Som ett brev på posten så brukar intågandet av denna eminenta årstid också innebära att Papis trampdynor, och då framför allt hälarna, utrustas med självsprickor. Detta brukar på sedvanligt vis åtgärdas med lite olika alternativ - mestadels med vad som finns till hands eller fots, vilket kan vara allt från Nivea ansiktscreme till Esters bodylotion. Naturligtvis med ett ganska otillfredställande resultat.
I år skickade jag iväg Mami till Apoteket och i något slags infall av att bry sig om mig så pyntade hon tydligen loss lite extra dinarer på ovanstående produkt. (Bry er inte om att det står skrivet något på ett helt värdelöst och oförståbart språk, det är mest för att göra Jani glad. Han och hans familj flydde tydligen från det landet någon gång på 70-talet och bor nu som flyktingar i Södertälje).
Nåväl, jag har gjort två smörjningar nu och det känns som att liktorna börjar förstå att det bjuds upp till dans. Rekommenderas allra hjärtligast.
1 kommentar:
det skulle senare visa sig att jag anmodades att betala för salvan - så jag säger som Will.I.Am i Black Eyed Peas: "Where is the love"
Skicka en kommentar