får man önska?

Det ramlade in en sån där önskning som Ulf Elfving brukade få hantera i "Upp till Tretton". Avsändare denna gång var hon Angela från Hölö, som sitter kvar ute i flickrummet och trånar efter nya tunes från Jordan. Och Papi Jam levererar som bekant alltid... 

på öfronten intet nytt

En typisk mellandag på ön där semesterlunken trädde in i någon slags temporär leda. Försökte bryta den genom att jonna in till Nynäshamn för att bunkra lite kött och annat gott. På vägen hem så dök solen upp igen och om SMHI lyckas få ihop ett rätt den här sommaren så ska den stanna ett par dagar. Då passar det ju fantastiskt lägligt att jag ska hem till stan med bilskrället som har havererat igen... I och för sig så var det väntat att så skulle ske, jag hade bara hoppats att bromsbelägg och bromsskivor skulle hålla hela sommaren. Så nu blir det till att hänga på låset i Sätra på måndag, och har jag riktig otur så får jag väl hämta ut den på tisdagen... Men thats life, och Södertälje ska ju vara en trevlig stad... ... ...har jag hört.

Myskväll

SMHI hotade med regn och åska igår kväll - men riddarna från Ören trotsade detta nedstämda besked och tog jonnarna ner till färjelägret vid Ankarudden. Det gjorde dom rätt i för med facit på hand så utgjorde vår lilla vik en svart punkt i SMHI:s nålsöga och de utlovade dropparna uteblev helt.

På plats slog vi oss ner på bryggan och inmundigade både vin, cheesecake och anekdoter. Bakom oss hade en katamaran ankrat och skepparen visade med stolthet upp både skrov och innanmäte. Världen är dock bra liten då han var hemmhörande i Jönköping, men tillbringat de senaste fem åren i Södertälje.

När mörkret, fukten från havet och myggorna svepte in över Sjöbodarna rullade vi hemåt genom den mörka allén och upp över Örenudden för att avsluta kväll och natt i varglyans kök. Sommarens spel heter Lingon, Långkalsonger och Lådvin, ett djuplodande äventyr där sällskapets Svenne Banan ska utses genom kluriga frågor. Bra kväll liksom.

Santa Ana Winds

Varje sommar brukar bjuda på minst en sådan där episk dag med tillhörande kväll när allting är så där perfekt...laidback...chill... bara bäst liksom. Solen står högt på himlen, en lätt bris men i princip vindstilla och ett spegelblankt hav... Bad, skratt, dryck, fniss och kanske lite lätt motion. Kvällning med ljumma vindar, brunbränd hy som stramar lite, plockmat och ett smäktande glas vin samtidigt som soundsystemet sveper sköna toner över bryggan. Igår var det precis en sådan dag. Jag kunde inte dela den med er, däremot kan ni få en känsla genom att klicka på bilden som aktiverar en Spotifyträff - njutfullt.

inge ligga...

Det sket sig igen... vi har ju dryftat detta fenomen tidigare - och den negativa spiralen bara fortsätter. Vi har ju kommit överens om att ekvationen tur i spel och tävlingar per automatik genererar frånvaro av kroppsligt umgänge. Och att det är så, har jag detta år inte haft någon anledning att omyndigförklara. Priser från allsköns tävlingar rullar in och pungen blir bara tyngre och tyngre.

Hade en svag förhoppning om att sommaren eventuellt kunde bjuda på lite stiltje till förmån för lite tömning, men ack vad jag bedrog mig. Var hemma i staden i tisdags för att vattna och tvätta lite och vad tror ni händer? Det droppar in ett sms från postens utlämningsställe och naturligtvis får jag kånka hem ett grönt jävla monster... en Wzoom... ja ni hör ju på namnet. Och allt för att jag ljuger så himla bra... Majskungen Green Giant såg inte igenom de uppenbara lögnerna, men ni som känner mig vet ju att majs inte står överst på födolistan. Nåväl, Ester är lycklig och det kan väl vara så gott som något.

Ojimmy

Stod precis på bryggan och tog en välförtjänt kvällsöl samtidigt som jag ackompanjerades utav skarvarnas klagan borta på Gårshäll... dummare fåglar får man fan leta efter. Fast nu ödade jag ju dock inte så många tankar kring just deras leverne här ute i arkipelagen - istället så svirrlade mina thoughts kring hur dubbelbottnad undertecknad är när det kommer till sommar och hyginära dos and deeds.

Normalt sett - om jag får nyttja förmånen att sätta mina egna epitet - så skulle jag vilja tillskriva mig attribut såsom överjävligt renlig, maniskt pedantiskt svettfobiserande och strikt upprätthållare av neutral arom... ja ni fattar. Därför blir det lite paradoxalt när jag här ute i paradiset vid kustbandet ställs inför valmöjligheter kring hygienisk förplägnad - väl medveten om missbruket kring ordets rätta innebörd - och väljer The Utedass.

Jo, ni hörde rätt. Trots möjligheten till vanlig superior vattenklosett så väljer jag tre av fyra gånger att smyga bort till utedasset, gärna med någon tillbörlig litteratur, för att uträtta mina behov. Höjden av intimitet infaller helst efter skymningen när man dessutom kan sitta i lågans sken och filosofiera kring livets nödtorft. Livet är bra härligt ibland - kan tänka mig att det bottnar i min egen ungdoms somrar ute på torpet i Runtuna, vad tror ni?

Honjävulen

De manliga skepparna, rorsmännen och utsocknens ickeöburna har under gemytliga former doktorerat i ämnet "Varför en båt kallas hon". Det hela är egentligen ganska enkelt:

• Måste styras av en man.
• I ett obevakat ögonblick tar hon makten.
• Tål ej överbelastning.
• Kan inte riggas utan en mans hjälp.
• Byter namn när hon byter ägare.
• Kostar mer i underhåll än vad ägaren har tänkt sig.
• Kan dra med sig en man i djupet.
• Måste spacklas och målas innan hon skall ut.
• Blir med åren gisten, besvärlig och svårhanterlig.

Ja ni ser...

TORÖBLADET - nr.3

Sommaren tuffar på  i sakta mak ute vid kustbandet och juli bjuder på traditionellt väder i form av ömsom sol, ömsom regn - ömsom vin, ömsom vatten. Förhoppningsvis kan vi börja skönja en stabilisering i stratosfären vilket borde bjuda på ett mer ihärdigt högtryck. Grillsäsongen har tagit sina trevande första steg, men väntas accelerera i och med att trippel kvinnlig fägring inleder sina semestrar med start denna helg. Baby Ray for sure...

BADTEMPERATUR

Var i början av veckan nere och dippade på lite hurriga 18 grader - dock har trenden vänt åt rätt håll och eftermiddagsbadet idag rapporterade 21.5 grader. Fortsätt så.

BAGERI

I anslutning till vandrarhemmet på Landsort har ett bageri slagit upp portarna och serverar dagsfärskt bröd. För den sötsugne finns även bullar och lite konditorivaror.

TIBERIASMÄSSA

Årets tiberiasmässa, för den som söker syndernas förlåtelse i semesterdekadensen, går av stapeln på Stenstrand den 31:a juli klockan 18.00. Picnick-korg och rosévin som förtäring är subventionerat av Jesus Christ.

JULIARTEN

Sugen på lite konstnärlig plägring? Den gamla klassiska juliarten på Torö infaller i år den 23 & 24:e juli på Bygdegården. Lokala konstnärer och skulptriser från ön och närliggande socknar ställer ut sina verk för beskådande och försäljning.

BREVLÅDAN

Vid Stenstrand - den som ligger mellan de båda tennisbanorna - töms klockan 10.00 varje vardag. Kan vara bra att veta ifall man vill skicka busiga semesterhälsningar till nära och kära. Torö Butik tillhandahåller samma motiv på vykorten som de senaste 25 åren. Bilder på bla. vindsurfare som skulle få Zahara Skirunners att gråta nostalgiska tårar.

DRAGETS KANAL

Lätt bris, blå himmel och vänlig sol på himlen... varför inte en tur med M/S Flora. En  2-timmarstur i Nynäshamns skärgård där man bla. passerar Dragets Kanal. Biljetter köps vid turistbyrån eller på båten. Bellar loss på 125:- för vuxna och 50:- för barn.

Se, det var väl lite matnyttigt för oss som njuter marint sjöliv och arkipelagisk natur. Nästa nummer hittar ni på samma plats under vecka 30.

vackert, episkt och typ bra

DJ Fjomp och jag träffades över lite kreativt arbete och några öl i loungen på Quality Park Hotel idag. Behållningen från denna tet-a-tet, efter att den övergått till namedroping av bra aktuell musik var ovanstående mästerverk.Fjomp ska alltid vara värst. Ruskigt snygg video med lite Bladerunnerfeelings kring miljön. Dessutom ett fräscht krispigt sound.

the first cut is the deepest

Papi fegade ur... Det får bli babykalufs ytterligare en vecka - om än lite kortare.

SFI

Man ska inte sparka på den som ligger... men kan inte någon av gästerna korrekturläsa åt den stackars ägaren. Fast å andra sidan så har jag sett klientelet när jag har gått förbi, så det kanske är att begära det orimliga.

Cut the crap...

...eller i alla fall skalpen - Papi lider monumentala i-landsproblem. (Mer om det längre ner)

Är hemma i staden för en tvådagars blixtvisit - doing the deeds - som måste göras. Allt från att tvätta bilen, tvätta kläder, casha in räkningar till att ge konstgjord andning på de blommor som en viss working-Mami lovade att se efter. Å så ja... jag ska ju ge svålen den sedvanliga vecko-cuten. Och det är här mitt dilemma infinner sig... ska jag eller ska jag inte. Det vill säga raka av skiten igen. Det är inte vackert om jag får säga det själv, men det är frågan om den här kalufsen som jag försökt odla de sista 15 åren, bestående av tunna babyfjun, är så mycket mer upphetsande. Och jag kan lova att det här håret inte har blivit tjockare med åren.

Rent rationellt så är det ju effektivast med snagg eftersom jag duschar i snitt tre gånger om dagen (all träning och arbete i klinisk miljö bidrar till detta). Men samtidigt så ser jag ju ut som ett mellanting av Petter och SexFemman när jag gör detta ingrepp. Å andra sidan, hur patetiskt är det inte med en 39-åring som fibblar med en frisyr som inte finns.Hmm, måste tänka en vända till. Får göra det under PW:n på morgonkvisten - kommer säkert pisseregna då så att jag kan fokusera på beslutet än mer... men det lutar nog åt snagg. Speciellt som vi bor i vattnet just nu under semestern - ja ni hör ju.

Det är ju fan att det ska vara så svårt. Väx upp gubbjävel!

Flozzy Mova' Light

Det ser ut att bli en fin dag här ute vid kusten, så dagen till ära tänkte jag väcka liv i en gammal instutitionspanel här på bloggen - om än i en lightversion. En bra shortcut till vad ni behöver på playlisten inför kvällens grill...

1. I'm allright - Jean-Roch feat. Kat deLuna & Flo-Rida
2. Spaceship - Tinchy Strider & Dappy
3. Dont wanna go home - Jason Derulo
4. Closer - Kylian Mash & Ekow feat. Snoop Dogg
5. The show goes on - Lupe Fiasco

Se där, bara att steka nu då.

ride with style

De flesta surfbumsen här ute kommer rullandes i allsköns vehicles.Och populärast verkar gamla folkabussar värdiga både Woodstock och Rudolf Steinerbyn vara. Kan tänka mig att det hör lite till kulten och att man hellre lägger pengarna på surfvax, brädor och våtdräkter.

Här har vi dock en dude som uppenbarligen har bekymren någon annanstans än i plånboken... jag menar, kolla in... han har till och med likadana fälgar och däck på den lilla slimmade förvaringsvagnen. Det är inte ofta jag blir avundsjuk, men här...

Välkommen tillbaka

Jag säger inte att låten är 100% wow - men helt klart playable, istället är det andra memoriala triggar som gör att jag känner tillfredställelse över att Melanie är tillbaka. Hon var på något sätt ständigt närvarande under en viktig och dynamisk tid i mitt liv. Jag skulle ljuga om jag säger att hon är snygg eller tvålfager, för det är hon inte. Istället har hon något sexigt och farligt ogreppbart som gör att jag kategoriserar in henne i samma lilla garderob som jag har låst in Carrie-Anne Moss och Lina Hedlund i.

Vanheden

Lugnet har precis lagt sig i viken och solen är på väg ner bortom Kolguskär. Ester och jag är tillbaka till brottsplatsen för både själs- och sinnesro efter att ha varit hemma i staden under tre dagar. Fredagsmyset är avklarat till allas belåtenhet och pappa är mycket nöjd med att sista månaden lyckats förhandla bort tacoträsket mot lax i ugn. Sagor är lästa och fridfulla timmerstockar har börjat sågas i rummet brevid - nu bara vara... andas.. och njuta.

Det känns som om semestern startar på riktigt nu vilket föranleder mina tankebanor om att catching up with Sommar i P1 äntligen. Och vad passar bättre än att göra det med repriseringen av Ragnar Vanheden... eller jag menar Ulf Brunnbergs sändning från tidigare idag. Uffe väckte mitt intresse i samband med Stjärnorna på slottet där han visade upp nya och intressanta sidor med gemensamma beröringspunkter. Jag tänker kanske just på det där med att det finns en allvarligare sida bakom clownens glada miner och tillkämpande hurtighet... utan att gå in mer i detalj.

framtiden är här

LG har nyligen släppt en fantastiskt spännade produkt på marknaden i form LG Optimus 3D. Den första smartphonen som utlovar foton i 3D och naturligtvis videoupptagningar i HD. Smidigt utrustad med HDMI-utgångar så lovar den stort. Intresserad av att testa, och dessutom få dyrgripen efter testperioden? Hoppa in på SMARTSON och hoppas sedan på turen att bli utvald.

hyperfuse

Den bloggtrogne lär inte ha undgått att undertecknad tycker att Nike's AF1-pjucks är den ultimata och vackraste skomodellen av dem alla. Helst helvita med naturfärgad sula, och kanske kanske en sober accentfärg på swooshen, men helst ändå helvit.

I höstas släppte Najkees utvecklingslabratorium uppföljaren till flywire under namnet hyperfuse. Bakgrunden till denna teknologi gick att spåra till Kina och dess många basketutövare på gator och skolgårdar. Man upptäckte nämligen där att många spelade i löparskor, gärna Free-modellen eftersom man föredrog den lätta och smidiga utformningen. Men lika många hoopade runt i hikermodeller, och det skulle visa sig att det fanns en ekonomisk aspekt på detta då dessa är betydligt stryktåligare och mer hållbara. Så summa summarum så insåg man ju naturligtvis vilken hit det skulle vara att kunna kombinera dessa två egenskaper - och voilá, Hyperfuse var född.

Den första kollektionen var således alltså förbehållen basketmodellerna, men nu till höst så kommer uppgraderingar på några av de populäraste Nikemodellerna såsom AF1, Air Max One, Dunk Hi och Air Max 90. Och att döma av bilden ovan så är det en varsam men mycket stilfull transplantation av klassiska AF1:an. En must have med andra ord...

Hej Jack!

Fick lite halvmorbida tankar när jag var nere på Konsum och komplementhandlade på kvällskvisten. Fastnade vid chipshyllorna fastän jag inte skulle ha något och drog mig till minnes den hysteri som bröt ut i samband med att ett gäng chirrepåsar råkade självantända i några butiker här i staden - var det två år sedan?. Varje butik med lite självaktning placerade ju ut vakter som höll koll på cellofanpåsarna. Tydligen så har risken för självantändning ebbat ut för det var ett bra tag sedan jag någon utplacerad på detta hedersuppdrag.

Nu fastnade jag dock inte så länge vid just dessa tankar utan hjärnan svirrlade vidare till att börja fundera på om det här med flygplanskapningar var en fluga förbehållen 80- och 90-talet? Jag menar, när hörde ni senast att ett plan kapades... Var det ingen bra taktik? Var procentchanserna att lyckas för små, eller har taxfreeutbudet på planen blivit så mediokert att det inte är lönt att försöka längre... Någon som vet?

Not 1: Personerna på bilden har naturligtvis inget med artikeln att göra, utan är helt slumpmässigt utvald.

Not 2: Nej, jag köpte inga chips.

esters upprättelse

Bara ett par timmar kvar innan de statliga dokumenten förkunnar att Papi har tagit ytterligare ett steg mot den oundvikliga ålderdomen... 39 år... ett från döden typ. Försöker minnas vad man själv tyckte om 40-åringar när man själv var tjugo. "Lik" är väl en av de mer förmildrande omskrivningarna kan jag tänka mig. Nåväl, balansgången är hårfin och man får ofta ge efter för den allmäna godkännande synen - inte direkt så man stolpar omkring i outfits från Kaporal.. if ya know what I mean. Samtidigt vill jag ändå flagga för att rent kroppsligt monumentalt så var det mycket länge sedan som den här hyddan var så fit som den är nu. Mest en passus ifall någon sitter och velar kring det här med att ligga .

Nåväl, pappans dag firades som brukligt är med den lilla familjen som förutom Papi Jam även utgörs av Mami Dry och DJ Ester... och den inleddes med födelsedagsfika ute på pation i behaglig sommarvärme. Därefter stuvade man in sig i den franska gamängen för en tur ut på landet. Upprättelse stod på schemat, och hade vi tagit med oss GPS'n så hade den varit inknappad på Oaxen. Men eftersom den forna kungliga 15393-postiljonen satt bakom ratten så kändes det lite overkill. Hur som helst så handlade det om Esters upprättelse, för senast hon besökte annexet till Oaxens Krog (dvs. Pumpen) så ska hon vara glad över att hon kom så lindrigt undan. Hade hon varit vuxen och tillämpat samma behaviour så kan jag lova att hon fortfarande hade varit portad. Idag gick det dock smärtfritt och flickebarnet förärades efter maten med en badstund vid stranden.

Pumpen är alltså en tillbyggnad nere vid vattnet som tillhandahåller en betydligt mer begränsad meny än moderskeppet. Dock tummas det absolut inte på hantverkarglädjen och den lekfulla paljetten av lukter och smak är betänkligt närvarande. Miljön är bedårande och angenämt gemytlig - väl värt ett besök. Så passa på... detta är sista året som det världsrenomerade paret Green & Ek huserar i disponentvillan. Och visst är det dyrt, men sällan så har kopplingen dyrt och värt det varit mer slående. Får vi bara barnvakt ett passande datum så blir det en sista vända på avsmakningsmenyn den här sommaren. Gudomligt är bara förnamnet.

Dagen avslutades med en trevlig stund i loungen på Lovisinsgatan över en fräsch bruschetta och en dyrgrip från 2003 ur vinkällaren. En Château la reyne fick sätta nivån på dagen.

Grattis Papi och grattis livet.

phrases

Fras jag säger fast jag inte borde behöva:
"- Spola, eller samlar du på bajs?"

Fras jag säger fast jag inte borde:
"- Hopp i säng!" (tas alltid ordagrant)

TORÖBLADET - nr.2

TORÖBLADET

Jomenvisst, eder arkipelagiska bulletin är tillbaka med rykande färskt innehåll - alldeles lagom till att Papi inleder sin semester officiellt i morgonbitti.

BADTEMPERATUR

Just nu pendlar havstemperaturen i viken runt behagliga 22-23 grader. Nästan lite oförskämt bra som SMHI:s representant på plats, Ester, uttryckte det.

ÖRNBO BEACH

Till traktens barns oförställda glädje så är den marina arkitekten Jimmy Bergqvist på plats i år igen. "Säsong 9" som han kallar det, innebär att samma oförtrutna arbete som präglat tidigare år kommer att generera en sandbotten värdig vilket medelhavsland som helst. Big up!

INPISSAT

DJ Ester har invigt de nya friluftstoaletterna som har slagits upp på Örens fyra allmänningar - och betyget lät inte vänta på sig... 3 prutthögar av 5 som hon så filosofiskt uttryckte det. Plus för att man kan se bajset nere i den gigantiska septitanken, minus för att det inte fanns något papper.

GLASSBILEN

Kommer nästa gång den 23/7 mellan 10.30 och 11.00. Papi Jam låter meddela att det är samma söta tjej som förra året som rattar den ljsublå islådan.

STENSVIK

Hyffsat tillförlitliga källor gör gällande att presidenten för Torö Ghostriders MC har förskansat sig i Stensvik även detta år. Om ryktena är sanna så torde det innebära en del plumpkvällar i brygghuset, skymningsraider med MS Stella samt barhäng i Sjöbodarna.

Se där, lite smått och gott. Nästa nummer hittar ni på samma plats under vecka 29.

Nu är det nära...

Två ynka timmar kvar innan jag halar flaggan och likt Sven Dufva lämnar bron - förvisso kallas det operativa avsnitt som jag verkar vid för Bryggan, men det känns som petitesser vid ett sådant här högtidligt tillfälle.

I söndags när jag klev in och påbörjade denna arbetsvecka så kändes det väldigt avlägset - men nu är det alltså inom grepphåll. Ska bara spurta hem och sova lite först innan hela min sinnesnärvaro riktas och förflyttas till källan för själsro.

Detta innebär också att det kan bli en lite annan frekvens på blogguppdateringarna - men om ni tar Högtryck = lite blogg och Lågtryck = mycket blogg som riktmärke så vet ni när ni ska dyka in här. Trevlig sommar fan!

Tävling

Jag tänkte att vi skulle tävla lite så här de skälvande sista timmarna av mitt yrkesverksamma liv - i alla för den här delen av året. På bilden ovan ser ni Eric Amarillo - den högst skyldige till årets sämsta skitlåt, vilken till min stora glädje verkar självdö trots att den tidigt förärades med titeln årets sommarplåga. Jag tänker naturligtvis på "Om sanningen ska fram", men skit i det lågvattenmärket och fokusera istället på bilden... för jag vill hävda, påstå, mena att den antagligen är unik.

Utan att ha doktorerat i ämnet så tror jag att det är näst intill omöjligt att hitta en bild på Eric utan en huvudbonad. Så tävlingen går helt enkelt ut på att överbevisa mig. Droppa en länk i kommentarsfältet eller maila en bild till jimmy.roger@home.se.
Priser då? Tja, förutom förmånen att om saningen ska fram få ligga med undertecknad så släpper jag även ett CD-paket med 3 hitplattor. Inte för att vara snäll utan för att jag hade dubletter av dem.

Mayn!

Men visst är det väl för härligt så säg... Vi är en bit in i juli - mitt i brinnande högsommar, den ljuvligaste av årstider och jag har precis avnjutit en härlig frukost ute på innergården. Solens kittlande strålar lockade, och eftersom jag har eftermiddagsskugga på pation så får Muhammed gå till berget. Frukost på eftermiddagen tänker du... men det får bli så när man lite (o)taktiskt har lagt de tre sista arbetspassen innan semester till nattetid. Två kvar nu... känns nästan lite magiskt - jag menar som jag har längtat. Det är en begränsning på gott och ont jag har, och något som jag försöker bearbeta - det finns andra årstider än sommaren Jimmy! Försök leva lite även då... vi kan väl med handen på hjärtat säga att det går lite halvknackigt.. men wtf!

Något annat på agendan? Hmm... inte mer än att jag raidade centrumkärnan lite tidigare och kompletterade tischbeståndet inför semestern... Gäller att passa på nu när de stora kedjorna går på knäna och nästan prostituerar sig i sina atempts att locka in mig. SMS från både Stadium och H&M catchingade in 20 och 25% i rabatt - inte fluglort om du frågar mig.

Mer då... well, det är inte ofta numera som jag promotar böcker eller ger recensioner - mer än att jag droppar vad som ligger på nattduksbordet här i marginalen till höger. Meen, jag säger men... om ni bara ska läsa en bok i sommar så se då för guds skull till att det blir Morgan Larssons Radhusdisco. En ömsint och träffsäker bok som utan att bli överpretantiös, exemplifierande eller samhällskategoriserande beskriver en pojkes uppväxt i Trollhättan under slutet på 70- och större delen av 80-talet. Dvs. egentligen en copycat på min egen skoltid. Och det är fascinerande och humoristiskt hur han pricker in de naiva tankarna vi hade, vad som var viktigt, prylar och hierarkier - i en tid innan internet och globalisering tog vid. Den är helt enkelt fantastisk!

under rubriken...

..."Fantasilöshet" har vi idag kommit fram till Skåne... jag menar, kolla in skylten! Och vad heter nästa socken.. Meslöv? Vilken tur då att klivet över sundet inte är allt för stort - för danskarna lider som synes ingen brist på just fantasi.

Moppe Drenge... jag finner inte ord. Genialiskt! Och läser man det finstilta så handlar det tydligen om "en saftig krabat med kryddade saker". Vad "saker" innebär förtäljer inte historien, men jag misstänker att danskarna inte är så knussliga - bara det smakar bra och man får en pils till så är livet godt... hwergang.

Här hemma anammar vi den inslagna tonen, och just nu sprider sig den omisskännliga doften av röda pölser i våningen. Papi sysslar med belöningsaktiviteter efter ett väl förättat arbetspass - känns som frekvensen på just den aktiviteten har ökat sista tiden, och då har semestern inte börjat ännu. 3 dagar kvar... eller nätter för att vara exakt, sen så!!

9 dagar kvar Papi

Tiden går snabbt, och jag inser att det bara är 9 dagar kvar tills Papi blir så där härligt sexiga 39 år. Och jag vet ju hur det kliar i fingrarna på er för att få strö palmblad på gatan där jag går, vallfärda med myrra, rökelser och guld, prisa herren gud och sjunga lovsånger till min ära. Men för att vi inte ska hamna i en sådan där prekär situation nästa onsdag, där jag sitter med 4-5 Fjällrävenryggor i knät så droppar jag lite i det fördolda ytterligare en craving.

Jag menar, kolla in pjucksen... fulländade! Sånt där som Adidasanvändare drömmer våta drömmar om på natten.

Rigello

Och appropå öl - denna gudagåva för varma och klibbiga dagar - så fick ett för mig livslångt mysterium en etikett eller ett namn under den gångna helgen.

Förvisso så omfattar inte samlingen någon tingest av detta format, men jag minns likväl de där konformade plastbuteljerna som nästan såg ut som en granat. Överst en plastkapsyl och själva avsmalningen var på vissa sorter lite knottriga... vad pratar du om Jimmy? Rigello, för bövelen... buteljerna kallades för Rigello - och som jag har undrat.

Drivingcottage revisited

Lät Pegåtten arbeta sig inåt i de sörmländska skogarna för att under en miniweekend stämma av, och kontrollera att det var ordning på torpet och att alla hästarna stod i stallet. Så var fallet och tillsynsmannen kunde istället slå sig ned och låta sig skämmas bort med uppenbara mutor. Allt från grillbricka till havskräftor och sommarens första kantarellmacka. Läckerbitar för gomen - så därför såg jag det som sedvanlig hyfs att lite snyggt lägga sig i kortspelet och därefter hålla spänningen vid liv under pilkastningen.

Dessutom hade jag ju enligt hörsägen hört att vår ölburkssamling nyligen passerat över 900 unika pieces - och dessutom hade den berikats med ett par rariteter i form av plåtburkar från Grängesberg. Jo på riktigt... även om det kan låta märkligt för er barn av aluminiumgenerationen så fanns det faktiskt en tid då burkarna var lika tunga som innehållet.

Trevligt var det i alla fall - det får bli en repris senare i sommar med Ester-galningen.

Jean de la Bruyère

...var nog något på spåren när han myntade det odödliga "att skratta åt förnuftigt folk är dårarnas privilegium". Jag vill dock mena att jag precis kört en reversed version av upplägget. Satt och chillade i min lounge ute på pation ikväll, klockan hade väl precis passerat 22-bläcket när jag tittade upp och tvingades höja på ögonbrynen... För in kom en flyttbuss rullandes och en fars värdig Vallarna i Falkenberg tog sin början.

Först och främst så undrar jag ju vad det är för fel på folk, och hur man vid sina påstådda sinnes fulla bruk kommer på idén att köra ett flyttrace mitt i natten. Nåväl, tänkte jag, det kanske rörde sig om det sista lilla småkrafset som man ville avsluta dagen med - men icke... inte ens nära. Vi pratar flyktinglass i panik... ingen strategi, ingen kordination, ingen plan, ingen tanke, inget jävla alls faktiskt... och grejorna bara ramlade ut ur det begränsade utrymmet. Höjdpunkten måste nog ha varit när man i affekt fick ett helt vitrinskåp att gå i tusen bitar. Sedan rullade det på... det smälldes i dörrar, det dundrades i trappor, det skramlades och ropades i samtalston modell "skrika" - och då ska man beakta att det här är ett certifierat trygghetsboende med 30% äldreboende. Fast hänsyn raderades väl ut ur SAOL någon gång under 90-talet.

Det mest fascinerade, förutom att de var tre till antalet, var att man väntade med att lassa ur kyl och frysarna (jomen, det ska tydligen öppnas restaurang på våning fyra i D-porten) tills framåt halv tolv... Hur tänkte man där... vi tar det som kommer låta allra jävligast sist?

Kan tänka mig att det börjar borras upp tavlor runt 02 inatt... men tro inte att jag är bitter - det här gjorde faktiskt min dag, en dag som annars gick i luftfuktighetens tecken. Måste ha legat på runt 90% idag. Både bra och dåligt... man får fina muskelådror på armarna - å andra sidan så krackelerar alltid huden i mitt ansikte, och jag får som små vätskeblobbor som sedan blir till missprydande sår - lite enerverande faktiskt.