Här ser ni en stolt liten skit ute på söndagspromenad den andra advent. En lugnets dag efter gårdagens farande och flängande med Ester i huvudrollen. Vi kickstartade dagen med att utebli från skridskoskolan till förmån för återbesök på S:t Eriks ögonklinik på Karolinska. Det var dags för ödesbesked huruvida brytningsfelet vuxit bort eller inte. Rökruta eller Biblioteket i plugget som börjar efter sommaren liksom. Därför var det kanske Papi som drog de lättaste suckarna efter att läkaren förkunnat att det såg fint ut. Ett världsligt problem, jag vet - och jag tänker nästan varje dag på hur förunnade och förskonade vi har varit med detta hjärtebarn. Dessutom finns det ju läckra brills till barn också. Men samtidigt kommer man ju ihåg hur grymt låg- och mellanstadiet kunde vara...
På eftermiddagen var vi ute en sväng till Sundsvik för att äta lite gott och fira Luddet som fyllt fyra år. En liten avstickare innan nästa drama skulle utspelas på hemmaplan. Ester har ju som bekant fått sin första lösa tand och efter att hon och hennes kusin Lova praktiserat "knäcka näsbenet" med makaroner i munnen så stod den där tanden mera inåt än utåt. Dock krävdes det över en timmes övertalning från Mami innan antiklimaxet var ett faktum... plopp! och Ester såg nästan besviken ut. Knappt ens något blod.
Så i natt flaxade en tandfé förbi sovrummet på Lovisinsgatan och levererade sitt gods. Samma tandfé som vid elvatiden igår kväll försökte hitta ett öppet ställe som var villigt att splitta på en hunka. Får fan ställa in en kortläsare vid hennes tandglas till de övriga tänderna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar