Ett mäkta stolt faders- och löparhjärta klappade allt lite extra idag när det var dags för premiär att föra löpartraditionen vidare. Morfar härjade i skogarna, Papi firade triumfer på landsvägarna och Ester ville inte vara sämre utan skapade dramatik redan direkt.
För vem hade anat att hon var så snabb... När kusinerna kom i mål lös hon med sin frånvaro, och tiden gick samtidigt som ett uns oro började sprida sig... Det hela löste sig dock efter lite detektivarbete. Galningen hade ju redan sprungit i mål när vi gjorde oss beredda för välkomstkomitté... ståendes svettig men samlad och väntade vid starten. Jag kanske borde ha anat det redan igår när vi skulle springa in de nya löparskorna, och hon brände av 800 meter utan att blinka. Och vet ni, det bästa av allt... hon verkar gilla det! Så till hösten blir det allt serieterrängen i Kusens Backe, och håller intresset i sig så blir det inskrivning i Södertälje IF till våren.
Men tillhör inte du anrika Enhörna IF Papi? jorå... men dit kan hon söka sig i framtiden om hon vill specialisera sig på löpningen. Jag tror mer på att få mängdträning i en friidrottsförening, och där verkar SIF vara utomordentligt familjära. Papi smider planer... men då kommer väl tjatet om ridning vilken sekund som helst...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar