Det är alltid med lite blandade känslor som tisdagarna nalkas undertecknad. Dels är alltid den där gäckande och förväntansfulla känslan påtaglig, men också de rent humanitärt sörjande...
Sörjande för andras olycka och tillkortakommande. Och bakom varje framgångsrik trollkarl så finns det alltid en hel stab av onämnda statister. Vi kan ta han Jani till exempel... Vad är det som får honom att dyka upp varje vecka bara för att utstå en timmes förnedring. Självplågeri eller ett ouppnåeligt hopp om att en dag lyckas med en dragning... Jag vet inte... det enda jag vet är att kvällens föreställning skulle få Sigfried & Roy att blekna. Joe Labero är inte ens inbjuden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar