"...ester, förstår du egentligen hur många underbara härliga dagar vi har framför oss, alldeles för oss själva här ute i skärgården?..."
Det som då lät som ett osvikligt löfte, ter sig nu, 2 timmar innan det är dags för att åter bege sig till jobbet som en fagert skimrande saga. Förvisso en sannsaga då föregående vecka krönte, och ramade in en semester som överträffat alla förväntningar. Visst fanns det dagar då vädret kunde ha varit lite bättre - men överlag har vi haft tur och befunnit oss på rätt ställe.
2 timmar till jobb ja, och osökt upprepas textstrofer från Monica Törnells gamla Vintersaga i mitt huvud... "å det är då som det stora vemodet rullar in"
Visst skulle jag kunna sväva ut och återge hela veckan i ett svulstigt och överberättande textstycke. Men som den sanne statistiker och tillika grafiker som jag nu utger mig för att vara så känns det enklare för en längtande och törstande ledighetssjäl att bara diktera upp stilistisk prosa. Läs och markera med en bock i kanten. Frökens guldstjärna plitar jag själv dit längst ner...
Antal besök på Ankaruddens Sjöbodar: 2 st.
Antal löpta kilometrar på vindlande martallsvägar: 72 km. (I underkant, jag vet, men är det semester så är det)
Antal fiskar fångade från bryggan: 1 st. (vilket inkasserade ett hångarv från kocken som förkastade min tanke gällande anrättning)
Antal dopp i det blå: 9 st.
Antal besökare och trevliga sammankomster: 7 st (Clabbe, Gringo, Linus, Maria, Jonathan, Kent & Bolla - ja, och såklart Harriet, Madeleine, Jonas & Niklas)
Antal gånger som diskmaster DJ diskade: 0 st. (semester sa jag ju...)
Antal gånger som välmarinerat kött låg och goonade sig: 4 st.
Antal gånger som Griffe fick slicka in till Nynäshamn för att bunkra: 4 st.
Antal gånger som Ester spydde ner bilbarnstolen: 1 st.
Antal sällskapsspel som avverkades: 5 st. (Alfapet, Plump, Hund & Katt, När & Fjärran och Kubb - självklart vann undertecknad allihopa)
Så var det och så blev det - det ska dessutom tilläggas det smått otroliga rekordet att Papi och Mami bara rök ihop en endaste gång på tre veckor, är lite orolig över att vi har tappat stinget. Antingen har mina skämt faktiskt börjat arta sig och numera uppskattas eller så måste jag börja öva lite mer på mitt överlägsna sätt och patentregistrerade hånflin i mungipan... för så här kan vi inte ha det.
Skämt å sido så känns det lite antiklimax att behöva lämna våran lounge i verkligheten för att återgå till en vardag full av förpliktelser, märk väl att jag inte säger grå och tråkig vardag för det tycker jag inte. Jag älskar mitt jobb och fritidsaktiviteter, men jag börjar trots allt känna av sviterna av ett nonstop högaktivt liv in the fastlane de senaste 15 åren. Och jag börjar sakteliga inse att kroppen faktiskt sänder ut små signaler på ett litet break. Kan tänkas lite föräldraledighet till våren. Och det säger jag utan att förringa insikten om att föräldraledighet inte är att likställa med 3 månader på pensionat - men det skulle vara skönt att bara rå om sig själv och sin lilla prutt-skrutt.
På fredag är det dock back to the skargard som gäller! Den årliga kräftskivan - förhoppningsvis tillåter vädret uppdukning på bryggan - är i antågande, och nere i Väderstad ligger våra svenska kräftor och väntar på att bli upplockade av mormor och morfar som är på väg hem från Falsterbo/Skanör.
Hej då semestern!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar