Sådär... nu har jesusbarnet fått sitt - därför kan vi återgå till att vara elaka igen... Er favoritavdelning på bloggen är tillbaka!
Jimmy ondgör idag, och ställer sig frågande till varför allt som byggs i den här staden får en touch av pajas och gyckleri. Finns det inga normer för vad som är passande i det offentliga rummet - finns det ingen fingertoppskänsla där man även tar hänsyn till kringliggande eviroment. Jag uppmanar till upprop för ett skönhetsråd bums...
Just nu har jag den nya järnvägsbron i blickfånget - och tro mig, jag var också för att byta ut den 90-år gamla förhistoriska reliken som såg ut som ett jävla monster - men nu börjar jag vackla lite. Bropelarna är utsökta med en mättad terracottaröd accént - och dessa tingestar utgör ett ypperligt landmärke. Själva bron är stilren, och jag har inget att säga om det - men...just det men... Södertälje och broar är som ett kringresande cirkussälskap - jag tänker på den omotiverade antroposofbron ute vid Södertälje Syd, jag tänker på Sveriges fulaste klaffbro och nu måste man naturligtvis kleta ner den nya bron med något babyblått - ridå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar