Det går fort nu, Papi hinner knappt med - Lill-apan växer och utvecklas så det knakar, och samtidigt som undertecknad beklagar sig över att behöva återgå till jobbet så utspelas en storstilad premiär på andra sidan av staden...
Röda mattan utrullad och in klampade en kavat liten sak som lyste av förväntningar och självförtroende. 16 månader i karantän med begränsad rörelsefrihet och en massa förordningar var över. Världen här kommer jag! Och ni fjantisföräldrar som sitter där på de små pallarna och tror att jag ska vara en liten blyg fegis - ni kan gå hem nu, det går bra å hämta mig i eftermiddag för här ska lekas och upptäckas.
ÄNTLIGEN! Tjooohooo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar