tisdag 12 juli 2011

esters upprättelse

















Bara ett par timmar kvar innan de statliga dokumenten förkunnar att Papi har tagit ytterligare ett steg mot den oundvikliga ålderdomen... 39 år... ett från döden typ. Försöker minnas vad man själv tyckte om 40-åringar när man själv var tjugo. "Lik" är väl en av de mer förmildrande omskrivningarna kan jag tänka mig. Nåväl, balansgången är hårfin och man får ofta ge efter för den allmäna godkännande synen - inte direkt så man stolpar omkring i outfits från Kaporal.. if ya know what I mean. Samtidigt vill jag ändå flagga för att rent kroppsligt monumentalt så var det mycket länge sedan som den här hyddan var så fit som den är nu. Mest en passus ifall någon sitter och velar kring det här med att ligga .

Nåväl, pappans dag firades som brukligt är med den lilla familjen som förutom Papi Jam även utgörs av Mami Dry och DJ Ester... och den inleddes med födelsedagsfika ute på pation i behaglig sommarvärme. Därefter stuvade man in sig i den franska gamängen för en tur ut på landet. Upprättelse stod på schemat, och hade vi tagit med oss GPS'n så hade den varit inknappad på Oaxen. Men eftersom den forna kungliga 15393-postiljonen satt bakom ratten så kändes det lite overkill. Hur som helst så handlade det om Esters upprättelse, för senast hon besökte annexet till Oaxens Krog (dvs. Pumpen) så ska hon vara glad över att hon kom så lindrigt undan. Hade hon varit vuxen och tillämpat samma behaviour så kan jag lova att hon fortfarande hade varit portad. Idag gick det dock smärtfritt och flickebarnet förärades efter maten med en badstund vid stranden.

Pumpen är alltså en tillbyggnad nere vid vattnet som tillhandahåller en betydligt mer begränsad meny än moderskeppet. Dock tummas det absolut inte på hantverkarglädjen och den lekfulla paljetten av lukter och smak är betänkligt närvarande. Miljön är bedårande och angenämt gemytlig - väl värt ett besök. Så passa på... detta är sista året som det världsrenomerade paret Green & Ek huserar i disponentvillan. Och visst är det dyrt, men sällan så har kopplingen dyrt och värt det varit mer slående. Får vi bara barnvakt ett passande datum så blir det en sista vända på avsmakningsmenyn den här sommaren. Gudomligt är bara förnamnet.

Dagen avslutades med en trevlig stund i loungen på Lovisinsgatan över en fräsch bruschetta och en dyrgrip från 2003 ur vinkällaren. En Château la reyne fick sätta nivån på dagen.

Grattis Papi och grattis livet.

Inga kommentarer: