Prostatit

Tillbaka i stan efter en välgörande helg på ön som kunde ha varit näst intill perfekt om inte ett litet aber hade spökat. Eller litet och litet... i skrivande stund har jag ingen aning om dess proportioner utan får snällt vänta tills i morgon bitti då jag ska hänga på låset hos vårdcentralen.

Det hela började förra helgen utan att jag egentligen reflekterade särskilt mycket över det. Visst kissade jag en hel del, men så var det också midsommarhelg där det inmundigades en viss mängd dryck. Det hela fortsatte sedan i början på veckan, dock inte så att jag stördes nämnvärt av det. På onsdagen hade jag tid hos naprapaten för att korrigera ryggen efter ett trappfall och då dryftade jag idén om att bäckenet (som hade låst sig) kanske låg på och pressade mot urinröret - men det tog han inte för troligt.

Som ett brev på posten uppdagades samma kväll en viss sveda i mynningen på kärleksraketen och undertecknad började fundera lite i termer som blåskatarr och dyl. Men som den duktiga soldat han nu är så tillämpade han istället förträngningstekniken. Kroppen valde då att nästkommande dag svara med en jubelsmärta i ländryggen vilket jag då intalade mig hade med ryggkorrigeringen att göra. Bäst att avvakta ett dygn till... eller sjutton. Fredagen gjorde sitt intåg utan bättring men med en förväntansfull Ester som längtat sig galen hela veckan efter ön så fanns det liksom inga förhandlingsmarginaler. Papi roade sig dock med att surfa lite på vårdguiden och andra läkarforum vilket gjorde att han fick upp ögonen för att man kanske inte skulle ta så lätt på detta trots allt.

Lördagen berikades därför med handlingskraft och Papin gjorde sig redo för att ta sig in till akuten i Nynäshamn. Där rådde tydligen nyordning med en ny bekantskap och intressent som gick under det förtroendeingivande namnet Legesvisitten. Någon visitt blev det inte då man numera på helger hänvisar till jourmottagningen i Haninge. Där är man mer intresserade av sårskador och allergier än urologa infektioner - så istället fick det bli morfars medicinering av Löjtens och andra etanolbaserade drycker. Gott så.

Väl hemma här i stan nu ikväll har jag ytterligare fördjupat mig i all den kvacksalveri som nätet har att erbjuda och kommit till den lekmanna-slutsats att det antagligen rör sig om prostatit. Alla tecken tyder på det och i så fall handlar det om en infektion i prostatakörteln. Behandlas tydligen med antibiotika (något jag verkligen hatar eftersom det också bryter ned immunförsvaret). Har man flyt löser det sig ganska omgående... har man "flytningar" så kan det hålla på upp till ett år (jiihaa!). Vi får väl se vad farbror doktorn säger... Skulle egentligen jobbat natt idag, men det finns inte en chans i helvetet. Nu går vi till botten med det här istället.

Men bilen går i alla fall bra.. alltid något.

UPPDATERAD: Har nu varit och genomgått min första prostatakontroll - intressant upplevelse. Med facit på hand kanske jag skulle ha väntat med morgonklossen - men jag antar att han läkaren är van. Diagnosen löd till slut bitestikelinflammation och en resa med Doxyferm är inledd. Inte jättekul, men det kunde ha varit värre - man har ju nu kommit upp i den åldern när varje krämpa får det att ringa i cancerklockan.