fredag 30 september 2011

Äntligen!


Precis. Äntligen säger jag! Det är en stor dag i kvarteret, och som vi har väntat... Restaurang Habibi slår upp portarna - inte en dag för sent om ni frågar mig. De libanesiska läckerheterna får det att vattnas i munnen på mig.

- Men du Jimmy, låg det inte en libanesisk kolgrill där förut?
- Jojomen! Cederträdet!
- Och det funkade inte?
- Näe...
- Och sedan dök det upp en nyetablering.. vad var det dom hette?
- Du tänker på Byblos?
- Precis! Och dom serverade...
- Libanesiska läckerheter!
- Men det funkade inte?
- Näe...
- Och nu Habibi, som har tänkt igenom det där och serverar...
- Libanesiska läckerheter!

Red alert!



Ett Facebookinlägg från Farmor av alla människor påminde mig och brandkapten här hemma att det var dags för vår brandinspektion som vi genomför med en frekvens på varje kvartal. Brandvarnare testas, Första hjälpen-kit inventeras för eventuell påfyllning och utrymningsvägar inspekteras och diskuteras.

Ester påpekade mycket snusförnuftigt att det är den giftiga röken som dödar och demonstrerade hur man skulle krypa längs med golvet. Papi förklarade att om vi inte kan ta oss ut genom ytterdörren så lovade han att hoppa från balkongen med henne i famnen - detta ställde till lite huvudbry för klutten och vi kompromissade genom ett beslut att införskaffa en repstege som får ligga i dynlådan. Klart slut... check!

onsdag 28 september 2011

Avslutning på Serieterrängen

video

Det börjar mörkna på nu ute i Enhörnaskogarna på onsdagkvällarna - så idag var det sista tillfället för serieterrängen med stor avslutning inkluderat saft och bullar. Toppnotering på antal barn - får jag gissa så var det nog en 45-55 ungar i olika åldersklasser som satte av med jämna mellanrum längs spåret. Ester var vid gott mod och sprang in på en förtjänstfull andraplats i sin grupp bland tjejerna och kunde stolt visa upp en medalj efteråt.

Lite tråkigt att det är så långt till slutet på april när de kör igång igen - men tydligen så har de samma upplägg fast med skidor under vintern, så vi får väl göra en investering. Känns kul att flickebarnet gillar samma upplägg som pappan. Lika bra att smida medans järnet är varmt. Snart är hon emo med färgat hår, märklig musik på stereon och ett förakt mot Papis vurm för tillagat kött.

avsked och mystiskheter


Har haft en ledig dag mitt i veckan - lyx säger du, men då ska man betänka att jag jobbar både fredag kväll och söndag em/kväll så får vi lite perspektiv på det hela. Och så särskilt ledigt blev det nu inte. Agendan var välfylld med små och stora insatser... allt från att pinna bort några kvarter till Drömbutiken och inhandla ekvax till köksbordet, plocka ut Esters nya gummistövlar på Stadium till att slipa och måla fönsterfoder i badrummet, tvätta ett par maskiner, göra rent i ugnen och bättra på fernissan på golvlister i kök och Esters rum... *pew!*

Där emellan stack jag in ett spinningpass och städ/utsortering av diverse skåp och lådor... Och där har vi infallsvinkeln till avskedsbiten i rubriksättningen. Jag gjorde nämligen slag i saken att gå igenom min perverst stora samling av underkläder. Inte så att jag är besatt, snarare är det så att i takt med att lådan kontinuerligt fylls på så får jag allt svårare att göra mig av med gamla favoriter. Nu är lådan dessutom uppdelad i olika kategorier - dvs. jobbfillingar, casualtrunks, feel-good-briefs till de mer exklusiva knullmagneterna. Fast så mycket magnet är det inte i dem... de är nog mest bara dyra. Hur som helst så slog det lätt makabra mig att det faktiskt låg två par feel-good-briefs från (hör och häpna) 1999 och skräpade i ett hörn. Kan vara de skönaste exemplar som skyddat den förhudslösa snabeln ever. Och om jag inte minns helt fel så fanns det on it's peak sex stycken av samma modell i ägo. Men det säger ju sig själv att jag inte med ett uns av värdighet kan ha 12 år gamla fillibonger som Ester kallar dem i lådan. Så off they go med ett tårfyllt farväl. Tack H&M och tack alla sköna stunder...

Mystiskheter då? Hmm... Måste nog ringa hon apatråkiga Malin Berghagen för jag misstänker att jag har en exorcist i lägenheten. På förmiddagen hörde jag ett högt metalliskt klirrande som jag trots intensivt letande inte kunde lokalisera... tills ikväll då... Skulle tända lampan vid nattduksbordet... klick... nada.... Tänder taklampan och gör en okulär besiktning och finner att lampjäveln är borta... finns inte ett spår förutom lampfoten som sitter i sin gänga. Inte en glasbit, inte ett fragment, ingenting... spooky va... Upplöstes lampglaset i kremationsdelar osynliga för ögat - eller är det något okult i görningen. Tur att Ester är här och gästspelar i natt så kan vi hålla varandra i handen.

tisdag 27 september 2011

ett inlägg i feud-debatten



Fuskar lite och kör en pre-processed bajt för att spara både tid och inspiration. Jobbar late eftermiddag den här veckan vilket gör att man inte direkt är fingertriggerhappy på tangentbordet vid hemkomst. Dessutom rullar ju Idols kvalaudition på vilket jag fångar in med reprisen vid midnatt varje dag... eller natt. Jag hörde själv hur dumt det lät. I morgon lovar jag dock att leverera något fint foto från Ester löparavslutning för höstterminen. Där tar sedan SSK:s skridskoskola vid - suveränt för den som inte gillar sovmornar på lördagarna.

måndag 26 september 2011

fransk fralla



Fantastiskt bra gladmusik i höstmörkret... Får lite sådana där Pauline-vibbar.

lördag 24 september 2011

anal-fabet

blev tvungen att tömma högermarginalen avseende avdelningen "On the sideboard". Har inte presterat en enda läst boksida den gångna veckan. Och orsaken heter Wordfeud. Fasiken vilket träsk man hamnat i... Men det finns väl värre droger än att snorta obscena ord och omöjliga bokstavskombinationer. Fast vänta bara tills jag sitter och skakar på en toalett vid centralen.

Superhjälte


En fantastiskt trevlig dag i slutet på september här i Pretzeltown och vi beslutade oss för att göra som Luke, dvs. laidbacka. Lovisinskvarterens egen superhjälte hängde på sig sin vita mantel och bestämde att ponnysarna på Torekällberget skulle ridas löddriga. Så det var bara att ekipera på sig en värdig höstdräkt och knata den långa backen upp till de gamla kvarteren av staden. Lagom med folk gjorde att hon fick tillfälle att virvla runt i lador och bodar i jakt på grejor att pilla på. Schysst liksom.

Resterande del av dagen tillbringade we like anständigt folk, spatserande i sakta mak, utförandes diverse deeds and dos. Papi blev sedan lite sugen på en kall öl i gasset, men eftersom 112 på Liv och Död har informerat jäntungen om vad en fullgubbe är så fick faderskapet prestera något för den ynnesten. Exekutor E W Jonsson förkunnade att det krävdes 90 minuter spinning och så fick det bli.

Dagen avslutades med att vi lagade middag tillsammans - vår egen klassiker numera - Lime & Sweetchilimarinerad Lax. Och jag kan inte låta bli att fascineras över hur lyckligt busig jag blir varje gång av doften från lime. För mig är det den ultimata smaksättaren i nästan all matlagning. Plus att just den doften symboliserar så många trevliga faser och episoder i mitt liv. Jag skulle kunna kronologisera dem här och nu, men jag tror jag sparar det till ett alldeles eget inlägg där den lilla citrusfrukten får sin rättmätiga förkunnelse.

torsdag 22 september 2011

It's the end of the world...



...as we know it. Väl medveten om att jag har valt en av dem mest uttjatade bloggrubriker som finns så vill jag ändå påstå att dagens datum anno domini finner fog för detta. Idag blev det nämligen slutgiltigt... hösthoran är här. Loungen ute på pation plockades ned i beståndsdelar och paketerades in för vinterförvaring. Den lyckosten, tänk den som fick det! Och det stannar inte där, för nu har även höstsnoken aktiverats - så fort man sticker näsan utanför ytterdörren så börjar den rinna konstant. Ganska opraktiskt.

Mer då... noterar att Gaby Stenberg har lämnat detta jordeliv - tråkigt. Papi är ingen TV-människa men det finns tre TV-serier som har hållit honom i sitt grepp och det är Seinfeld, Tour of Duty och då Rederiet. Kommer ihåg hur jag till och med uppfostrade kunderna ute i serveringen på Scaniarinken att göra snabba och ljudlösa beställningar på torsdagkvällarna mellan 20 och 21. Var nog en hel del som blev felexpedierade samtidigt som den där goa killen hade blicken klistrad på TV:n bakom disken. En stor del av sveriges skådespelarelit  passerade revy i denna eminenta serie, och Gaby tillhörde de famous five som var med hela tiden. Kan ni gissa vilka de övriga var?

Slutligen då, och med kanske mest anspelning på rubriken... R.E.M lägger ned! Katastrof säger många, själv säger jag äntligen. Vad Kenneth säger har jag ingen aning om, men nu slipper han ratta in rätt frekvens på radion något mer...

onsdag 21 september 2011

moraliskt dilemma


Ester är fem år - på väg mot sex - och har sedan ett halvår tillbaka skaffat sig en i mina ögon rätt morbid hobby. Där jämnåriga barn samlar bokmärken...nä fan, det är det väl ingen som gör längre, men säg Smurfar, Bakugan-crap, Ben10-shit och Hello Kitty-junk - ja där sitter det här flickebarnet och lusläser dagstidningar för att klippa ut bilder på bränder, olyckor och skadade människor. Ja ni hör ju. Och vid ett svagt ögonblick så fick hon dessutom vara uppe och titta på "112 - på liv eller död", och nu är det kört.

Nu är det någon som börjar redan på eftermiddagen vid dagishämtning att tjata efter hur långt det är kvar till klockan åtta och Papi brottas betänkligt med vad som är rätt eller fel. Något jag förvisso bestämmer själv och inte behöver någon föräldragestapo med snusförnuftiga pekfingrar efter mig. Jag tror på att inte dölja, förneka eller försköna verkligheten och så länge vi tittar tillsammans och diskuterar innehållet, plus att det inte genererar några mardrömmar, så behöver detta inte vara till ondo - snarare tvärtom. Någon vet redan nu bestämt att hon ska bli ambulansförare när hon blir stor... sötnosen.

Att vi sedan bor på den gata som agerar startsträcka för alla ambulans- och brandbilsutryckningar, med andra ord första parkett, gör ju inte saken mindre spännande.

!?

Funderar lite på varför min header har krympt och inte ligger i fas med högermarginalen. Sånt där kan störa mig till vansinne... Och om vi säger så här, det var inte en promenix i parken för att måttanpassa boxen. Blogger är inte riktigt med i den matchen.

Många X tänker du.. - men det har nog mer att göra med att jag är råtorsk på Wordfeud. En love/hate-relation där jag kräks på ordlistan men älskar utmaningen. Har just nu 29-3 i matcher.

måndag 19 september 2011

och ikväll då?


Vi började kvällen med att åka upp till Kulturskolan där Ester numera tar de första stapplande stegen mot Idol 2022. Körövningar med soloframträdanden, som tydligen gick bra enligt utsago...föräldrarna fick inte följa med in idag. Men det räcker med att se på henne när hon kommer ut och skiner som en sol för att man ska förstå att det här gillar hon. Jag menar, hon släpar ju ständigt runt på en mikrofon och ylar något om en "mikrofonkod". Bra grejs i alla fall - och jag gillar den skapande stämningen och atmosfären i de moderna lokalerna. Jag köper gärna ett instrument om hon slår hästarna ur hågen.

Därefter dejt med Willys uppe i Weda köpcenter innan vi hastade hemåt för kvällsmål. Ett mål mer besläktat med ett självmål då det utgjordes av fil, flingor, mackor och "korv i handen". Papi hade nämligen inte tid att gastrobriljera då han skulle vara uppkopplad för lite nätarbete klockan 19.50. En ny marknadsundersökning i live- och gruppformat stod på agendan - och 90 minuter senare kunde han kvittera 3000 nya friska poäng, vilket motsvarar ca. 600:-, vilket även motsvarar halvvägs till den femte Globalkniven i samlingen. Utan att lyfta ett finger...eller ja..jo...det är ju precis det jag gör. Knapprar med fingrarna.

söndag 18 september 2011

Grym skit!



Ruskigt beroendeframkallande - det spretar åt alla håll och är ändå så snyggt anglosaxiskt paketerat. Fy fan, vi kör den en gång till!

TORÖBLADET - nr.6



...och på tredje dagen uppstånden igen ifrån det döda... eder fältkorrespondent med den ständigt pågående landhöjningens efterdyningar som arbetsplats har balanserat på livets tråd och sprungit gatlopp med han schackspelaren nere vid Hovs Hallar. Till slut tog han sitt andra ämbete i drift och ordinerade medicin i form av själsro ut i arkipelagen. Nu ska ju som bekant medicin smaka beskt, så på den biten föll intentionen för visso till föga - men med resultatet summerat i skrivande stund så finns det tydligen ljuvt medikum också.

En händelserik och avslappnad helg ute på Torö var precis vad undertecknad behövde för att ladda sina batterier, och överskottet på den varan illustreras lämpligast i ett nytt nummer av delikata Toröbladet. Nu kör vi!

SVARTKLUBB

Torös enda svartklubb höll öppet och hov under vardande helg i form av ett mycket lyckat rock n roll-kalas. Där humana priser i barer samsades med huvudpersonens klädombyten vilket inkluderade allt från raggar-outfit till vuxen-onepiece. Musikmässigt så pulserade rytmer med allt från Black Sabbath till Dr. Alban ut över ön och sedlighetspolisen hade den utsökta smaken att inte passera över Tottnäsbron. Hemgång i månens sken, varligt förföljda av tassande vildsvinssteg. Kul var det dock.

BADTEMPERATUR

För två veckor sedan uppmättes hela 21 grader nere vid Stensviks nudistbad - dessa siffror gick nästan att vända på under den gångna helgen. Hånfulla 14 grader lyste från ett immigt termometerglas - med andra ord inget bad för undertecknad. Det hindrade dock inte honom att njutningsfullt förtära en iskall pilsner på en soldränkt brygga under lördagen - samtidigt som en frisk bränna jobbades upp efter en veckas sängliggande.

INTRESSEFÖRENING

Nynäshamns kommun är på frammarsch igen och har presenterat nya förslag för att öka tillgängligheten för kreti och pleti på Ören och Stenstrand. Detta får naturligtvis inte passera obemärkt - hur mycket hang loose och surfs up vi än är... Därför initieras krafter för en intresseförening där man hoppas på mangrann uppslutning. Alla trälar uti staterna upp till kamp. Hemfridzonen är vår dygd och den kan vi nog förlänga med ett par kilometer - skicka bara fram den med bäst syn.

ELD PÅ HAV & LAND

Den 14-16:e oktober går årets eldmanifest ute i skärgården av stapeln för sjunde året. Flertalet anläggningar, krogar och restauranger håller extra öppet - ofta med tillhörande arrangemang. Du kan hitta allt från eld och musikshower till gyckel och akrobatik och finstämda jazzkonserter. Många har speciellt framtagna menyer och möjligheten till övernattning finns. Detta är den kommersiella biten av arrangemanget - den verkliga andemeningen är att på kobbar och skär, längs med stränder och kustremsor manifestera att skärgården lever året runt. För de flesta skärgårdsbor innebär det att familjer träffas och tänder fyrbåkar vid vattnet. Till detta inmundigas gärna en mustig gryta och ett ackompanjerande vin. Eldmästare Lars Jonsson ser till att Ören representerar med sedvanlig stil och elegans.

HALLOWEEN

Kring allhelgona är det dags för alla spökpirater, gastar och strandvaskare att uppstiga från mörkerriket och sväva fram kring dimmig strand och knotiga martallar i jakt på godis. Även här är Ören skådeplats för elakgrinande pumpor och delikat höstmat. Kanske dags att redan nu börja fundera och slipa på sin utstyrsel.

Ja som ni ser så är kanske inte allt nattsvart i denna dystra årstid - det finns ljusglimtar, även om de är få, i väntan på en ny saltkråkesommar. Bäst att ta vara på den, för annars är det väl dags för ett nytt balanserande tillsammans med han som släpar runt på en lie. 

onsdag 14 september 2011

Vart tog du vägen?


En bra fråga, som jag egentligen inte har något bra svar på... tyvärr. Jag vaknade upp för några dagar sedan med en kraftig magknip... eller heter det ett magknip? Skit samma, ont gjorde det i alla fall. Och det gav inte med sig heller. Nästkommande natt bjöd även på en enklare form av feber där huvudet var i balans medans kroppen svettades floder. Här någonstans börjar jag ana att något inte är helt okej - lutar åt en infektion eller dylikt. Samtidigt är man ju som man är... här ska inte snyltas på välfärden och ta vårdplatser före bättre behövande. Jag är ju liksom frukten av både Kihlman och Bergqvist... krydda med lite envishet och en hög smärttröskel och ja... där låg jag.

Däremot gör man ju samma tabbe varje gång sådant här händer... man börjar söka på nätet. Och var jag inte orolig innan så fixade detta elektroniska uppslagsverk den biffen. Jag inser liksom att jag kan ha allt från bukspottkörtelcancer till mensvärk. Och är det inte det så är jag sönderstressad alternativt gravid. Vet inte om jag ska ange alla orsaker eller bara en när jag ringer till min chef imorgon. Tar jag alla så kommer han nog bara tycka att jag överdriver - jag får fundera på det där.

Idag känns dock lite bättre och att det är på rätt väg...  men det är allt lite olustigt när det är invärtes värk som man inte riktigt kan ta på. Då är nästan ett gammalt hederligt benbrott att föredra. Är jag fortfarande vid liv i morgon kväll så tänkte jag slänga ihop en text om fantasilösheten kring nyetableringar i denna gudsförgätna håla. Hörs då!

söndag 11 september 2011

Merde!


Har precis bränt av 12 varv runt Kusens Backe och kommit till samma insikt som jag en gång förträngt - det vill säga varför jag aldrig under min elitkarriär sysslade med friidrott på bana. Det är ju så mördande tråkigt... varv på varv på varv... Kommer ihåg att jag under mitt sista aktiva år till och med undvek långlopp som var förlagda på en tvåvarvsbana. Å andra sidan vill jag minnas att det gick jävligt bra att bränna av en 50 varv på Scaniarinkens löparbanor ett par gånger i veckan under vintersäsongen. Men det bekräftar väl bara min okonsekventa natur redan då. Alternativt ett förstadie till dagens schizofreni.

Nåväl, blir det någon belöning på det där då? Jajjemän! Lyxvarianten med korv & bröd tillsammans med gårdagens överblivna vin. Är det fest så är det. Och söndagen är fortfarande helgdag i almanackan. Än så länge.

lördag 10 september 2011

event



Appropå ålderstecken så noterar jag att vi har inkasserat samma rynkor i pannan... thuglife är ett hårt liv att leva... Förresten, ni som också är down med P - varför inte gå in på hans blogg. Just nu liveakten från Skeppsholmen i två delar. Hyvens!

Big Up!



Precis... big up! för sommaren som vägrar vika ned sig. Vi katchingade hem en alldeles ljuvlig dag idag fastän kalendern ropade ut 10:e september. Bäjbis och jag vaknade därför tidigare än vanligt när retsamma solstrålar kittlade genom sovrumsfönstret. En snabb frukost, och snart stod vi dressade för ett träningspass borta vid våar favoritspot just nu, Saltskogfjärden. Ester på cykel och Papi löpandes i daggvått gräs - ni vet sådant där som jag inte reflekterade över för tio-femton år sedan men som nu slår an helt andra strängar. Ålderstecken som hopar sig utan att för den sakens skull signera någon kris. Inte än i alla fall.

Väl hemma och en snabb dusch senare så stod nästa aktivitet på schedulen. Den där Tom med Tuttar ropade från kvarteret Lampan, och vi hörsammade. Det gjorde vi dessutom rätt i - det vackra vädret till trots så var det relativt sparsamt med besökare vilket kortade ned väntetiderna till obefintliga. På gott och ont... Papi kände sig lite lagom mätt efter sjätte åket med Fritt Fall. Däremot är det roligare nu när hon faktiskt börjar intressera sig, och ta till sig vissa av experimenten - den gemensamma nämnaren för dessa stavas dock vatten...

Ett par timmar fick räcka innan vi promenerade hem genom centrumkärnan för inhandling av dryckeshjom, middagsmat, lördagsgodis och nya filmen RIO som tydligen hade mutat in biosoffan ikväll. Nåväl, vad jag försöker säga är att det finns ups and downs i ett föräldrarskap - men en sådan här dag lägger vi in på minnesbanken. Ni vet det där som Mads Mikkelsen nämner något om samtidigt som han flashar både klocka och bringa. 

Nytt från 127



Sveriges bästa rnb-röst är tillbaka med besked, och "hoppas" på ett genombrott. Och jag kan bara hålla med - det är för mig en gåta att Aleks - excellence vajb - inte har getts mer utrymme i ett artisttörstande Sverige. Jag menar, den här rösten är som gjord för att få sitta i "Så ska det låta" eller dyka upp i någon av reklamkanalernas realityprogram.

Kom igen nu 4:an, ta ert ansvar. Aleks är för bra för att släpas i rännstenen. Och defenitivt för smooth för att bara vara en sidekick till musikmaskinen i Bredäng och Fruängen.

fredag 9 september 2011

Phew!



Jepps! Där hade man tur... e-fakturan från Telge Energi ramlade in på internetbanken idag. Och jag hade ju mina farhågor kring att jag kanske hade kackat lite i det blåa skåpet... Var ju hemma en sväng på semestern och tvättade lite varpå jag av någon anledning lyckades lämna kylskåpet öppet med en glipa.

Ja ni fattar - kallras deluxe där kylskåpet antagligen försökte kompensera hela tiden för att hålla inställd temperatur samtidigt som den byggde upp en isvägg av kyld kondens. Såg liksom hur en tusenlapp bara flaxade iväg, men så var inte fallet. Klädsamma och fullt normala 310:- lyste i röd eldskrift och det är ju taget!

onsdag 7 september 2011

fortsatt terapiarbete



Melankoli som berör... texter som vrider om ditt hjärta i tröstlöst höstmörker... musik att försvinna i.

Hälsingland farsans land
det är kväll jag tar min dotters hand
och går den lilla stigen ner mot tjärnen
Åkern badar som i guld
och bergen lyfter av min skuld
de säger sjung din sång igen så ska vi svara

Hälsingland morsans land
världen är nån annanstans
Jag har vart därute men alltid vänt tillbaka
Till markens doft av evighet
till dum och simpel långsinthet
och spåren genom skogen till mitt hjärta

Hälsingland mitt eget land
det var här jag tappa min första tand
och här så ska jag spotta ut den sista
Det är lördagkväll på byggdegårn
och jag går fram till mikrofon och sjunger
du är inte ensam om att bära denna längtan

Och jag hör bergen svara
där från andra sidan sjön
Och jag minns varför jag är här
det är som att vakna ur en sömn

Hälsingland mitt eget land
det var här jag tappa min första tand
och här så ska jag spotta ut den sista
Det är lördagkväll på byggdegårn
och jag går fram till mikrofon och sjunger
du är inte ensam om att bära denna längtan

av alla människor...



Ungefär en gång vart tionde år händer det att Esters mamma - ni vet hon som hänger med trollet Tryggve - tipsar Papi Jam om musik. Inte så mycket för att hon skulle vara ointresserad, utan mer för att hon stangerade någonstans där när Nick Borgen gav sig ut på world wide web. Därför känns det extra smärtsamt när hon dessutom briljerar på den arena som Papi gärna mutar in som sin egen, dvs. Nordik Lounge-inspirerad dito. Och än värre blir det när det visar sig vara med en konstellation som jag inte hade koll på... Shakarchi & Straneus är precis vad undertecknad behöver i höstrusket. Njut av det här!

Lite mycket musik på bloggen nu säger du... Då säger jag, att jag höll för hundan igen hela sommaren. Dessutom är musik den här bloggens själ, så det är bara live with it eller hooka upp med Kissie.

tisdag 6 september 2011

Ringar på vattnet



Så kom till slut den officiella videon till Ringar på vattnet. Eller video och video... kanske mer ett bildcollage från en givande dag i studion typ där röda linjen tar slut.

TP for my Bunghole


Jag satt i två dagar och funderade på varför den japanska föreläsaren envisades med att tjata om "bunghole" hela tiden...  tills jag insåg att han faktiskt sa "bundle". Men kanske hellre det än den andra killen som pratar engelska på franska.

måndag 5 september 2011

Saker som stör Jimmy (del 19)



Det fanns en period för urminnes tider sedan - närmare bestämt slutet på åttio och början på nittiotalet - som jag jobbade för kommunen. Tro det eller ej. Ett bestående minne från den tiden var att om man ville handla något till verksamheten så fanns det bara en form av likvida medel att tillgå... rekvisition. En lunta, på gränsen till bunt, av papper - uppblandat med både karbon, lackmus och kopieringspapper. Lägg därtill den novell som skulle plitas ned på framsidan av djävulstyget. Förvisso ett bra sätt att hålla på pengarna eftersom det var så satans omständigt att genomföra ett köp. Istället skickade vi ut ungarna för att stjäla det vi behövde... nä, där ljög lite.. Men däremot så tänkte man ofta på hur smidigt det måste komma att bli i framtiden med uppkopplingar och datasystem som pratade med varandra och som dessutom var synkade med ett kort.

Vad hände? Inte ett skit. Fortfarande står de där stackars kommunanställda från gruppboenden, fritidsgårdar, dagis och hemtjänst och spärrar kassorna i tio-femton minuter med samma jävla rekvisitioner. Och så pratar man LEAN och Växthus samtidigt som man slår sig för bröstet. Och att inte de som sitter i kassorna ännu har gjort revolt är för mig en gåta... 

som ett brev på posten

kunde just tro det... mitt i all separationsförtvivlan över den sommar som flytt så kändes det ändå för tillfället ganska bra igår kväll. Fortfarande ljumma vindar och syrsor som spelade på den sista ouvertyren fick mig att slå mig ner ute på pation med en bok och lite glass. Förvisso medveten om det ödesmättande faktum som knackade mig i ryggen och skrockande förkunnade att this was the last call... Och det är då jag upptäcker det!! Skit också! De blonda ulliga fjunen på armar och ben som kvitterat sommarens närvaro håller på att övergå i neandertalarsvart igen. Säg så här... jag har gråtit för betydligt lättare saker än sådant. Det här är heavy shit - och vad än alla skogsmullar och koftbärare än förespråkar så är höst lika med död. Allt dör och multnar ned. Vi ses i maj igen... Ni hittar mig på Shurgard tills dess.

söndag 4 september 2011

PrippsPromenad 2011




Det är dagen efter och jag sitter och ser tillbaka på en makalöst fantastiskt tillställning i gott umgänge med det vackra folket. Aldrig hade vi väl trott att det skulle flyta så bra och smidigt som det gjorde - så ett stort tack till alla deltagare och krogar som ställt upp med spons.Prippspromenaden är nu en treåring som åldras med värdighet och dignitet - och vi ser redan fram emot nästa år. Och då står årets arrangörer på rätt sida om startsnöret, vänta ni bara!

Vilka vann då? "Charlies Älgar" med Lasse, Pauline, Cecilia, Helena och så självklart Charlie. Storstilat paraderade dom hem totalsegern, men det satt hårt åt - ynka en poäng skiljde ettan och tvåan åt. Det var helt enkelt segern i SM i Kluns som fällde avgörandet.
Best in Show tilldelas naturligtvis lag "KungenS väljer" som satte en nobel och värdig touch på hela tillställningen - detta räckte till en fjärde plats i sammanräkningen.

Dessutom extra kul att så många lag påvisade att barn inte omöjliggör ett deltagande i promenaden. Strongt gjort av kidsen att orka så många timmar så självklart vara alla mutor i form av godis och glass helt på sin plats. Detta tryggar återväxten på eventet också.

I år var det många som var tvungna att till kvällen bryta upp för att bege sig iväg på allt från bröllopsfester till 40-årskalas. Detta gjorde att vi splittrades upp - men ett tappert gäng tog sig ändå till 550:s 3-årsfest för både gratisdricka och mat. Har ingen aning om vad de firade tre år som... men det kanske inte gör något. Och även om vi var äldst på plats så visade vi ändå hur det går till på en finlandsbåt, som källaren där påminner mycket om.

Idag får således kroppen betala för gårdagen och jag har sprungit jävulen ur kroppen i den härliga septembersolen - men jag saknade min lilla funktionär på cykeln brevid. Om en timme så väntar avrundning på hela Pripps-projketet med en välförtjänt pizza på Lilla Rimini. Ses där!

torsdag 1 september 2011

Moneymaker



Fantastiskt! Dr. Bergqvists kirurgiska ingrepp gjorde susen - så idag var all smärta och nageltrång borta och jag kunde obehindrat studsa fram och tillbaka till prärien i Gärtuna. Jag stötte dock inte på familjen Ingalls. Så det är ju helt uppenbart att jag har valt fel kall här i livet... Jag ska inte göra medicin - jag ska hela folk istället, likt Edward Scissorhand... eller ja typ.

Appropå lilla huset på prärien så är ett annat litet hus till salu - den lilla skärgårdsstugan från Grumme-reklamen utanför Ingarö. Och nu har man sänkt utgångsbudet från sex miljoner till humana fyra. Det är väl fan ibland att man inte föddes med silversked i mun och ett par välfyllda bankkonton. Jag hade slagit till direkt... sagt upp mig, flyttat ut, suttit mig ner och skrivit en bok.

Men man får hitta de små glädjeämnena här i livet - som tex. nu på lördag när det äntligen är dags för årets upplaga av Prippspromenaden. Ni kanske kommer ihåg att mitt lag vann förra året och att vi per automatik förärades med arrangörsbindeln. Säg så här... Vi ligger bra till i planeringen och vi har lyft konceptet en eller två nivåer. Vädret ser ut att bli toppen och i priskassarna ligger ett par riktiga dyrgripar. Let the show begin! Samtidigt kan jag inte låta bli att känna ett stung av avund mot prutt-Ester som får åka ut till ön fredag till onsdag med mamman och morfar. Men vad var det vi sa? Man kan inte få allt... Dessutom är det ju snart dags för baluns i bygdegården så det finns ju att trängta efter.

Nu en iskall öl och ett par röda danska korvar - det är ju ändå torsdag!

Chilkats jr.



Funderar på om inte bäjbis ska ta och få samma sköna vinterkängor som Papis den här säsongen... Snygga var dom i alla fall.