tutti frutti

Söndag brukar innebära någon form av återblick från veckan som gått - lite grand som det där TV-programet "Landet runt" ni vet... nä förresten, jag skulle känna mig lite tryggare om ni inte visste förresten - så också denna vecka (snygg återanknytning till ämnet). *funderar på om journalisthögskolan skulle vara något*

Först av allt vill Papi be alla sköna ungmöer om ursäkt - jag vet att ni har väntat trofast på att till slut få hustla Papis solbrända och atletiska bringa. Men jag gav till föga och hörsammade locktonerna från gårdshusets "first lady". Jag tänker inte sjunka så lågt som att kalla det tjat - möjligen övertalning - för på något sätt fick hon mig dit hon ville. För den redbara manlighetens skull så kan jag väl proklamera något om "förhandlingsteknik"... men inte heller det är helt nära sanningen. Kanske är det helt enkelt bara så att vi är gjorda för varandra - A-K är nöjd, Guldsmeden är nöjd - å det ska han fan vara. Jag har försökt med alla medel övertyga Anna Kolan om att det finns andra alternativ, bubbelgumautomater, min gamla förlovningsring, pubesring etc. men inget bet, Schalins skulle det vara - Självklart är Papi också nöjd, han har ju nämligen räknat ut att chanserna till sex har ökat - dessutom har han ju skaffat sig en behaglig tidsfrist på i alla fall två år. Detta hindrade dock inte AnnaKondan från att ta upp ämnet redan en kvart efter själva förlovningsakten.

Akt och akt kanske är att ta i - Papi valde ett enkelt och busigt upplägg efter födelsedagsfesten som gick av stapeln på lördagkvällen (se nedan). Precis innan ett stilla sommarregn började falla över viken, tog han med sig föremålet för uppvaktningen ner till bryggan som symboliserar så mycket i vårt och Esters liv. Och med skärgårdens fauna som vittne framförde han sitt önskemål. Välregiserat och med timing dök Morfar upp med ett nyplockat strå fullt med smultron. Kan det bli bättre, det tycker inte vi...

35 ja... Om vi bortser från att jag ägnade halva dagen åt min yrkeskarriär(?) så tog födelsedagen fart under eftermiddagen. Damn it... jag känner att jag överadjektiviserar saker och ting hela tiden... okej - födelsedagen fortlöpte rofyllt under eftermiddagen med att jag plockade upp familjen i Griffen för att med full packning ta oss ut i skärgården. Här vill jag samtidigt passa på att tacka, förutom arbetskamrater som kopplade ihop fikabrödsberget med födelsedag, Clubba, Gringo, Theresa och Ulle med familj för födelsedagshälsningen - eventuellt borde jag kanske ta med alla spam-mutha-fukkas för att framstå som något populär. Dock är det smärtsamt iögonfallande i hur lite man är på tapeten för varje år som går. Å andra sidan så är ju Papi svensk mästare i asocialogi så det kan han gott ha.

Nåväl, ute på Torö tog mormor och morfar emot med en välfylld korvbuffe på grillen - dom vet hur man smörjer en svärson må jag säga - dessutom markerades den viktiga dagen med extravagant firande med bubblor och färska jordgubbar. Efter inspektion av ägorna, glädjeyttringar från Ester som fick galoppera runt fritt samt installation och inpackning väntade säsongsmästerskapet i Plump. Morfar briljerade och defilerade i stor stil, vi andra väljer att skylla på rödvinets effekt som smäktade mot gomsegel och omdöme.

Lördag - uppe med tuppen och en välkomnande sol som lovade gott. Ester på jubelhumör och kombinationen bra väder med förväntningar inför kvällen skapade en skön stämning. Anna-Karin och mormor gav sig av med raska steg och skidstavar i högsta hugg medans Ester och jag gick ner och plockade sten på stranden. När väl den kvinnliga fägringen kom tillbaka så hade man den fräckheten att påstå att världens snabbaste kvinna var ute och sprang runt Stenstrand och Ören - "ja i alla fall var hon nog snabbare än dig Jimmy" - Jo säääääkert... - Här bestämde sig undertecknad för att springa skiten ur 15 km-slingan... snabbare än Jimmy... va fan - det har ju bara hänt en gång, under SM i halvmaraton 1999 - och hon fick ju igen några veckor senare i Oxelöloppet, där för övrigt Papi inkasserade 15 grand prix-poäng för sin 11:e plats.

Men först skulle vi ut på en liten biltur och ett miniäventyr - Lisö skulle utforskas och vid Revudden hittade vi en pärla. En jättefin badplats i en vik - sandstrand + klippor + brygga + pir + servering med berså' - den kan vi verkligen rekomendera! Tyvärr blev vi tydligen tvungna att åka när 4 pigga flickor i 20-års åldern dök upp... Efter Lisö svängde vi in vid Tottnäs rökeri och inhandlade en underbar sillunch med lite olika röror och annat smaskens. Väl tillbaka på Torö dök A-K's barndomskamrat Crippe upp med hans tjej Sofia och deras dotter Ebba. Detta resulterade i att snart sprang två nakenfisar omkring på stranden... nä inte Crippe å A-K... med däremot lilltjejerna. Ebba visade sig vara ett riktigt vattendjur som trivdes i det 19-gradiga havsvattnet - Ester däremot anlade en viss skeptisk min och körde fin dam-tricket.

Eftermiddagen gick fort och snart blev det brått att göra sig i ordning för släktmiddagen på Ankaruddens Sjöbodar i regi av 35-åringen. Förutom ovan nämnda personer så anslöt Ulle, Primma & Lova, Farmor och Farfar, och Jerry, Liz & Oliver. 3-rätters i glatt sällskap stod på programmet inne i det gemytliga vitmålade innandömet. Köket överraskade med lite olika smaksensationer och det var en befriande känsla att se tre generationer umgås och träffas. Barnen ska ha en stor eloge - det är inte lätt att tvingas sitta stilla när benen är fulla av spring - men ni skötte er galant. Även stort tack för de fina presenterna och de fina kreationerna som gjorts med omsorg. Jag har dock en liten fundering... presentkorten på NK var solklara, dem förstod jag. Däremot blev jag lite brydd kring presentkortet på en kryssning till någon av baltländerna... I följebrevet som förresten var utformat som en flaskpost i pergament, nämndes något om barnpassning... men det behövs inte - Anna-Karin ska ändå vara hemma, eller vad säger grabbgänget?!

Stort tack till alla som gjorde den här helgen till ett minne som jag paketerar in på hårddisken... Over and out - hit me!