Torö välkomnade med sol och mild bris, så Papi tog tillfället i akt och snörade på najkiisarna för en 15 km runda med uppdrag att få bilstelheten ur kroppen. A-K och Ester tog sig ner till stranden för lek medans Mormor och Morfar for in till Nynäshamn för att hämta lite gott till middagen.
Efter middagen spelade vi MIG och Plump samtidigt som det goda vinet fick lite fäste. Utanför i viken panorerade en vacker kvällshimmel ut löften om en vacker morgondag. Och en känsla av ro fyllde Papis bröst.
Lite senare kom de tillbaka något nedstämda över den dåliga utdelningen, men fann nytt mod när lillskrutten hittade ett alldeles ypperligt diskhåckeybås utplacerat på stranden. SUCCÉ! >wigga< >wigga< >tjicketi< >scratch<> Sannerligen en blivande champion.
Appropå champion så tog Ester ledningen i den interna fästingligan, genom att stolt visa upp Sveriges minsta fästing glufsandes i axelpartiet. Vi får se vem som kontrar härnäst. Och framför allt: När ska Papi få sitt livs första fästing!? Dom gillar verkligen inte honom... vilket i och för sig är ömsesidigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar