Det drar en skugga utmed murarna i kväll
Den är sval och förtegen
Du har sett den i ögonvrån förr när du vandrat dom tomma stegen
Du har sett den passera
och göra natten så märklig
Du vet att verkligheten är inte alltid så verklig
Jag tror på duvan som vet vart den ska
Jag tror på godhet och bättring
Jag är en barkbåt
Som driver mellan grenar och stenar
och en nattfjäril är min besättning
Inga vakter vid porten
Inga hänglås vid grinden
Bara rösten som kallar
i den evigt viskande vinden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar