swagger

Jag är på väg till mitt jobb

Jag går mitt i allén

Jag skiter faktiskt i

Att jag är en timme sen

Att hon är kvart över sju

För jag kommer just ifrån en famn

Mina kinder blossar än

Jag nynnar ljudlöst hennes namn...

Kom på mig själv i morse med att nynna på Peter LeMarc i mitt pulsande på väg till jobbet i morse - men innehållet föll ganska snabbt platt till marken. Det var någonstans där vid famnen som jag lite besvärat skruvade på mig och insåg att sanningshalten var låg. Dessutom var ju det där med att vara sen en sanning med modifikation. På eget bevåg flyttade jag fram arbetsdagen en timme eftersom jag visste att eftermiddagens seminarium med råge skulle dra ut på tiden. Och självklart ska Gärtunas egen wigger eller swagger, killen med mest taktkänsla och finess gå på workshop när det handlar om takt. Man är ju inte direkt någon Dr Alban som ylar nåt om att "choosing BPM is a big problem".

Annars har det väl inte hänt så mycket på sistonde - lite bloggtorka typ... får väl säga som kidsen, *orka!*. Jo förresten... Kreativitet kan ju ta sig uttryck i de mest skilda former, idag när jag skulle ta ut pengar vid Bankomaten utanför Quality Hotel så noterade jag en krämig hög människoavföring på marken. Avskyvärt och förargelseväckande tänker du - ett intressant livsöde tänker jag.

Och när vi ändå är inne på kulturella yttringar i Sveriges internationella huvudstad så ämnar jag droppa en frågeställning. "Är det någon som någon gång över huvud taget sett någon som nyttjar den där plastfyrkanten vid Marenplan som tydligen ska fungera som isbana?" For real alltså.

Avslutningsvis så är Enormica på plats på riktigt här i våningen. Esters frisör klippte till henne ordentligt idag - så nu är det riktig babe-varning. Stöddig är hon också... "Pappa, du är inte riktigt klok i huvudet!"