en glimt...

Men Jimmy, kom igen och skriv lite mer personligt då... vad händer i ditt liv eller vad hände under helgen som gick? Ehm... hallå, ser jag ut som Karin Boije?

Jag skulle förvisso med ett par litterära omskrivningar kunna förlägga min vardag till någon slags fiction-skimrande rosa nyans - men det har aldrig varit min ambition med den här bloggen. Förvisso kan jag känna viss slentrian i mitt jobb som Fantomen där trikåer ska tvättas och vita hästar ryktas. Men precis som Clark Kent så kompenserar jag mitt bovfångarkall med en exotisk vardag, där till exempel en fredag kan förgyllas med en promenad i solen bort till Vasa Handelsplats. Mitt jordbarn Ester njöt i fulla drag och kommenterade ivrigt de förbipasserande babianfarbröderna - för att förstärka lyckan så kompletterande hon med ett väluppfostrat pekande finger. På ICA Maxi anslöt vi oss till kapitalismens grundpelare och drygade ut butikens dagskassa med ett inköp av en stycken rallybil i svart trä från BRIO, samt tv-spelet Nicke Nyfiken till PS2. Dessvärre agerade mammis egoist med ackuratess genom att som vanligt sno åt sig konsolen med ett lyckligt flin. Efter ICA så brände det fortfarande i VISA-kortets magnetremsa och Systembolaget belönades med ett besök. Jakten gick bland hyllor och pallar efter ett chilenskt shiraz-vin som skulle förgylla den planerade dvd-kvällen.

DVD ja. Även denna gång förärades A-K med uppdraget att botanisera bland Videorullens utbud - man kan väl säga att det gick sådär. Förra söndagen frågade hon vad det var jag satt och tittade på i mediaspelaren... The Contract med Morgan Freeman svarade jag uppriktigt, därför höjde jag en aning på ögonbrynen när hon kom tillbaka och slängde samma film på soffbordet. "- Vad tror du om den här?" "- Jag tror inte, jag vet" svarade jag följdaktligen något indignerad. Det blev en ny vända - och den här gången kom hon tillbaka med Prestige. Filmen ska ha lite plus för sin lite annorlunda intrig... kanske till och med hela 3 av 5 när det kommer till kritan. Papi såg ialla fall klart den medans honmonstret gick och lade sig - jag tror hon mumlade något om att de manliga karraktärerna inte höll måttet enligt en Vecko Revy-skala. "- Tacka vet jag skolfotografer" var det sista jag hörde innan det slocknade inne i sovrummet.

Nåväl, lördagen anlände med stormsteg. Så gjorde också en av otaliga regnskurar den senaste veckan - och Papi börjar på allvar känna en viss oro avseende den här sommarens vara eller icke vara - därför ägnades morgonen först åt att lägga in laguppställningar för både juniorlag och A-lag till Punanen Sonni FC i nätspelet Hattrick. Därefter vevade vi igång Griffen och tog oss helt sonika till Kungens Kurva (en kurva som man tydligen numera ska älska - låt gå för det, bara jag slipper älska de osmakliga Kurvan-bakelserna som serverades till maten i IKEA-restaurangen). Efter diverse inköp styrde vi åter kosan mot Kringelstaden, spelkväll med Kent & Bolla väntade. Sällskapspel kombineras med fördel tillsammans med rödvin, kall öl, årgångswhiskey och svällande pizzor på tallrikarna. För att vara på den säkra sidan kombinerades ovanstående element ytterligare ett par gånger. Dessutom adderades umgänge i goda vänners lag, tillhörande skitsnack och ett märkligt briljerande i spelet från min rumskamrats sida. Ord som "fusk" och "tjuvträning" låg outtalade i luften. Halv tre på natten tackade vi för trevligt sällskap och förbokade en grillkväll ute på Torö vecka 32.

Söndag. Rödvinsdimmorna låg tunga över Lovisinsgatan och A-K passade på att övningsköra lite för det eftertraktade traktorkortet. Ja, hon gav sig så hän att jag undrar om det inte är tungt lastbilskort hon är ute efter... Dock hade vi schemalagda aktiviteter på agendan och ett inspektionsbesök hos gudan Clubbelidubbelidoo stod härnäst. Vi har ju bara sett hans nyinredda kök via bloggen - vilket förvisso lovade gott - men verkligheten överträffade den html-baserade. Kanonläckert kök med massa finesser - dock förstod inte Esterii, som hon heter i finska hem riktigt charmen och passade därför på att öva sin röstresurser. Clabbe är nu tydligen vräkt...

Detta hindrade dock inte oss ifrån att ta en sväng förbi Esters dagis för att hon ska få känna in atmosfären och kvarteren lite grann innan invänjningen startar i mitten på augusti. Efter att ha inspekterat lekpark och grönområde begav vi oss tillbaka mot centrumkärnan för att ta en ganska ovanlig familjepromenad med tillhörande söndagstittande. Det var mysigt och helt klart något vi borde göra oftare. Det enda jobbiga är väl att det skriker rätt rejält i ha-tarmen, men med en stundande semester så är det nog säkrast att vi håller lite i slantarna. Dock var det en välkommen ljusning på den ekonomiska himlen att A-K fick bekräftat i fredags att tjänsten på Mollys var hennes från och med slutet på augusti. Det löste många knutar och på något sätt känns det som att vi kan se hösten med tillförsikt an.

Men i morgon är en annan dag och Fantomen ska åter igen trä på sig sin trikå. Jag har starka indikationer på att Singh-piraterna har för avsikt att anlända till Morristown - och då är jag självklart på plats...