Som bekant så är jag ju inte direkt med i någon fanbase för snöns vara och välmående - möjligtvis om det innebär att plocka fram carving-laggen ur källaren och bege sig norrut, men annars intet. Jag är dock tillräckligt stor i sinnet att kunna erkänna att jag för en stund uppskattade symboliken i att tunna flingor föll över en julpyntad stad samtidigt som leverans av årets julkort högtidligt förmedlades till den röda tomtelådan.
Över huvud taget kan jag känna en symbolisk nöjdhetskänsla över att jag inte helt har ätits upp av den teknologiska nutiden och anammat bruket av julkort via mail. På något bra sätt så känns det som att julkortsskrivandet är en sista utpost där man för hand fortfarande lägger ned lite tid och hantverk i att visa sin omvärld en tanke om uppskattning.
Jag/vi har dock sansat oss till den grad att vi inte håller på att scrapbookar ihop kreationer - däremot förekommer det vissa år när minnet ligger i fas med leveranstider alternativt att plånboken nickar jakande, att jag skapar egna julkort och låter ett tryckeri spotta ut dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar