Jag minns det så väl... precis som Ester var jag väl en fyra fem år, och trivdes inte riktigt med det då inte allt för vanliga namnet Jimmy. Fick övertyga morsan om att ifall det kom upp några andra barn, och speciellt tjejer, till våran gård så var det viktigt att hon kallade mig Jonas. Jag misstänker att det här är en fas som de flesta barn går igenom så jag har väl mer eller mindre väntat på att Ester ska droppa något snart - och mycket riktigt...
Men vad är det för fel på flickebarnet? Sedan en och en halv vecka tillbaka lystrar hon bara till tilltalsnamnet... håll i er nu... Sankta Ragnhild. Snacka om att höja sig själv till skyarna - men det är bra, man ska sikta högt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar