å så undrar dom varför jag tränar innebandy i en Leicester-tröjaLars Nylin på Aftonbladets sportdel profilerar gamla engelska kultspelare och självklart har Papis all-time-hero sin självklara plats i det galleriet.
Tar därför tillfället i akt och listar några av hans många underbara uttalanden:
- ”Jag faxade en transferförfrågan till klubben i början av veckan, men låt mig understryka att jag inte vill lämna Leicester”.
- ”Alla tycker att jag underpresterade som spelare. Jag underpresterade inte. Jag överpresterade, jag hade en bra karriär”.
- ”Det var en period när jag var med fyra eller fem kvinnor om dagen. Rädd att vara ensam lät jag dem komma till mitt hus i Cannock på ett slags skiftsystem”.
- ”Det fanns två kvinnliga massörer i klubben, jag var som en hund med två k***r. Jag tillbringade mycket tid på massagebordet”. (Stan minns tiden som utlånad till Fulham).
- ”Jag hoppas ändra min image här. Det är en trevlig atmosfär. Träningen har varit bra för mig och jag kommer att vara i topp-kondition inom en månad”. (Stan Collymore har just anlänt till Oviedo. Fem veckor senare meddelade han att han lagt av).
- ”En dag trodde jag att Gud log åt mig eftersom Ray föll ihop i en hjärtattack på träningsplanen. Det kändes som ett gudomligt straff. Jag har aldrig varit så lycklig i hela mitt jävla mitt liv. Han dog inte, elaka jävlar som han gör aldrig det...” (Collymores varma tankar om sin pojklagstränare i Walsall, Ray Train).
1 kommentar:
I remember one time at Highfield Road when Stan Collymore was playing for the opposition and the West Terrace started singing:
'If you've sh***ed Ulrika clap your hands'
Stan Collymore turned around and started clapping
Skicka en kommentar