Tänk så kontrasterande två dagar kan vara varandra. Sitter just nu ihopkurad under en varm filt, nyss hemkommen efter vådlig färd på förrädiska vägar hem från ön. Med i bagaget en begynnande feber och förkylning. Nog för att jag är en vanemänniska men det här blir ju nästan löjligt - vill minnas att jag kickstartade även 2011 med att var sjuk och hängig. Kanske är det effekten av att ha varit på topp hela december med allt fixande och roddande inför julen - så när väl kroppen slappnar av så öppnar den upp vindbryggan för attack. Blir det inte mirakulöst bättre under natten så blir det hemmavarande imorgon.
Annars har vi haft en toppen-weekend ute på ön i glada och opretentiösa vänners lag. Fredagen och nyårsafton bjöd på underbart soligt väder med hög luft och lätta minusgrader. Som gjort för en Papi att trippa runt med lätta löpsteg och bara insupa enviromentet för själsro. Det värmer även ett litet pappahjärta att se hur harmonisk Ester blir så fort vi kommer ut till våran egen drömmarnas trädgård. Hon påtar runt, och fixar och donar bäst hon vill utan några curlande förmaningar om att vara försiktig och se sig för. Endera stunden hänger hon med bästa kompisen morfar och idkar Hemliga klubben som tydligen har ett grundincitament som går ut på att inmundiga choklad. I nästa sekund fixar hon i lekstugan eller vid gungorna, såvida hon inte retas med hunden Dimma - eller som den här gången, stolt är med och pysslar om nya sysslingen Vincent. Det var en mäkta stolt liten tjej som själv fick hålla den lilla spädisen i sina armar.
Nyår betyder uppdressning, så även ute i skärgården. Till detta ackompanjerades en härlig meny bestående av ugnsmarinerade humrar med recept som vi plockade med oss från Hallstorps Gästgiveri på Öland. En varmrätt innehållande oxfilé som bäddats med skogens guld i form av olika svampar och därtill en potatisterrin som smakade mera. Papi är ju inte så efterrättig av sig, men den ska tydligen också ha varit god... någon passionsbaserad mousse. Han gick istället ut till Rakt över disc med Clabbe som rullade igång vid 22-tiden och som pumpade härligt klassiska discospår. Mycket uppskattat - och en liten kontrast till det lösta Melodikrysset tidigare på dagen. Och appropå tidigare på dagen så hann Ester, mormor och morfar med en sväng till kyrkan för en fullsatt konsert med andliga förtecken - allt för att säkerställa att barnet frälses ifrån ondo.
Tolvslaget bevittnades sedemera under stjärnklar himmel nere vid bryggan - och det är en mäktig syn att i tystnaden höra havet som svallar in samtidigt som man ser hur den södra skärgården briserar i fyrverkerier. Själv såg jag ett stjärnfall och passade på att önska mig något innerligt, så vi får väl se om det slår in. Alltid lika vemodigt att lämna ön, men något enklare blev det av dagens urriga väder som inte framställde detta paradis i sin bästa dager.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar