...jaha... här sitter man... och den här parodiveckan verkar ha fått ett värdigt avslut...
grabbarna sitter just nu och inmundigar goda drycker i immiga glas, samt smörjer kråset vid ett överexponerat buffébord på Birka Paradise. Där SKULLE jag också ha varit om inte inte vore. Något eller någon måste jag ha sårat djupt, för detta måste vara för mina synders skull.
De årliga kryssningarna är ju ett av få glädjeämnen som fortfarande sammanbinder det gamla grabbgänget från gymnasiet och "lokalen". Grogrunden för galna upptåg och nya kapitel i minnenas dagbok som plockas fram vid årets övriga sammankomster. Ett tillfälle där boys fortfarande tillåts vara just boys...
Men här sitter jag alltså... om jag ska göra ett ynkligt försök till att intala mig själv att det var ett moget beslut, vilket i sig är en omöjlighet, så skulle det väl i så fall vara genom att hänvisa till en åldrings erfarenhet. Bah.. patetiskt... Papis immunförsvar firar inga triumfer sedan DJ Ester började hångla runt på dagis, och i måndags började snuvan komma krypande. Men de yttre försvarslinjerna bjöd på bra motstånd och inget alarmerande hände. I samband med tisdagens innebandyträning bröt killbacillerna igenom första beridna garnisionen och ett visst näs-rinn började ge sig till känna. Efter det var det låst postionskrig under två dygn innan nuclear-bomben eskalerade under natten mot fredag - självklart. Och inte blev det bättre av ett kylslaget, men dock intressant studiebesök på våra systerfabriker i Snäckviken. Om vi bortser från det rent kunskapsmässiga så erbjöd den dagen vid slutsummering en praktsnuva med tillhörande feber.
Därför var det en djupt embarrased Junk som hörde av sig till reseledare Gringo Bingo (för den oinvigde så reser alltid erfarna kryssriddare under artistnamn) och lämnade sin hyttplats öppen för vilket billigt ragg som helst. Papis modevisning packades modstulet upp ur väskorna och en tröst-Merlot korkades upp... jag kommer tillbaka... och då är verktygslådan med igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar