Vilken fantastisk helg vi fick! Sommaren kämpar på och vägrar ge upp till den här gubbens oförställda lycka. Samtidigt så känns det ju att hela arrangemanget är på upphällningen - det är inte riktigt samma bett i solens strålar, och den får fasiken jobba för att komma upp på en respektabel nivå på himlafästet. Skuggorna blir längre och det känns vad som står i farstun så fort man kommer in i dess grepp.
Men skam den som ger sig. Vi var i alla fall tre stycken som trotsade almanackan och hoppade i plurret. Och varför skulle vi inte... när temperaturen är equal med Paul Hardcastles gamla hit från 1985. Sol och bad i all ära, men helgen bjöd på så mycket mer än bara så. Förutom påt på tomten och rensning av hängrännor så var årets kräftskiva kanske den största begivenheten. Alla klanerna ställde upp mangrant på en tillställning som föll väl ut i både umgänge och gom. Ja, om vi bortser från att farsan blev ilurad lite väl många snapsar vilket också krävde sitt tribut senare på kvällen - dock av den mer städade varianten.
Barnen förärades med både tipspromenad, popcornstjärna och båttur. Ja, i år var de faktiskt så stora att de kunde sändas iväg själva längs med kuststigen för att tillsammans lösa de frågor som Papi hade knåpat ihop. Tydligen var de alldeles för lätta - vilket han också fick höra när de kom tillbaka. Men ombyte förnöjer, det brukar låta det motsatta efter att de vuxna har varit iväg på sina rundor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar