tisdag 7 februari 2012

Sanningen gör ont ibland


Det var ett tag sedan som bloggen var propolitisk men idag hettade det till lite ute på de politiska twitter- och bloggscenerna efter statsminister Fredrik Reinfeldts utspel i Aktuellt. Givetvis förvanskades kontentan i det han proklamerade ganska snabbt eftersom det är ett mänskligt drag att projicera försvarsmekanismer mot sanningar som gör ont.


Utspelet gällde, observera möjligheten, att förlänga arbetsför ålder fram till 75 år där så är tillämpligt och intresse finns. Defacto så visar det på styrka och ansvar att lyfta problematiken inför den smältdegel som den enorma grupp av blivande pensionärer som 40-talisterna utgör. Enkel matematik orimlig gör ekvationen där färre ska försörja fler under en längre tid då medelåldern på gemene svensk har ökat med 11.2 år sedan riktlinjen för pension (65 år) klubbades igenom. För övrigt en riktlinje som idag är väldigt flexibel beroende på förutsättningar och profession . Och det säger väl sig självt, vem fan vill jobba mer och längre - men om alternativet är existensminimum och annalkande ättestupa så kanske man får bita i det sura äpplet.


Höga röster gör gällande att det är beklagligt att denna proklamation inte bemöttes av företrädare för oppositionspartierna - de mest konspiratoriskt lagda mässade om statsövertagande av public service. Men vad ska de bemöta detta med? Innehållet i dagens pensionssystem är framtaget av samtliga riksdagspartier vid omröstning 1994 & 1998 - och där Socialdemokraterna och Moderaterna har varit de starkast drivande krafterna. Den insatte är medveten om problematiken, den kommer vi inte ifrån. Nu handlar det istället om vem som sitter med Svarte Petter och måste agera ansvarsfullt. Klart som fan att det är bekvämt att hålla tyst då. Visst, man ska inte sparka på någon som ligger ned - men det är lätt att ta Grekland med en liknande demografi vad det gäller åldersfördelning som exempel. Fast med skillnaden att det har funnits transparens i deras pensionssystem att kunna stämpla ut redan vid 45 års ålder - förutsatt man har varit statligt anställd. (Och den sektorn är fascinerande stor i det landet). Jag säger inte att det är huvudorsaken till att man står på ruinens brant - men till en betydande del. Och om det är så vi vill ha det så tycker jag att ni ska fortsätta att gnälla om morötter och färdtjänst till jobbet.

1 kommentar:

Förhudslös och Ryggradslös sa...

Korrektur: Alla riksdagspartier under gällande år exklusive Vänsterpartiet. Bäst att rätta sig själv innan folk med Che Guevara intatuerade på axeln kommer oljandes med högafflar.