en ärlig chans

Sommaren 1995 existerade undertecknad med epitetet fattig student... hade några vilsna tankar och ambitioner om att läsa 40 högskolepoäng i det spänningskittlande ämnet idrottsledare adderat med anatomi och något hälso-shit. Ambitionerna att mellan terminerna skaffa sig ett extrajobb var dock inte riktig lika intensiva. Därför kunde man på sin höjd hitta Papi som en uttråkad bingovärd i deejay-båset på Tälje Bingo - I övrigt finansierades levernet av a-kassa.

Det handlade alltså om att rätta magsäcken efter plånboken och Kungsörnen firade därför triumfer som högtidlig leverantör av snabbmakaroner etc. Utöver detta näringsintag så hade eder blogger även gått bananas på Risifrutti... ja det hela låg nästan på gränsen till missbruk vilket också skulle resultera i vissa oönskade och oanade effekter.

Papi tillbringade större delen av detta sommarlov antingen i löparspåret eller pumpandes på en jonne alternativt tillsammans med P och Clubba i lokalen uppe i Västergård... ja även där hade Papi installerat en ergometercykel. Och ackompanjerandes av Sony Boostern med Gangstas Paradise och Boombastic så smaskade Jimmy Risifrutti äpple & kanel så det stod härliga till. Framåt september så hände dock något med smaklökar och svalg och en pockande mättnadskänsla gjorde sin entre och intrång. Snarare intrång då mättnadskänsla kanske är en lite för snäll beskrivning av dilemmat för egentligen så handlade det mer om spykänslor och kräkningar. Risifrutti var över... over ... gine... gone...borta... ja ni fattar. Vaniljsmaken var vedervärdig och detta i sig resulterade i att även youghurt med vaniljsmak var otänkbart.

Så har det varit fram till idag... 13 år senare... när jag beslutade mig för att ge skiten en ärlig chans. Kan Kajsa Bergqvist så måste ju Jimmy Bergqvist kunna tänkte jag. Det var därför med viss spänning som jag öppnade den mytomspunna burken med sin sylt... Äpple & Kanel verkade tydligen ha gått i graven, så det fick bli en hallon-version deluxe mother fucker fiber typ... Resultatet då? Hm... för att vara helt ärlig så blev det mest en axelryckning... inga kväljningar... men gott vet jag inte om jag tänker skriva under på. Been there - done that... så var det bra med det.

Men en ärlig chans fick burkskrället trots allt.

fotnot: även I got 5 on it och Here comes the hotstepper fick lite airplay i lokalen... dawg!