har minskat med 29000. Antalet förtidspensionärer har minskat med drygt 33000. Och så vidare. De arbetslösa och sjuka som Mona Sahlin påstår har förlorat på Fredrik Reinfeldts politik visar sig efter ett år med borgerlig regering ha blivit förbluffande arbetsförmögna och friska.165000 personer har lyfts på ett år. Det motsvarar en mindre kommun i månaden. Eller ett Uppsala, ungefär. Inte ens Jesus fick så många att ta sina sängar och gå. Men han jobbade ju inte så mycket med incitamentsstrukturer, ska man säga till hans fördel.Och ginikoefficienten var inte uppfunnen. Det var mest mirakel som gällde på den tiden. Samma odds som för en socialdemokratisk regering, alltså, vilket visar att killen kan funka som måttstock även idag...

  • Jag tänker på att tiden är ur led... Jag droppade under natten lite memorialia rakt ut i luften med allstädes vittnen i "rätt" ålder närvarande. KALKITOS! Detta möttes dock med frågande blickar, och ingen kunde dra sig till minnes de underbara Spanska tecknade scenariona med gnuggisbilder till. Det kunde vara allt från rymden, världshavet och prärien till en fotbollsarena i Argentina. Närmare virtual reality gick det nog inte att komma för en åtta årig pojke 1978. Nästa vecka tänkte jag lyfta Big Jim till liv igen - men jag antar att folk kommer att sucka och utgå ifrån att det är ett smeknamn på dicken...

  • Jag tänker på att Fricken är med i dagens LT. Papis främsta mentor och vuxna förebild under sina ungdomsår stretar oförtrutet vidare på kidsens arenor, gator och gränder. Den mannen har hjärtat på rätt sida och ett rättesnöre att känna dåligt samvete inför. Men jag kan dock tycka att Fältarna gott kunde bjuda ungdomarna på lite god shiraz under helgaktiviteterna istället för fulspriten som inköps förmånligt på tradarfiket i Järna eller av Guds sändebud i Ronnas katakomber.

  • Jag tänker på den snygga Peak-mössan jag såg på Stadium igår för 349:- ...hm.. vi får se...

  • Jag tänker på att nu är det fan dags att lägga sig - tvättstugan och dagishämtning väntar kl. 16.00.

måndag 26 november 2007

Live-rapport

Vi tittar in en snabbis i köket på Lovisinsgatan för en live-uppdatering, men också för att bevittna hur en urgammal myt slås i spillror... ja kanske två till och med.

Vi kommer in mitt i all febril aktivitet och mitt i smeten står eder Master of Ceremonies - MC Jam och slänger ihop Basilika & Vitlöksbaserade Vildsvinsbiffar med potatismos och rårörda lingon - detta samtidigt som han diskar och agerar lekledare åt lil' princess. Utöver detta så snurrar tvättmaskinerna i tvättstugan, och som ni märker så hinner il' magnifico även med att blogga också. Så var det med den myten att vi män inte skulle vara i besittning av simultanförmåga - här pratar vi nästan i klass med mutipla orgasmer.

ok... jag sa nästan...

Lite senare ikväll ska vi iväg till Kent & Bollas loppmarknad där de slumpar bort vinterleksaker innan deras flytt. Vi får se om det går att lura den norrländske gårdfarihandlaren...

Den andra myten då? Ja hur var det där med Papi och hans kökskunskaper... Män.kan.om.Män.vill...

fredag 23 november 2007

bo-klådan kliar till igen...

så här i annalkande adventstider med urrigt väder utanför - och välkomnande plädar i läsfåtöljen, så levererar er allstädes egenutexaminerade boksommelier två rykande kartonage. Håll till godo alla brill-ormar!





Jan Mårtensson - Den Kinesiska Trädgården betyg: 3/5

Under ett storslaget midsommarfirande i Närke får Johan Kristian Homan, antikhandlare från Gamla stan, stifta bekantskap med ett färgstarkt sällskap med dubbelbottnade relationer: En vacker karriärsugen docent i konsthistoria, en advokat med flexibla affärsidéer, två syskon som hatar sin styvfar, en ung kvinna som ska gifta sig - men inte enbart av kärlek. Under en yta av flärd och exklusivitet ruvar mörka hemligheter.I centrum av detta skådespel står Maximilian Granberg, konsthandlande affärsman med oväntade kontakter bland internationella vapenhandlare och kinesisk maffia.

I hans kinesiska trädgård ligger ett exklusivt museum med en guldglänsande drake som symboliserar den yttersta, förtärande passionen - den som kan leda till döden.Och snart rasar fasaden. Ett olycksfall som kan vara ett mord, ett rånmord som kanske är något helt annat. Ur tragedierna blottläggs ett familjedrama med många dimensioner, en psykologisk maktkamp.

Jan Mårtensson tuffar vidare i redan inkörda spår. Det var länge sedan han sparkade upp några nya dörrar. Intrig och upplägg följer samma mönster, och huvudpersonen Johan Homan upplevs om än mer bufflig och med en avsaknad av fingertoppskänsla för varje bok som går. Boken är som vanligt småtrevlig och historielärande utan att sända några spänningskårar down my spine.






Dan Brown - Gåtornas Palats betyg: 2.5/5

När the National Security Agencys oslagbara dator hittar en kod den inte kan forcera kallar man in sin bästa kryptoanalytiker, den briljanta Susan Fletcher. Det hon upptäcker sänder chockvågor genom maktens korridorer. NSA hålls som gisslan - inte med hjälp av vapen utan med en kod som är så komplex att om den släpps fri skjuts hela USA:s underrättelsetjänst i sank.


Susan Fletcher fångas i en härva av hemligheter och lögner, och hon slåss för att rädda NSA som hon har ett starkt förtroende för. Efter att ha förråtts av alla får hon inte bara slåss för sitt land utan också för sitt liv. Till sist förstår hon att hon även slåss för att mannen som hon älskar ska få behålla livet.

Dan Brown måtte antingen ha drabbats av storhetsvansinne eller lider likt en popgrupp under ett slavkontrakt och svarar med att spotta ut "skit" bara för att uppfylla sin del av avtalet. Gåtornas Palats kunde ha varit en bra bok, men Brown valde att förstöra den genom ett torftigt och intetsägande persongalleri. Intrigen har en bra grundtanke, men slaktas av författarens outgrundliga behov av att skapa en miljö som känns overklig. Dan Brown har målat in sig i ett hörn av koder, tecken, schiffer och anagram... Time to solve the problem dear Brown.

torsdag 22 november 2007

Lång natts färd mot gryning




DAG 1 - TISDAG:

Maratonpasset inleddes vid åtta-tiden på tisdagmorgonen då övriga familjen förkunnade att nu var nattvilan över och "- eftersom du tänker spela innebandy ikväll så är även konvalecentparodin till ända" - ord och inga visor, men då vi tillämpar parlamentarisk demokrati i vårat hem så är en voteringsförlust på 1-2 (dvs. 50%) att anses som grov.

Muttrandes hasade jag mig upp, väl medveten om att vinterdäcken skulle sättas på under dagen - och med en titt ut genom fönstret ökade jag på euforismen genom att konstatera ett strilande regn.

" - men du har väl garage? och dessutom låter du ju alltid Strengbergs däck ombesörja av- och påmontering?"

Jo, men det är själva principen - avbryt mig inte nu.

Till min stora lycka hann jag med alla måsten innan det var dags att hämta DJ på dagis - det omfattar då förutom däckbytet även fönsterputsning, disk, bäddning och matinhandling. Men inget ont som inte för något gott med sig - det är som jag alltid har sagt... "allt gott kommer till den som väntar", och sanningshalten i det påståendet delar nu ut gratifikationer dagligen. För i takt med att Mami har givit sig hän åt yrkeslivet med hull och hår firar nu den nya hushållerskan stora triumfer hos Lil' Ester. Nu är det äntligen Papi som gäller - ktching! oj vad det klirrar i vårt umgänge. Papi får alla kramar, Papi får trösta, Papi är bästa lekkamraten, Papi är typ bäst. Till Mamis stora förtret - men det kan vara bra för henne att få spela andrafiolen också.

På kvällen var det dags för innebandy, och de gula killer-bootsen firade hyfsade triumfer. Jani hade tydligen nåtts av varningarna och satt antagligen och darrade i en garderob någonstans... nä vänta, han kom ju ut ur garderoben för några år sedan... vi säger väl källarutrymme då.

Direkt efter de kroppsliga strapatserna bar det raka vägen till Zenecans grindar, och därinne väntade en natt full av lustar... okej, rent hypotetiskt skulle det kunna vara så, men än har det inte inträffat - inga köttsliga i alla fall. Jag fick dock ett infall av att "jobba på riktigt" så jag ägnade 10 timmar till att titta på en skärm och notera en kontrollsignatur var 20:e minut. Detta skapade dock viss oro och jag fick flera gånger svara på frågan "vad jag gjorde"...

DAG 2 - ONSDAG:

Morgonljuset brukar i vanliga fall vara en budbärare som förkunnar hemgång och sängläge - så inte denna morgon. I stället traskade jag ut till Griffen som hade destinationen inställd på Peugeot i Sätra - garantiarbete för att fransosen inte ska börja brinna pga. sitt hetsiga temperament. Dessutom hade jag i god tid innan (1 månad) anhållit om att en speciell sorts fälgsidor till vinterdäcken skulle finnas hemma, samt att man kombinerade garantiarbetet med att fästa ett clips som saknas på ena stänkskyddet. "- Inga problem! Och stänkskyddsarbetet säger du bara till om när du kommer..."

Innan Griffen dock fick beträda E4:ans röda beläggning väntade ett besök på Select (hmm...undrar just varför...). Dels för att det hade kommit till min vetskap genom Joel på jobbet att garantiarbetet gärna kunde ta en 3-4 timmar - men också naturligtvis för de åtråvärda 355ml Red Bullisarna. Dessutom, trots Papis nattsvarta vinterdepp, så finns det ett svagt skimrande ljus i vintermörkret och det stavas: Lussekatter - god damn, vad jag missbrukar saffranskissarna! Så fram till lucia kan ni stundtals ana ett litet flin i Papis mungipor.

Peugeot jobbade på i bra takt och redan kl. 10.45 så stod vilddjuret och morrade ute på parkeringen. Men naturligtvis varar flyt sällan länge... "- Jo du, Lion 15' fälgsidor hade vi tyvärr inte hemma, men vi la med ett par andra som du får för samma pris - och det där clipset till stänkskyddet hade vi inte heller hemma så vi får ringa när det kommer in..." Ameh! Mää! Era satans jävla as... vad tror ni jag ringer en månad innan för!? Kan det vara för att jag som kund har ett personligt intresse av att få just de artiklar som jag vill ha...Kan det vara för att jag är en förutseende kund som aldrig stänger av förbättrings- och effektivitetstänkandet och därför vill underlätta för ert varulager... Kan det vara för att jag bor i fukkin' Södertälje och blir låst varje gång jag måste till Sätra då Södertälje av någon, gud vet vad, anledning är ett stort jävla svart Peugeot-hål... Och så belönar ni mig så här! Jag kan meddela att just nu står det fördel Kista i matchen om att få leverera den nya 207:an SW till familjen Apa i vår...

Väl tillbaka på svensk fosterjord... nåja... belönades Papi med hela 3 timmars sömn innan det var dags att hämta underbarnet ur Missionskyrkans klor för lite familjärt umgänge. Först gick vi och provade in en pulkahjälm på Stadium innan det var dags för lite shyssta moves på dansgolvet. Papi hade riggat discomaskinen och Backstreet Boys fick far och dotter att lyckas med koreografiska underverk. Go DJ! Go DJ! Go DJ! Papi överträffade sedan nästan sig själv när han slängde ihop en kulinarisk sensation (för att vara honom)... Kyckling, rotfrukter, pastarör tillsammans med en sweetchili-baserad sörja. Kan väl avslöja att jag tryckte i mig det mesta och Ester fick jag muta med två Dennis-korvar och en skinkmacka. Men sånt slinker emellan när hon tittar så där lyckligt på mig. Resten av kvällen ägnades åt koma-sömn. 36 av 39 timmar - inte dåligt!

DAG 3 - TORSDAG:

Mami jobbade mellan 15 och 21 idag då det var något kommersiellt jippo i regi av Centrumföreningen - detta borgade för en eftermiddag i lekens tecken. 3 lekparker avverkades i rask takt utan några större blesyrer - Rutschkanor står just nu högst upp på listan - däremot är gungorna fortfarande fast förankrade i botten. En kaxig lady men ack så harig när det gäller gungsen. Kan vara de enorma G-krafterna. Danssessionen fortsatte på hemmaplan och även denna kväll var det AJ och grabbarna som stod för soundet. Läggningen gick ganska smooth så därför är det en semesterfirande pappa som nu äntligen får bege sig tillbaka till uppdraget i Dalmasca. Ja ikväll, ska vi ju faktiskt tränga oss in bakom fiendens linjer i Archadia. Om jag överlever denna strapats så återkommer jag med ett nytt inlägg i morgon. Fredag brukar ju kunna betyda ett vintips...

onsdag 21 november 2007

jag återkommer...

har lite grand att drifta, men efter att ha varit vaken 36 av de 39 senaste timmarna så lägger jag in ett litet veto och ber att få återkomma i morgon igen... deal?

måndag 19 november 2007

the red bull hunt

...kl 21:13 på måndagkvällen kunde jag inte hantera situationen längre - efter att ha sökt på nätet och endast lyckats klura ut att dyrgriparna började säljas i Tyskland under maj månad, så insåg jag att här krävs det krafttag.

Resolut ringde jag därför upp Red Bulls konsumentkontakt varvid jag kommer i kontakt med en indignerad systemtekniker som sitter och onanerar över excel-filer. Han lät dock undslippa sig, efter att ha kontrollerat att jag var en privatperson att 355 ml-burkarna säljs exklusivt hos Shell Select och diverse ICA-butiker...

aaahh... nu kan jag sova lugnt.

söndag 18 november 2007

lite blandad söndags-action




I kvarteren runt Dalgatan går undertecknad numera under benämningen "hjärnsläppet" eller "backad & klar". Efter att ha hämtat de kvinnliga inslagen i familjen Apa uppe på Essingen - där de firat av Esters kompis Ella som sprängt ett-års-gränsen så bar det åter tillbaka till Kringelstaden. Lagom framme vid garageinfarten slår antagligen Papis sjukdom ut i full blom och en psykos utan dess like tar sin form. Sin vana trogen tar han ut svängen som sig bör och bestämmer sig för att efter rutin räta ut bilens bakända genom en kort backmanöver. Men här vill den franska gamängen annorlunda - det händer faktiskt ingenting och Papi sliter och drar frenetiskt. Och i takt med att bilen sakta rullar närmare en smaskig buckla så ser också bilägaren framför sig en fet räkning för en ny växellåda.

Nu var goda råd dyra och A-K fick lubba upp till insatsstyrkan med Kent & Bolla, som glada i hågen kärvänligt dök upp för assistans. Med ett lätt putt och en snabb manöver så var bilen åter på rätt kurs och på väg in i "lukta-gott-garaget". Väl inne i garaget så slås Papi av en angelägen tanke...och naturligtvis...ridå ner! av någon anledning har dåren försökt forcera i 5:ans växel med ett givet resultat. Mupp!! Kent försökte uppbåda en min av överseende, men lyckades föga - varenda por i hans kropp andades jubeltoner - och med Kents envetenhet så inser jag att detta kommer jag få höra långt framöver. Blir inget jobb ikväll - här skall kureras sjukdom och slickas sår.






Mystiken kring de gäckande Reb Bull-burkarna tätnar... På vägen hem ikväll gjorde vi en raid till Lindboms Livs ute i Östertälje. En av de misstänkta brottsplatserna - men här blev bytet intet. Antingen hade de sålt slut på dyrgriparna eller så var bevismaterialet undangömt. Jakten går vidare, och med tanke på att de var svenskreggade så är det nog bara en tidsfråga innan bytet fälls. Jag återkommer i frågan.





Varning är utfärdad inför den kommande veckans innebandyträningar - de gamla crappiga Salming-dojjorna har förpassats till de sälla jaktmarkerna där de dessutom hör hemma. BJ må vara kung både i Kiruna och Toronto, men hans innebandypjuck suger rotvälta. Detta är nu åtgärdat med Papis nya killer-boots från Puma. Det skrämmande i frågan är... med tanke på hur grym jag var med slajd-pumpsen utan hälbrygga, hur övernaturlig ska jag inte bli nu. Ni får nog lova mig en sak - berätta inte för Jani, för då lär han inte dyka upp på tisdag...

lördag 17 november 2007

Livet efter 35



Någon kanske nickar lite igenkännande till den ovanstående rubriken - och det med rätta, även om det förvånar mig en aning. Det var ju i våras som Papi slog an en interaktiv sträng och utmanade sina läsare i High Fidelity-inspirerade topp-5-listor. Första uppgiften ut var att rangordna de bästa ledmotiven till James Bond-filmerna. Och gensvaret var slående... med stark dragning åt prefixet "ned"... Hela noll personer utgav sig för att ha en relation till ämnet.

Det kan förvisso finnas flera anledningar till de skrala reaktionerna - man skulle kunna misstänka att jag inte har några läsare, men detta motsäger sig själv då jag tittar på de mätinstrument för att mäta unika träffar som jag begagnar mig av. Jag lutar då istället mer åt att de kulturella ambitionerna bland läsekretsen befinner sig på en sådan aeronom nivå att skräpkultur med tydlig anglofiering inte faller i god jord.

Därför gör vi ett nytt försök idag, och fokuserar på de allstädes dofter som omger vår vardag. Alla har vi vår egen referenspalett för vad som är väldoftande - därför borde det vara en lätt match att plita ner 5 aromer som triggar igång hormoner och välbefinnande.

Papis facit följer nedan:

  1. När man stoppar ner huvudet i en glassfrys
  2. Jäst
  3. En nytjärad brygga/skärgårdsmiljö
  4. Cool Water från Davidoff
  5. Saffransbak

bubblare blir DJ Esters nacke och doften från grillbriketter i en grill en sommarkväll.