I believe in the beat

Så fort det har blivit lite tyst och lugnt här hemma så ska jag njuta av att en 24 år lång jakt är över... DJ & Mami ska gå till kyrkogården för att tända ljus för de våra som inte är med oss längre - Papi har dispens att slippa i år eftersom han var uppe redan kl. 04.25 i morse för att knata iväg till fabriken...

24 år sa jag... Så lång tid har det tagit att äntligen få tag på uppföljaren till den film som jag ofta symboliserar med som den viktigaste för att ge uttryck för attityd, mode och värderingar som präglade min gladlynta mellanstadieperiod. Breakin 2 - Electric Boogaloo.

Antagligen kommer jag att bli besviken för att den suger getpung - men just nu är jag glad och förväntansfull... I believe in the beat.

grader i helvetet

Papi lever ett rätt torftigt leverne med saknad efter en hel del av livets goda, men det finns som sagt grader i helvetet och AK menar alltid att det finns de som har det värre... tro de'.

Nåväl, vissa dagar tränger det dock fram lite solsken i den embarmliga miljö som jag verkar i och får upp humöret på grönt igen. Den här veckan har det varit så - och jag vet vad ni unsamma tänker, men där kan jag naturligtvis kraftigt dementera... inget sådant, och det var väl knappast troligt. I stället är det små enkla ting som Peter LeMarc hade sagt...

Ta bara lyckokänslan som slog emot mig när jag klev in på Tidemans konditori i morse - och då är det inte de sura markattorna bakom disken som jag avser, utan doften och synen av årets första gyllenfärgade lussekatter. Jag köpte självklart på mig ett gäng och nu luktar det saffran när jag kissar.

Och igår slog det euforiska lyckoruset till igen - när kursföredragaren kläckte ur sig ett nytt ord som snabbt adderades till Papis girigt törstande ordförråd. Eller nytt och nytt - jag hade en vag aning om var jag hade hört explicit förut... och efter lite googlande så visade det sig att hela min gigantiska skivsamling kryllar av ordet. Hemmablind kallas det visst.

Och när AstraZeneca dunkade ut ännu en kvartalsrapport som tog marknaden på sängen så visade glädjeindikatorn på illgrönt... AZ for life som jag och grabbarna i hüdden säger. Hur börsen reagerade? Ja, den sket på sig som vanligt och aktien sjönk... jag brukar hävda att aktiemarknaden är ett fiktivt lustspel för okunniga - känns som jag fick vatten på min kvarn...

kan inte bestämma mig...

Jag måste inledningsvis på något sätt sanktionera denna text genom att tydligt (och nu börjar jag nästan känna mig som dem jag ska häckla) markera att jag på ett sätt reserverar mig mot vad jag egentligen tycker - låter det märkligt? kan så vara...

Hur som helst så högaktade jag Peter Wahlbeck där på mitten av nittiotalet när han matade ut de genialiska "Für alle-serierna" med allt från Dragan till Tabac-man. Från stand-upscenen spottade han fradga och tv-succéerna med Z-Tv-mått mätt följdes upp av sidekicken till Björn i "Heja Björn" på den statliga TV'n. Han hade mig där kan man säga...

Men nu har något hänt, jag är inte riktigt lika säker på att jag tycker att han är rolig längre - och frågan är om han tycker det själv. Jag blir betänksam när jag ser hur han saktmodigt, likt en avgående monark krystar fram mimik och ganska torftiga skämt som går ut på att bekräfta sig själv.

Nu under hösten har han vid ett par tillfällen dykt upp i 5:ans "Roast på Berns" och det som slår, och fascinerar mig är hur underdådiga alla de andra stå-upparna är mot honom. Det är precis som om det pågår en tävling i vem som kan skratta mest hysteriskt åt hans vaggande. ELLER, så är det här en högst privat tillställning med interna koder och skämt som är oss förgängliga - vilket i så fall skulle förklara varför det sänds på lokaltv-stationen 5:an.

Och det som stör mig allra mest då, är att det antagligen ÄR kul och att jag fattar nada.

fy fan!

Jag vet att det finns perverterade exemplar av vänner och familjemedlemmar som av någon skum anledning verkar uppskatta den här tiden på året. Jag har förvisso inte doktorerat i ämnet, men jag vill nog påstå att det finns personer som sitter på instutition för betydligt harmlösare saker än det.

Det här är skit och avträde... en lång mörk tunnel utan slut - jag vet inte hur ni ska överleva, och jag bryr mig egentligen inte. Själv paketerar jag in mig i en kartong och placerar mig längst in i källarförrådet. Och jag säger som förra året - ni kanske tror att det är mig ni stöter på ibland - men det är bara ett inhyrt skal som upprätthåller existensiell minimum.

Jag celebrerade inträdet till domedagsmånaderna med att rycka ytterligare en länspumpning på Zencan - har samlat på mig en diger samling timmar nu, så novemberlönen borde se lite roligare ut än tex. föregående. Man kanske skulle ta och unna sig och köpa lite sex, så får det bli - annars dyker ju lussebullarna upp hos Statoil nu i början på november, jag kontrollerade det faktumet på vägen hem igår kväll...

Oh Fibes!

Dom kom - dom sågs - dom segrade... Det gjorde vi också.

Vi har sett saker vi vill se i helgen, och saker vi helst hade sluppit.

Helgens hederspris går dock till 55+paret Erling och Ann från Skärholmen som knäckte längst framme vid scen hela konserten. Jag är dock lite orolig för sångaren Christians skrevparti efter Anns ganska omilda behandling av denna.

Vi är också lite betagna av neandertalarkodexen som råder på dessa båtar - här hittar du verkligen the ugly people in full affect med betoning på full. Här har den lilla människan degraderats från sina 15 sekunder i rampljuset till ett nerpissat toalettgolv och skönsången förvandlats till brunstvrål - sedan kom jag ju på att det där är ju jag när jag åker med grabbarna. Det är skärpning där nu!

Avslutningsvis så är det inte ok att utelämna This Citys Got No Boulevards från spellistan - därför blir det bara en stark 4:a i betyg.

Näääk-n'emo!

Näääk - Lyckas Alltid (med Alpis & Mackish Price) by Slang Musik

Sveriges egen Snoop, Näääk, har releasefest på nya plattan "Näääk, vem?" på Hotell Reisens bakficka ikväll. Den här plattan lovar tungt och kan köpas på iTune. Man kan greppa den på annat håll också, men ni vet vad vi har lovat varandra... svensk musik betalar vi för.

Och jag menar, bara att Mackan Price teamar upp gör den värd minst 100:- Fattaru!

bloody serious

Papis faiblesse för grafisk design och kommunikation där han införlivar allt från layouter, typsnitt, logotyper och färglära till produktnamn och placeringar torde inte helt komma som en bombadeng i Hiroshima för er peep-readers...

Kombinerar man dessutom hans nostalgiska ådra och kynne så är det därför fullt naturligt att hitta honom smygandes i källarkulvertar för att smygtitta in bland okända människors bråten - allt i jakt på en minnesfix att inhalera. Det var under en av dessa perverterade vandringar som han hajjade till och började dra på smilbanden.

Alltså... AEG/Electrolux... dålig dag på jobbet? fantasibrist? tight deadline? stomipåse?... någonting måste ha gått fruktansvärt fel när snilleblixten kläcktes, och en enig marknadsavdelning jublade över produktnamnet VAMPYR på den nya editionen som skulle slå städbranschen med häpnad.

Gör om - Gör rätt torde ha varit på sin plats... nu skedde inte detta - i stället körde man en silverpåle rakt genom innandömet på produktserien och vi kan tacka någon Basarab Laiotă cel Bătrân för att vi numera kan glida runt med en Ergospace istället.

bluff!

Min sambo är inte bara ofantligt fattig, vilket ovanstående bild skulle kunna bekräfta - hon är också hjärnan bakom den mest falska marknadsföringskampanjen någonsin. Det här företaget och paketet levererar inte, oavsett vilka signaler det sänder ut.

För presumtiva kunder kan referenser erhållas av undertecknad.

Puss!

tagga ner lite...

Söndag i oktober och solen flirtade lite bland molnen - detta genererade aktiviteter hos familjen Apa... Mami och DJ plockade fram jonnen och trotsade uppförsbacken mot Weda köpcenter för ett besök i sportbutiken. Här skulle jag naturligtvis kunna säga Jober Max - men jag har inte riktigt kunnat förlika mig med det clowniga namnet Jober... inte ens i min barndom då det var den enda sportaffären i stan jämte det halvhjärtade försöket med Ströms Sport. (Man kanske skulle ta och googla på vad Jober står för, om ingen annan vet det vill säga. Nåväl, målet med denna exkursion var att botanisera bland Didriksons vinterjackor och byxor... Detta till trots att Papi redan plockat ut ett kit på Polarn, vi får väl se vilken plånbok som går segrande ur striden.

Själv begav jag mig ut på en hårdpumpande 2-timmars promenad med kombinerad plåtspottning. Jag var inne på min barndom här ovan, och även denna helg förde mig mina steg tillbaka till en svunnen tid och kanske ett lyckligare leverne. I alla fall mindre komplicerat... Välkända miljöer och milstolpar passerade revy och plötsligt befann jag mig i skogarna bakom min barndoms bastiljon, Bårstaskolan. Detta frambringande en märklig upplevelse som slog an ett helt ackord av nostalgiska strängar - för på det gamla pumphuset på stigen som tar dig bakvägen till Malmsjön så hittade jag en av mina gamla tag's, hyfsat välbevarat. Skumt, den måste vara ganska precis 20 år gammal och fortfarande alive and kicking... vem vet, klotterpolisen kanske fortfarande undrar vem METRO är. Okej jag vet vad ni tänker... här vore det passande med en avbön och en generad axelryckning åt barndomens nyckfullheter men riktigt så enkelt är det inte. Då stör det mig betydligt mer att jag idag blir irriterad över grafitti och klotter och suckar uppgivet över förfulningen av staden. Fast det som stör mest är väl att jag inser att det är ett ålderstecken utan återvändo. Hur som helst så höll vi hiphop-pionjärer från Ronna fanan högt där i slutet på 80-talet. Och när Petter rappar om Derek B och konsert med Public Enemy i "Samma Samma" så nickar vi bara instämmande.

Vad ska vi prata mer om? Jag har inte huggit så mycket på Tom Tits på ett tag... i alla fall inte sedan mitt kompetensifrågasättande i somras avseende pajashanteringen av ballongen. Jag fick dock ett ryck igår och gick in på deras hemsida för att checka status, speciellt eftersom man stort och brett tidigare i höst berättat i Tina Lagerströms livsverk att man minsan hade som ambition att lyfta ballonghelvetet hela vintern. Det första som möter mig är att den lilla ballongikonen är bortplockad och därefter krävs det nästan hackerkunskaper för att hitta en notis som berättar att vid proflygningen den 18 september så "uppträdde inte ballongen som förvänat"... Och med tanke på alla turer som varit så ser jag ingen annan förklaring än att allt gick bra - den måste ha lyft perfekt och fungerat utomordentligt. Ironisk? Det kan ni ge er fan på... dags för en omorganistaion på det där tegelbygget.

Tracks

Regnig lördag - då sitter naturligtvis Papi inomhus med ett glas vin och röstar på Tracks. En kulturgärning så god som någon. Till höger om honom för DJ ett annat arv vidare med sitt pärlplattande.

















Så ta nu ert ansvar och hoppa in på sr.se och gör det samma...

Lafleur - Stastny - Eldebrink - Sakic - Sundin - Forsberg

Nu jävlar händer det grejor... Papis hockeyintresse har i princip varit stendött och begravet sedan 5 år tillbaka - och clownerna med ett stort S på magen har inte direkt ejakulerat intresset. Än värre har det varit med NHL - från att ha varit en dude som vintertid traskat runt med en mössa med teamlogo så sköts allt i sank över en säsong.

Den snyggaste dräkten någonsin var no more när flyttlasset gick till Colorado och stryklaget nr. 1 började plötsligen vinna i sina nya pajsiga vinröda ställ.

Men nu verkar det vara någon slags ordning på torpet igen. Quebec har beslutat sig för att bygga en ny arena, vilket är ett av kraven från NHL för att få vara med... Så inom några år kanske man kan få jubla åt the northern lights typ var nionde match när de möter Hartford... nähä, dom finns inte heller kvar...

Papi Jam in da Arena

Jag vet att eder local dealer av flottiga beats och smucka rhymes har legat på sofflocket i höst - till råga på allt har Flossy Mova, trots utlovade uppdateringar, snarkat med samma puls. Därför är det lite sukt och sektvarning när han nu lejsar en trippel av candys. Enjoy!

DIZZIE RASCAL - Holiday







JAY SEAN ft. LIL'WAYNE - Down







och så en throwback...

KOOL G RAP - My life






Japp, det var allt från er wigger för den här gången - word to tha mutha...

lussifer

Nähä... det här håller inte längre - jag tycker nog att det är dags för er att dyka upp snart. Har ju väntat sedan slutet på mars då jag tömde de sista smulorna av Statoils märkligt stora och uthålliga lager.

My name is Kit

De invigda i hemligheten nickar nog instämmande om att den här vinsten visste var den hörde hemma. För de oinvigda går det bra att stämma av bevisbördan på http://www.eniro.se/query?search_word=jimmy+bergqvist&geo_area=s%F6dert%E4lje&what=all...

Och Jon P... du behöver inte barnsla dig och höra av dig och mumla något om att pappa Börje minsann lever - har du aldrig hört talas om pension?!

näsvis

- Pappa! Dom här vill så himla gärna springa omkring i näsan...

- Vilka då? fingrarna?

- Jaa..!

Ibland står man verkligen mållös inför underfundigheterna som poppar ut ur munnen på knasbollen - så därför fick det bli en liten näspetarorgie... för oss båda. Störst kråka vann - och just det där med att vinna är oerhört viktigt just nu. Det ska tävlas i allt... ibland roligt, men som vid matbordet inte riktigt lika kul.

Annars så har jag och DJ en heldag tillsammans som innefattar sådana där klockrena barnaktiviteter såsom tvätta bilen, panta tomburkar, handla mat, diska och städa hemma, plocka i ordning balkongen, diverse underhåll på lägenheten osv... ja ni ser, precis som Patrick Swayze så har hon the time of her life. Men jag ska inte vara snål helt och fullt ut - därför blir det en badstund snart innan maten.

Jag nämnde att bilen tvättats - inte så mycket för att den var smutsig, utan mer för att den var så dammig att man inte såg ut genom rutorna och karossytorna var märkbart lämpliga för fingerfärdiga okvädningsord. Jag sliter verkligen hårt på den här bilen. Ingen som är sugen på en 08:a där anskaffningsvärdet precis har tvärdykt... eller ja, det gjorde den ju redan när jag plockade ut den från affären. 145000:- och den är din - 780 mil på 18 månader. Som hittat.

fLänstidningen

Länstidningen i Södertälje är en riktig craptidning på landsorten som levererar ungefär vad man kan förvänta sig av just en kusin från landet - men vissa dagar så förvånar de även mig...

Jag vet inte, men i dagens LT-fråga där man ställer 3 ortsbor mot väggen så känns det som om Anna Levins selektiva förmåga är rent åt helvete...

Jag menar... kände hon inte någonstans på vägen att det här inte riktigt andades pulitzer - eller har LT någon stoisk regel som säger att du måste ta de tre första intervjuobjekten, no doubts!

jag vet vad ni tror...

...men jag lovar på heder och samvete att det inte är jag som är Tony Cronstam - även om jag vissa dagar slås av tanken...

Inlägg nr 1000!

Det tusende inlägget och Jimmy fortsätter att mata upprepningar - men visst fan vet man att man börjar bli gammal när man har en craving efter Skotte på daglig basis?! Fast jag tröstar mig än så länge med att det kunde ha varit värre... det kunde ha varit Pigall - tantgodiset personifierat...

Knuelballe

I dag är det ytterligare en av alla dagar på året som är tillägnad just Papi - det var faktiskt han som tog hem den exotiska kanelbullen till detta karga land från en av sina exotiska resor i fjärran land på 80-talet. Som en löpeld spred sig en gruppverksamhet bland unga pojkar och äldre män på logement, föreningslokaler, smutsiga källare till respektabla rotaryklubbar. I fokus för verksamheten stod det lilla torra bakverket som med ett traditionellt handlag skulle förvandlas till en saftig delikatess.

Här i Södertälje går man idag man och kvinna ur huse för att manifestera och hylla stadens son och hans verk. Jag förstår dock inte riktigt kopplingen med att dagen avslutas med fri entré till Assyriska FF mot Väsby. Nåväl det är säkert rätt och riktigt, själv beger jag mig även denna helg ut till moderskeppet för att pumpa läns. Tråkigt men nödvändigt - ingen som vill köpa en oanvänd Peugeot?

weed?

Grabbarna tar svensk hiphop-video till nya nivåer - kan ändå inte låta bli att fundera på... asså allvarligt, hur mycket hade ni rökt på när skrev ner den här 'vidden'?

aperier

Anders, Ove och Göran kommer över och apar sig ikväll - de skulle tydligen ta med sig tonfisk, pressad potatis och en frisk citron & dillsås - bra så...

nedräkningen har börjat

bara 20 dagar kvar - men även det kan vara en evighet

spotta plåt

Hur går det med plåtspottandet egentligen... ja, om du frågar mig så får man nog vara ganska nöjd. Jag menar, förra 1000-nummersvändan tog ju cirka elva och ett halvt år att traggla sig igenom. Låt gå att dedikationen kanske inte alltid var på topp, men runt tog jag mig.

Härom dagen passerade jag två-årsdagen för den här vändan på nr. 523 - och om det snittet håller i sig så skulle det betyda att jag går runt på under fyra år den här gången. Mer än en halvering av första trippen. Att till tredje resan försöka sig på samma bravad är en utmaning som heter duga.

Sätt igång du också! På http://www.platespotting.com/ lägger du in dina spottar och får fram massor av spännande statistik. Allt från vilken den bästa veckan varit till vilken dag du beräknas vara klar. Där kan du även jämföra dig mot dina vänner... om du har några.

AK då? Jo, jag tror att hon har fått ihop 51 nummer på fyra år. Ambitiöst men kanske inte så vasst - annars är ju det hennes paradgren... att vara vass menar jag.