Fick ett tråkigt besked nu på morgonen. En 77-åring har lämnat in och finns nu i hundhimlen. Förmodligen jagandes allt det hon inte orkade den sista tiden. Egentligen en omöjlig vänskap eftersom den här farsan inte connectar med hundar... inte alls faktiskt. Men Dimma var envis och sakta såddes ett frö av tillit hos den här kraken.
Dimma var antagligen den coolaste hund som går att uppbringa. Lugn, tillgiven fast med integritet - men framför allt så var hon totalt ignorant mot andra moppsiga damråttor. Ja, faktiskt så gav hon fan i de flesta djur. Jag tror hon var satt på jorden för att gör människorna lyckliga.
Hon lämnar ett tomrum som inte går att fylla. Sådana här hundar växer inte på träd. Tack för den här tiden och tack för att du botade en hel del av min hundrädsla.
Voff!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar