Klibbig Clabbes Bastuklubba

Oj, en varierande och hektisk dag börjar tona ner volymreglaget lite, och en mild Merlot hjälper till med uppdraget att föra oss närmare söndagen.

Klev upp förhållandevis tidigt för att vara en lördag och begav mig till närliggande tvätthall för lite bilvård. Med facit på handen kanske jag borde ha låtit bli - eller i alla fall gjort lite annorlunda. Petig som jag är med bilar så byggde jag upp ett irritationsmoln över en asfaltsfläck på en plastdetalj. Så på med avfettning och börja gnugga - för det första så gick inte fläcken bort helt, dessutom så noterade jag inte heller det faktum att jag skapade en viss nyansskillnad i plasten med mitt gnidande - plasten var ju våt. Ok. det är inte jätteiögonfallande, men jag känner mig själv och vet att jag kommer störa mig till döds över det där. Så på måndag blir det telefonkontakt med Peugeot - måste kolla upp vad det kostar att byta ut fadäsen. Och jag vet att de kommer skaka på huvudet och undra om jag är helt jävla dum i huvudet. MEN... det är min bil - make it happen!

Nåväl en nytvättad fransos tog oss alltså ut till Tveta och dess kyrka för ett välbesökt och avslappnat dop. Lite lagom kaotiskt men samtidigt varmt och barnvänligt. Cassandra var dagens huvudperson och som jag nämnde igår så är AK och jag förärade att vara faddrar i nöd och lust för flickebarnet. Känns stort och ansvarfullt. Funderar på om jag ska knåpa ihop ett dopkontrakt likt det som Lova fick - förresten börjar hon bli så stor nu att det är dags att börja övertala henne om fördelarna med att lösa in kontraktet redan nu. Annars är risken att det galopperar iväg...

När jag var och tvättade bilen på morgonen så rullade förresten Clubba in med sitt smustiga Volkswagen-as, så vi kom att samspråka lite. Det hör tydligen till att vänner gör så. Nåväl, jag fick en kryptisk invit till hans afternoona bastuklubbtillställningar på lördagarna som jag tog under beaktande. Det är ändå rätt skumma kvarter han huserar i - först har vi Dalahörnet, ett inpyrt ölhak där man inte direkt behöver ha Gucci på sig för att komma in, if you know what I mean. Lägg därtill thaimassagen under hans balkong som jag är övertygad om ÄR precis det som du VILL att den ska VARA. Och slutligen då värdpersonens immiga och, vilket skulle visa sig, mycket hemliga tet-a-tet. Så hemlig att det tilldelade lösenordet till dörren var falskt och den asiatiska kvinnan på det österländska matutskänkningsstället spärrade skräckslaget upp ögonen och skrek no-no-no!! när jag försökte klämma ur henne koden.

In kom jag till slut ändå efter att ha musklat ner en torpedyngling med moppemusche. Och då hade jag ändå bombaderat Clabbes fönster med, av kylan, skinnflådda knytnävar. Väl inne så noterade jag att Ronny redan hade anlänt. Båda farbröderna var svettiga och flåsiga men hävdade ändå stenhårt att jag missuppfattat det hela. Syftet med dessa sammankomster gick tydligen uteslutande ut på att titta på SSK och äta kakor. Meh... get real! Som om jag skulle gå på att någon frivilligt efter 40 omgångar fortfarande fascineras över hur 23 personer vecka ut och vecka in skämmer ut Södertälje stad å det grövsta. Det är så embarmligt uselt så att klockorna stannar...

Dagens strapatser krävde dock sitt tribut till slut och ett blodsockerfall fick Papi ner i vertikalt läge - detta är nu åtgärdat och med en avverkad disk ska jag nu chilla lite med mina druvor och vänta in vad mina juniorscouter kan tänkas ha hittat för talanger. Dags för småland att leverera!