Veckans politiska vinkling aviserar, och jublar naturligtvis över Socialdemokraternas retoriska inmålning i det så berömda hörnet - Vi kan inte annat än hålla med om att... "Självklart ska vi ha plattskatt i Sverige!" ...säger ni det så...
SvD's PJ Anders Linder förtydligar det hela i dagens ledare - se nedan
"Socialdemokraterna tänker köra stenhårt mot regeringen i fördelningsfrågan, och man drar sig inte för att vilseleda väljarna. Beskrivningarna av den nya skattepolitiken är uppskruvade bortom det rimligas gräns.
Så här sade Pär Nuder till Dagens industri i onsdags (2/5): ”Regeringen opererar bort de fördelningspolitiska inslagen. Vi kommer att få ett plattskattesystem i Sverige där slott och koja beskattas på samma sätt och hög- och låginkomsttagare bidrar med lika mycket till det gemensamma.
”I förstamajtalet i Eskilstuna dagen före hade Marita Ulvskog dragit på ännu värre: ”Nu har moderatregeringen lagt in en växel som kör oss rakt in i den sorts klassamhällen som vi kan se i andra delar av världen. Den som är rik betalar inte mer skatt än den som har nästan ingenting. Så kallad plattskatt.
”Och det är inte bara i stundens hetta som partiledningen kommer med skrönor. Så här skriver Mona Sahlin med flera i veckans partimotion om vårbudgeten: ”Risken är stor att regeringen inom loppet av några få år avskaffar så gott som alla omfördelande delar i skattesystemet.
”Det handlar om att regeringen avskaffar förmögenhetsskatten, ändrar boendeskatten och överväger att ta bort värnskatten. Men även om reformerna ökar skillnaderna i ett statiskt perspektiv ger de inget stöd för dessa yviga angrepp.Förmögenhetsskatten skulle ha dragit in cirka fem miljarder kronor till staten i år. Det är en vacker slant, men det motsvarar trots allt bara en sjättedels procent av BNP eller drygt en halv procent av statens skatteintäkter. Det är rena löjan att dess avskaffande skulle kunna lägga en hel fördelningspolitik i grus och aska. Allra helst som förändringen är bra för investeringar och jobb i Sverige.
Fastighetsskatten ska ersättas av en kommunal avgift och en höjning av reavinstskatten. De boende slipper godtycket och den årliga uppbörden, men i slutänden vill staten ha in lika mycket pengar. Här är det alltså inte ens en skattesänkning netto som socialdemokraterna rasar emot utan ett annat sätt att ta in skatt över tid. Den som bor i en dyr villa får för all del en stor årlig sänkning, som det går att göra demagogi av, men när hon en dag säljer får hon betala en klart större summa ur vinsten.
Värnskatten, den allra högsta marginalskattesatsen, kom till under krisåren och hade inte varit del av den stora skattereformen vid 90-talets början. Att reformens s-arkitekt Ingvar Carlsson ansåg att välfärdsstaten skulle klara sig fint utan värnskatt ger onekligen perspektiv på Mona Sahlins dramatiska varningar för ett avskaffande. Och, som sagt, regeringen har inte ens slutgiltigt bestämt sig för att ta bort den.
Hög- och låginkomsttagare får betala lika mycket i skatt, hävdar Nuder. Plattskatt, säger Ulvskog. Omfördelningen försvinner, skriver Sahlin. Partihögkvarteret har uppenbarligen samordnat sig, men det gör inte att budskapet stämmer. Förändringen av ägarskatterna rör en bråkdel av statens totala skatteinkomster, och att hög- och låginkomsttagare ska börja betala lika mycket i skatt är helt gripet ur luften.
Anta att även värnskatten avvecklas. Med proportionell kommunalskatt på 30 procent, och 20 procent i statlig inkomstskatt, fortsätter den som tjänar bra att skicka in mycket mer pengar till statskassan än den som tjänar dåligt. En lågavlönad kommunalanställd med 200000 kronor i årslön betalar cirka 60000 kronor i kommunalskatt. Det är hemskt mycket pengar – men ingenjören som har dubbelt så mycket i lön betalar dubbelt så mycket. Bara till kommunen. Sedan ska hon ut med över 35000 kronor om året till staten också, medan den lågavlönade helt slipper statlig inkomstskatt. Man kan säga mycket om 60000 och 155000 kronor, men inte att det är lika mycket.
Beloppet i arbetsgivaravgift blir också dubbelt så högt för ingenjören. Omfördelningseffekten förstärks sedan av att det tas ut avgift på hela lönen trots att den inte ger några förmåner över en viss inkomstnivå – och att socialförsäkringarna utnyttjas i mindre grad av dem som har högre inkomster.Jag tycker inte att mer omfördelning självklart är bättre än mindre, och jag är övertygad om att man kan klara det sociala ansvarstagandet med en mindre offentlig sektor än idag. Men jag tycker att det är helt i sin ordning att den som tjänar mer också betalar mer i skatt.
Däremot är det inte OK att socialdemokratin sprider en falsk bild av verkligheten. Regeringen kan inte huka utan måste stå upp för sina reformer och berätta hur landet ligger. Talet om avskaffad omfördelning har inget med verkligheten att göra. Även efter vårbudgeten är det svenska transfereringssystemet världens största och medelinkomsttagarna fortsätter att kallas ”höginkomsttagare” och klämmas på pengar efter konstens alla regler."
P J Anders Linder
