säljes

brukar ju i vanliga fall sälja bilar här på bloggen - men varför begränsa sig... kränger därför iväg ett felköp (monterat, men ej använt) som visade sig vara lite för lågt för mitt estetiska sinne.

så soffbord Klubbo (IKEA) bellas iväg för 400:- (ord.pris 799:-) och köparen ombesörjer hämtning. ligger även ute på blocket - så börja inte grina om den redan är såld. det går bra att betala med ligga också.

trollbunden

Do you know where we are?
I’m longing for the dark
Of our nocturnal life
It begins and ends with you
Don’t spill my secret

You were once running wild hiding in the morning mist
Game in bonds – I make you mine
I thought that I could resist
But the leopard in you… silently… preyed on me

I made my way back home (did you follow her)
I handled her with care (quiet and controlled)
So elegant and sleek (when I’m not afraid)
I need her to be near (does she belong to you?)
Don’t spill my secret

Deserted by my friends (don’t they understand?)
She so much more than them (how could they compare?)
So now she’s just for me (no one else can say)
I watch her while she sleeps? (for sure she naps on you)?
Don’t spill my secret

It’s been quite a while
Since we were last outside can’t lie I’ll miss the chance
Now that we both partake can silence kill the cat?
Prisoners of our thoughts? the smell will throw us out?
Don’t spill my secret

julledighet

DJ och jag börjar få rutin på det här med julledighet nu... synd bara att julafton valde att lägga sig på helt fel dag vilket spolierade alla klämdagar - dessutom hamnade de ordinarie röda dagarna på lika ordinarie helgveckodagar. Men det är ovidkommande, ledigt är alltid ledigt.

DJ brukar droppa in runt 08.00 för att försöka skaka liv i faderskapet, vilket är att likna med ett mission impossible. Speciellt eftersom han sitter uppe på nätterna och tragglar kvalitetsfilm... precis, inte flåsfilm! Nu i natt blev det helt underbara The Town som Stefan på jobbet hade tipsat om. Nåväl, flickebarnet fick en grymtning till svar om att Bollibompa antagligen bjöd på kvalitetstid inne i vardagsrummet. Vid 09.15 däremot, var undertecknad uppe rise and shining med ett leende på läpparna och började rodda frukost, inklusive det obligatoriska ägget med kaviar som underbygger Esters kloakfunktioner. Tro mig - hennes avgaser är inte av denna värld.

So...what to do today? Vi ringde ner barnets andra vårdnadshavare för lite Wii samtidigt som Papin begav sig ut med karta och flås i högsta hugg. SNO har ju tagit det ustökta initiativet att placera ut lite nya vinterkontroller för den blivande orienteringsvirtuousen. Härligt vinterpuls och 6 nya stolpar att rapportera in.

Väl hemma så sprätte det i benen på den mindre varianten och påkallad uppmärksamhet avseende skridskoåkning kvitterades och godkändes. Så på med hela polarkitet för en frysande pappa och sedan iväg till Dalparken där dagsljus fick övergå till skenet från Dalparksgrillens neon. Men kul hade vi på den nyspolade isen som initialt bjöd på lite utmaning. DJ kom på att lösningen hette fart samtidigt som Papi tackade Jofa för kvaliteten på hjälmen.

Just nu rundar vi av dagen med lite onsdagsmys i form av Fajitas och god dryck i glasen. Esters glas har vit vätska och Papis är röd. I Papis fajitas hittar vi marinerad kyckling - i Esters föga upphetsande köttbullar, men vad gör man inte för husfriden... se där ett litet nedslag i verkligheten hos Fantomen och hans familj.

Har du stulit en leopard?

Har du någon gång blivit så där hårt påsatt, att du med viss tvekan svävat mellan begrepp som lustfyllt och övergrepp... jag gjorde det alldeles nyss.

Mark Ronson och Duran Duran tar oss tillbaka 28 år i tiden (hmm... jag känner igen just den siffran - var det TRON?) och fullbordar de två första albumen - Duran Duran & Rio.

Föll du liksom jag in love med det nya new romantic-soundet som var både lite syndfullt och farligt samtidigt som det var tillrättalagt och pastischigt. Allt det där som Lustans Lakejer ville vara. Det är dags att sminka upp sig igen, för att döma av recensionerna så står en enad kriterkår lyriska. Om det sedan säljer är en annan sak, men Duran Duran är tillbaka. En seger i sig för oss rättrogna.

importerad!

En världspremiär gick av stapeln på närbelagda Dalparkens isbana idag... Ester Williams 4 år hade i motsats till sin föregångare bytt den flytande miljön mot hårdfrusen vara. Och som hon gjorde det! Med stil, finess och ackuratess, eller snyggt som DJ Fjomp hade sagt.

Till och med en, förvisso färgad, Papi var djupt importerad över hur snabbt hon fick kläm på balanskonsterna - och redan i slutet av vår timme så togs det V-skär. Och jag som hade väntat mig ett battlezone med vansinnesskrik och frustrationsvrål, men nej då.

din frälsare och gud

Skönt... har precis klarat av julens förpliktigande i form av medmänsklighet och goda gärningar - så nu kan jag dra på mig den dryga kostymen och vara som vanligt igen. Den klär mig.

Var i väg till den smått ghettofierade stadsdelen Rosenlund - där torra drakar, knivmördare, spandexryttare och Johan Glans samsas om utrymmet - för att hämta mitt flickebarn. På köpet fick jag två intressanta skådespel att addera till minnesbanken. Först en äldre kvinna med ett ännu äldre skrynkel som jag misstänker var hennes mor. Fascinerat betraktade jag hur hon faktiskt hade större kommuniceringsproblem än vad jag själv har med mitt trotsbarn. Vet inte om modern bara jävlades eller om hon faktiskt var så dement som scenen påvisade. När jag lämnade den teatraliska utescenen så stod dottern och skakade den lilla kvinnan och förkunnade med hög röst " att snart bär jag hem dig om du inte kan bestämma dig!! du bor inte i det här huset!!!"

Det slog mig också att så snart man klarat av ungdomsåren på Ester så står jag väl själv där och skakar min egen mor i ren frustration. "Nej!! Du behöver inte handla fler saker bara för att det är extrapris!!"

I nästa Lars Norén-scen så uppdagades ett intressant drama där huvudrollsinnehavaren, iklädd en sketaful djurgårdsmössa, höll på att begå lustmord på sin fru som kört fast bilen i en snödriva. Och eftersom han själv var äldre och svagare än vad hans mandom tillät så fick det gå ut över den arma kvinnan som förskrämt fick sitta inne i bilen och nervöst tokvarva den både framåt och bakåt. Elak som jag var så lät jag dramat fortgå en stund innan jag likt Fantomen klev in som en handlingens man. Som en furie skyfflade jag bort snö motsvarande en flygplats och puttade med en hand bort riskokaren - gubbfan undlät sig ett tack innan han hoppade in i bilen och fortsatte med sina utlägg mot kvinnan som sjönk allt djupare ned i sätet.

Men vad mer att vänta sig från en Djurgårdare...

den lilla...

...människans payback.

Telgebostäder höjer hyran, skrotar allt underhåll och stänger grovsoprummen. Papi sitter och klipper alla julklappskartonger i beståndsdelar - lagom för att passa påse och sopnedkast.

What comes around - goes around.

morgonstund

...har guld i mund.

äntligen är kalendertyrannens tid över! och jag ser en direkt koppling till att Ester har förskjutit uppstigandet på mornarna till lite mer människovärdiga 08.00. Dessutom en veckas ledighet framför mig utan några planer alls och så ska det få förbli. Papi är inte gjord för sådana här socialt krävande helger - och inte blev det bättre av att Ester körde ett öroninflamationsrace under natten till julafton till grannarnas stora förtjusning. Vi pratar inte bara stora krokodiltårar, utan även en materialiserad galen bärsärk. En timmes sömn hade vi lyckats få ihop när så tomtarna ringde på ytterdörren för leverans av high quality gods.

Esters uppmärksamhetsförmåga hade inte rubbats, och just nu slits hon mellan huruvida hon ska förlika sig med att tomtarna lät som mormor och morfar - eller förklaringen att gamla människor låter väldigt lika... Det kanske håller ett år till. Dessutom är tydligen Tomteland och Thailand samma sak.

årets julklapp?

Hur vill du ha ditt anus? Blekt eller bara krämigt brunt? Den här julen kan du faktiskt välja...

funderingar i juletid

Uppenbarligen så går det ju att odla fram både clementiner MED kärnor och UTAN kärnor - så min frågeställning blir helt sonika: Vilka människor, eller vilken marknad är det som skriker efter de MED kärnor? Det övergår mitt förstånd...

softa på stationen

Så dök videon upp till årets alternativa jullåt. Ska inte tjata om Aleks, men man blir fan glad av att höra honom...

returmatch

Gotcha!

Gårdagens nederlag har suttit som en tagg i Papis inre regioner - så med toppandning och alla kläder som gick att uppbringa ur omklädningsrummets skåp så besegrade jag vinterhyndan i kväll. En nätt liten strapats i minus 23 med ett segervisst leende, om än fastfruset, på läpparna.

Och vet ni vad det bästa är... I morgon vänder det! Från och med i morgon är vi på rätt köl igen och dagarna blir ljusare. Ondskans makter har än en gång besegrats... död åt Tengil, Riddar Kato och Jussi förrädaren!

fotnot: Till alla barn som läser bloggen - det här är inget som farbror Jimmy rekommenderar, han är bara sorglig.

Niklas Erik Johan

...fick ett sms härom dagen som gick ut på att "lite mysigt är det väl ändå?" ...fråga kolon: VAD!? Vad är det som är mysigt med detta vita onämnbara... Inget - Nada - Noll. Och ikväll firade detta icke mänskovärdiga stadium nya triumfer - 22 satans minusgrader skrek termometern utanför Pharmen. Så med lite snabb överslagsräkning så kapitulerade Papi och ställde in hemspringet - det kändes inte som att det passet skulle betala mer än vad det skulle kosta.

Mysigt? Kom hit så ska jag visa vad som är mysigt... Det här är bara för överjävligt.

Papis önskelista

Det kan tänkas att det finns en och annan - eller i alla fall en - därute som antagligen anser att jag har fått tillräckligt och lite till i jul... men ni andra som vet vilken varmhjärtad själ jag är. Och som kanske sitter uppe på nätterna i lampans sken och funderar på vad man kan ge till en som intet har... Här kommer lite hjälp på traven.

märkligheter

Det tenderar till att bli en märklig jul då saker och ting inte riktigt är som de brukar vara - fast när brukar de vara de egentligen... ja möjligen då om man bortser från de där återkommande dagarna varje månad när räkningarna trillar in.

Gav mig ut på ett förmodat självmordsuppdrag igår genom att stuva in Ester i bilen och styra den mot IKEA. Jag menar... IKEA sista lördagen innan jul - man borde nästan ha riddarrustning och lans med sig för att kunna hantera horderna, men eftersom vi bara skulle ha lite småplock så tänkte jag att det kunde bli hanterbart trots allt. IKEA är ändå ett fenomen i sin utformning och hur man har integrerat barnmiljöerna. Ester hittade direkt en kompis, och jag fick agera åskådare under en halvtimme när de två demolerade ett utställningsrum. Inget märkligt i det - däremot var det i princip folktomt i hela varuhuset... vi kunde till och med breda ut oss på två bord i 5-kronorscafét. Så det blev synnerligen ett par trevliga timmar hos Ingvar. Fick till och med tid över till att fundera på lite nya lösningar till sovrummet nu när Sonys 3D-tomte kommer till Papi i år.

Mer märkligt då... SMHI rapporterar om den kallaste november och december på över hundra år och jag undrar fortfarande över när den här växthuseffekten med högre medeltemperaturer egentligen ska dyka upp. Jag hade ju packat ner mina pensionärsplaner kring ett boende på spanska sydkusten - men jag får väl packa upp dem igen.

Och så sista märkligheten - Jag har inte fått någon post på 3 dagar... inte ens reklam. Jag menar, jag kommer själv ihåg hur december såg ut under min postkometkarriär... Det var liksom death from above och jag har fortfarande ett par kvällsutdelningar på näthinnan där vi strugglade runt så sent som halv nio - för posten skulle ju ut. Tydligen inte nowadays.

thanx Ronny for the Sony

Även jag inser att det finns gränser för vad man kan unna folk - så om jag ser lite för extra vidrigt äckligt förnöjsam ut nästa vecka så är det ok att lägga en droppspark rakt i bröstkorgen eller en "tusen nålar" på snoppen. Jag tar det.

Weise-men

Andreas Weises okända brorsa Mac Miller firar oväntade framgångar på andra sidan Atlanten.

dramat fortsätter

På den åttonde dagen dök de upp... nej då, inte apokalypsens fyra ryttare men näst intill. Jobbets miljöantagonister hade vaknat till liv och kastade mörka blickar mot Papis uppståndelse som renlevnadsman.

Frustande, svingande och huggande stötte de den bredsidiga samvetsdolken gång på gång i undertecknads lekamen. Samtidigt som de unisont mässande deklarerade om vilken miljöslusk jag blivit. Tydligen är det ren galenskap ur ett logistiskt perspektiv att dricka kolsyrat vatten i butelj. Och deras fallossymbol till gud i form av en Sodastream lyftes till himlen som motargument.

Nåväl, ok, det kanske finns ett uns av bevekelsegrund i deras anförande - men det finns väl grader i helvetet? Papi böjde rygg under återstoden av arbetsdagen innan det blev dags att räta upp den igen för att spänstigt sprinta hemåt, vilket han gör alla dagar. Miljöpatriarkerna valde motsatt ergonomisk övning och kurade in sig i sina avgassprutande drakar på fyra hjul.

So much for the debate.

7 dagar

Jäklar i min lilla låda vad gott det skulle vara... det erkänner jag - men den förväntade abstinensen har faktiskt lyst med sin frånvaro. Känner mig rätt nöjd just nu när sju dagar snart har passerat - och det vetifan om inte lite av lystret i ansiktet har kommit tillbaka efter den senaste periodens vattenmissbruk. Jag läste det i någon damtidning i fikarummet, och det som står i dem, det vet vi ju är hundra procent sant.

Nu när jag känner att jag har kontroll över situationen så känns det naturligt att smyga in en liten belöning i form av ett tillstånd för lite kokkelikåla på både julafton och nyårsafton. Samtidigt, om jag känner mig själv rätt så har tävlingsdjävulen huggit tag i mig då, och att jag på ren tjurighet vägrar den ädla drycken. Det finns ju nämligen två stycken ädlare vätskor. Kan räcka bra det med.

Sag bab!

Här kan vi snacka hot dog... eller snarare hot big dog. Man hänger ju liksom inte med alla vetenskapliga rön... i och för sig kanske inte denna företeelse kan klassas som ny direkt då den registrerades första gången 1801 - men för mig var det nytt stuff... mäktigt stoft.

Och då är det tur att vi på jobbet har en hobbyastrolog, helbrägdagörare, spåman, semiotiker och balkankulturbärare som lystrar till ett namn som påminner om ett bilbatteri. Han öppnade mina ögon för detta stora i söndags. Å andra sidan så knäckte jag honom genom att på stående fot översätta det latinska namnet till svenska. Även Papi har sina dolda talanger.

ettorna vid hälsokällan

the struggle continues... jag tror jag hoppar över lördagen också.

Allt har sin tid

Alex Schulman hann förvisso först med en armlängd - men det förringar inte att vi tänker samma sak och att jag förtydligar det här:

Det här var sista sändningen av Idol i den här storleken och omfattningen. Framför allt var det sista gången ni såg det på TV4. Konceptet har spelat ut sin roll och kan möjligtvis överleva som en bisak i ögonvrån på någon obskyr kanal som TV6 eller dylikt.

Första steget till programmets undergång togs redan för en eller två säsonger sedan när man började framställa karaokeartisterna som bättre än förlagorna till de låtar som de framförde. Och epitet som världsstjärna och "du är redan klar" haglade. Herregud - finalisterna i de här programmen klarar ju inte ens av att bli etablerade i Sverige. Med lite tur får man ett framträdande på Allsång eller Victoriadagen - och är man riktigt lyckad lottad får man dansa en sommar tillsammans med Lasse Holms Diggiloo-turné.

Just nu ser jag bara tre personer som har lyckats ta steget till lite stjärnglans, men alla har mycket kvar att bevisa... Agnes, Darin och Amanda.

62.5%!

Det kan - observera "kan" - vara så att undertecknad står för en revolutionerande omdaning av sitt liv just nu... och just här. Jag skriver ett litet reserverat "kan" eftersom vetskapen om den notoriska återfallsbrytaren är generande påtaglig. Men om dagen som gick får sätta normen så hyser jag stora förhoppningar... den gick ju alldeles galant.

Vad? Med åldern kommer visheten sägs det och jag har kommit till insikt att man kanske inte behöver överdriva. Därför kickstartade jag idag ett för tidigt nyårslöfte som går ut på att lägga ner all Coca Cola i veckorna och ersätta det med buteljerat vatten... ja, man kan typ säga Ramlösa eller Loka också om man inte är så skitnödig. Helgerna är okej.

Det skulle i så fall innebära att jag sänker snittkonsumtionen från 8 liter i veckan till 3 liter - ingen dålig procentsänkning det! Kommer jag att fixa det? Jag tror det...

Red Bullen då?! - Men eru snygg eller?

Fast as a shark

Som ett under av effektivitet så exploderade plötsligt Papi, och på en timme så hade inköp av julklappspapper, postning av julkort, uthämtning av biljetter till SSK-Luleå nu på lördag (hur nu fan någon med vettet i behåll kan tänkas betala för att titta på detta ständigt underpresterande lag) samt inköp av världens finaste jul- och nyårsklänning till Ester inhandlats. Sa jag förresten att jag hann klippa mig på samma timme?

Där har ni lite att lära av tjejer!

Nu iväg till jobbet för att se om jag kan uppbåda i alla fall hälften av den effektivitet som jag gav prov på nyss...

Inom kort...

Ni kanske kommer ihåg den... bilden är tagen i slutet på augusti/början på september. Och jag är inte den som är spydig och sarkastisk i onödan - har egentligen inte riktigt bestämt mig hur jag ska förhålla mig till fenomenet. Det ser nämligen likadant ut idag.. bortsett från det vita onämnbara som belamrar trottoaren. Tidsrymder är ju relativa, och det som är kort för mig är uppenbarligen inte samma körsträcka för en annan.

Nåväl, synd för butiken och synd för Ester att ni inte öppnade tidigare - jag kunde ha fyllt hennes paketkalender med den där jävla katten, men nu blev det inte så. Med andra ord bra för min plånbok. Men om vi skulle ta och gå halva vägen var så ser ni till å öppnar innan den 24:e för jag har nämligen tänkt att tomten, som uppenbarligen har nycklar hit och kommer smygandes varje natt, ska få leverera flickebarnets första klocka då... och gärna med en rosettprydd kisse.

Bira Blaze & Busskort

Helt plötsligt blev Lloyd Banks "Beamer Benz or Bentley" helt ointressant... Den får rulla i Tanos bil istället.

GW

Bloggen representar Papi Jams hemstad och stope - det gör delicious GalagoWear också, så skynda att greppa en outfit... Ninves om ni inte har flytt skärselden ännu.

månadens flicka

Fantastiskt, jag hittade en flicka nästan direkt som kan få komma hem till "Usla Kocken". Fastnade vid en helt fantastisk kortfilm på statliga kanalen igår som hette Fikapausen. Jag tror till och med att den ligger uppe på SVTPlay om ni söker.

Och se där... en härligt dryg Lisa Werlinder dyker upp och trollbinder en liten Papi. Passande nog av årgång 72, och tydligen har hon varit med i flera större filmer som jag har sett - men jag måste väl ha varit blind. Namnet sa mig ingenting, men en gedigen radda av bilder via Google och en egen hemsida tillfredställde lystmätet.

Så nu ska jag bara bjuda tillbaka...

lé chef

Vet inte vad som har hänt, men jag har faktiskt börjat gilla maten från Sveriges sämsta kock. Idag bjöd han på Barbequemarinerad kycklingfilé i Lime/Chili/Coccos-wok... och till det lite diaboliskt singelvin (375 ml) i form av svennedrickat Casillero del Diablo.

Snart kan nog jag och kocken bjuda hit lite fruntimmer.

den är här nu...

Det var väl förvisso oundvikligt att det onämnbara till slut skulle ta plats och beslöja den del av året som dränerar själen på båden engagemang och inspiration. Strimliga blodsniglar färgade snoret likt spagetthikulor... ni vet, de glaskulor som var hårdvara på skolgården för generation 70. Vintern är här, och välkomnas bara av... eller ja, det vet ifan - kom inte på någon.

Och det vore väl en sak om det bara var kylan som river i märg och ben som skulle avhandlas, men det är ju all annan skit med framför allt mörkret i tätposition som tynger. Lägg därtill glättiga december då de vedervärdiga julsångerna ska matas till kräknivå - och då kommer vi utsökt eller osökt in på mitt egentliga besök på bloggen idag...

Papi Jam levererar ju alltid en alternativ jullåt som komplement för denna bistra månad, så även i år. Väntan på den andra singeln från Ison och Filles kommande platta har tagit nästan ett år. För ni kanske kommer ihåg att "Ikväll är vi kungar" egentligen var baksidan till "Jag skrattar idag". Baksidan tänker du? Jomen, det retrotugget får ni allt förlika er med från vinylgardet. Hur som helst så släpps nu "Stationen" med gästspel av sveriges bästa rnb-voice Aleks och Stor. Greppa den här i julstöket i stället och kom in i matchen. Biter vi bara ihop så fixar vi det här... snart blir det ljusare.

varning

Allmänheten varnas... denna produkt är direkt hälsovådlig. Lägger man dessutom en skiva 1878 Reserva från Falbygdens på... så... eller ja - jag har varnat er... Mer kan jag inte göra.