Kan man känna sig bakfull efter ett 3-årskalas? Tydligen... eller kanske snarare full av bak. Jag är helt matt av 2 dagars intensivt kalajsande för hjärtebarnet. Papis social kompetens-gener har fått jobba för högtryck, och jag tror faktiskt att det blev riktigt bra.
Ester var i vilket fall lycklig i går kväll innan hon utmattad stupade i säng. Dagens många intryck resulterade senare i att hon fick sova mellan Mamis och Papis. Men det var hon värd, hon skötte sig föredömligt hela dagen, utan någon vila alls. Och det var en jämn ström av kompisar, vänner och bekanta som förärade 3-åringen med ett besök.
Ett stort tack till alla som gjorde denna dag minnesvärd - och ett lika stort tack för de fina presenterna. Gissa om de gick hem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar