Har fått en hel del kommentarer (nej, inte här i bloggen utan irl. - förresten så är det ju bara jag som kommenterar texter här nu för tiden) angående kryck-inlägget...
"- Fan, va bittert det var här då" - "- Kniper Anna-Karin?" och som grädde på vårtgården ringde morsan och klagade på något subtilt stavfel... Men kom igen, ni vet ju att detta incitament som underavdelning till SAOL briserar när jag är upprörd.
Så av inarbetat behaviour traskar jag vidare på redan utstakad innerstadsgata och levererar nya enerverande upptäckter. Egentligen borde kanske dagens text falla in under kategorien "Saker som stör Jimmy" - men riktigt så gravt är det inte... snarare mer åt det resignerande hållet.
Hur som helst, varje onsdagkväll trippar jag förbi Scandic Hotell Skogshöjd och nattklubben Olgas panoramafönster som vetter mot Källgatan på min väg till och från innebandyclashen - där jag för övrigt tituleras "Ers majestät". Och varje gång förundras jag lite hånfullt över den numera rätt saggiga idén med att fronta all sprit framför skrynklig folie, och sedan lysa upp det med klen blå neon. Jag menar, andas det inte lite väl mycket tidigt 90-tal. Är det ingen med fingertoppskänsla som ser samma saker som jag. Det är ju inte direkt så att jättefönstren döljer det uppenbara.
Nåväl, med tanke på att hela Olgas ser ut som övervintrad finlandsfärja så kanske det är medvetet - men saggigt var ordet.
Appropå finlandsfärja så satt jag och bokade in en kryss senare i mars. Intresserade och lättfotade damer anmäler sig med foton i kommentarsrutan. Och AK, dig kommer jag att känna igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar