alone and forlorn

Den ståndaktige soldaten föll till slut för det artilleri av plague som slungats mot honom hela veckan. Det river och sliter i hela bröstkorgen och det känns inte helt friskt i huvudet heller. Och jag som skulle ut till arkipelagen för att fira in vårens efterlängtade ankomst... så blir det inte nu. AK & DJ åker själva med mormor och morfar medans Papi ligger hemma i tokstaden och utvärderar veckans tidigare beslut.

Kanske borde jag inte ha pallrat mig iväg varje natt till jobbet - men lojalitetens ledstjärna lyste så starkt på den azurblå kvällshimlen... Dessutom så tog föreläsningen vid ett chefsseminarium (nu var det förvisso inga chefer där, bara specialister... men ändå) som jag höll i på dagtid under onsdagen antagligen mer på krafterna än jag först ville tillstå. Samtidigt så kändes det som en viktig och spännande utmaning som jag ville genomföra, och som gav mersmak.

Så därför blir det home alone med dator, film, snask, vin, sushi, fotboll på TV, bokläsning mm... hmm vänta, det där låter ju som en förbenat trevlig veckoända - så vad gnäller jag för. Ska bara stänga av telefonen nu...

Jimmy tipsar

Caliroots.com har den utsökta smaken att rädda sommaren till ett fagert pris. Dessa dyrgripar bellar loss på endast 100:-/st.

Ett cleant komplement till gubbkepsen.

lejsa skiten nurå'

Visst, masterpiecen från Petter, "En räddare i nöden" var precis vad titeln uttalar - och Aleks flow i "Andra porten" gjorde att våren inte kändes allt för avlägsen. Näääk har tronat som ohotad kung söder om söder under hela vintern - men ändå är jag inte nöjd...

Det har ryktats en längre tid om att sveriges främsta lingvistiker, Fattaru, ska sätta saker på pränt och vinyl men fortfarande inga spår. Inte mer än ett par youtubeklipp på Rahbalder och en lycklig Mackan Price som lejsar skivor på "Svartklubb".

Ovan smootht sound från plattan anno 2004.

Vad gör dig rädd Jimmy?

...ja, framför allt tjuvar, lögnare, kappvändare, insiktslösa profiterande parasiter & hycklare...

- men vad gör Thomas Östros i din blogg?

- ja, säg det...

Saker som stör Jimmy (del 12)

Jag lovade er ju att jag skulle vrida på argoreglaget lite mer - och eftersom jag jobbar natt denna vecka så är humörsvängningarna härligt impulsiva. Så därför tyckte jag att det var passande med lite spott och spe...

För har ni tänkt på de här odugliga asen som inte har koll på positioneringen av sin bil, och det spelar fan ingen roll hur bred filen är - ändå måste de ideligen ut i vägrenen för att spruta grus på bakomvarande bilar. Det är precis som om de är livrädda för mötande trafik. Skärper ni inte till er så är det mig ni hädanefter ska vara skakis för.

Nähä... lite sömn på det här nu då, så att man är vid god vigör när cable-guy från Gunnars Radio tittar förbi för att styra upp lite frekvenskrockar. Inte för att jag har någon TV ifall ni på den obskyra arbetsplatsen i Kiruna undrar - men vi ska simulera ett verkligt tillstånd.

kalas-collage (dag 2)

Dag 2 på Esters kalasturné och partybussen bromsade in utanför Mamis krypin i Rosenlund.

Denna dag var vikt åt Torö/Ålö-ligan och ljudnivån skruvades därför upp ett extra reglagesteg.

Men kul hade tjejerna och Punk-Ludde - det var inte att ta miste på, och lillprutten Ester ökade på sitt paketförvärv dubbelt upp. Notera gärna den oförställda glädjen över båten från hennes skärgårdsidol Pröke - som via bud räcktes över.

Rent matmässigt så känns den här helgen i kistan nu - inte mycket näring vill jag påstå - och ni kan ju förstå hur det är ställt när till och med jag beklagar mig. Blir till att trycka lite kyckling och tonfisk ett par dagar nu...

kalas-collage (dag 1)

En intensiv första kalasdag är över och en utmattad liten DJ slumrade in redan 19.00. Då hade vi firat henne med stort baluns och stohej - trots lite manfall av olika anledningar - sedan tidig morgon. Paket och vänner i överflöd förgyllde dagen för den numera 4-årigt titulerade damen. Och jag tror inte riktigt att hon har smält in hur bortskämt det lilla ynglet egentligen är.

I morgon flyttar kalas-turnén över till nya lokaliteter i Rosenlund. Som bekant, eller obekant så har ju Mami och Papi gjort en "Ann Söderlund och Nanok Bie" och helt enkelt flyttat isär under devisen "Cant live with you - cant live without you". Vi får se om det är ett rätt och riktigt beslut - Ester verkar dock hyfsat nöjd med att ha 2 egna rum och att få chilla i Sasses hood.

Då ramlar fler kusiner in, samt efterlängtade Ida och Ellen som är Esters Torö-kompisar. Vi är dock rörande överens om att från och med nästa år när hon fyller fem så är tiden mogen att köra det första stora kompis-partyt. Förslagsvis på bekväma Lekslottet eller Funhouse - undertecknad har insett att våningen på Lovisinsgatan inte är fullt så lekvänlig som man skulle kunna önska. Och det är den där satans pedant-Papis fel.

Kungligt rackarspel

Att det ska ta sån tid... Carl Gustaf har bara ett enda viktigt uppdrag i år - men till och med det verkar honom övermäktigt. Kom igen nu och förkunna huruvida Madeleine är tillgänglig eller inte!

Rubrik på LT (nätupplagan)

Jag får en stark känsla av att någon har glömt bort att informera dessa interner om varför de befinner sig på Hall.

jag är inte ensam

Vet ni vad det här är?
Det är det slutgiltiga beviset på att jag är inte ensam... Så därför throwbackar jag alla nedsättande invektiv och kommentarer som har slungats mot min arma lekamen - allt sedan jag här på bloggen (20 januari 2009) annonserade mitt näsrynkande och förakt mot den schablonbild av miljonprogramstackyhet som en hängd disktrasa frambringar.

Vi är tydligen så många som känner samma sak att det finns en marknad för disktrasehängare som döljs snyggt i själva vasken.

Det finns ett liv efter döden...

diskho

Damn! En tjuv greppade mitt soundsystem och drog - nu var goda råd dyra... mest dyra. Men så dök Kocken & Bagaren upp och levererade stilren köksutrustning - vi pratar inte vitvaror, utan pianolack mina vänner. En sann diskryttare kräver en bra disk(o)anläggning till sitt förvärv. Tivoli i all ära, men ett par diskantförstörda öron kräver mullrande bas och det kunde Tangent Audio lämpa av - lugnet var återställt i disponentkvarteren runt Asken.

Nu stundar läggning med Bröderna Lejonhjärta och chips. Chips! pekfingrar du... Jodå, OLW är på oss fäders sida och levererar ugnsbakade sourcream & sweetchilichips - friteringen är slopad och bellar bara loss på 7.5g fatso. Och tro det eller ej - dom är delicious som Dora-horan hade ylat.

Saker som stör Jimmy (del 11)

Oj satan vad ni har längtat efter att er favorit-Papi ska uppröras och ondgöra sig över något igen... Och jag lovar, jag gör mitt yttersta för att elda igång ilsko-barometern, men åldern har gjort mig mer förlåtande...

Därför blir det bara en svag bris idag - mest ett höjt ögonbryn typ. Men har ni tänkt på vad som händer vid kassan varje gång man ska handla på Åhlens? - som jag för övrigt håller som en relativt kvalitativ butik - Den överparfymerade kvinnan eller flickan (jag tror bara man anställer sådana där) smilar upp sig och frågar om man inte ska köpa en totalt intetsägande produkt som någon dåre på deras inköpsavdelning har köpt in.

- Jo men självklart så kompletterar jag min nyinköpta inredningdetalj med the crappiest shit I ever seen - typ en mongopenna som lyser och ser ut som en clown.

Cut the bullshit är adviset från en av era kunder.

back into time

Har ni tänkt på hur en isolerad händelse ibland får ringar på vattnet och aktiverar en kedjereaktion av stuff som på något sätt hänger ihop? Jag är inne i en sån loop just nu...

Det började med att en kille på jobbet hittat ett gammalt tidningsurklipp på mig in full affect som deejay från 1990 (karaktäristiskt för den tiden med svart kebba på sne och en psykadeliskt mönstrad skjorta eftersom acid housen precis breakat). Jag har själv från och till varit på jakt på just det klippet eftersom det symboliserar en viktig tid i mitt liv.

Just då kretsade det mesta kring spelningar på allt från klubbar, ungdomsdiscon, folkets hus, folkets park, svartklubbar till privata fester. Jag och min kompanjon och tillika vapendragare Challe plöjde ner både tid och pengar i att få syssla med det som vi brann för. På den tiden var turntableismen en konstart som rönte respekt och något man promotade ett arrangemang med. DJ:s var konstnärer som med teknik och tricks hänförde en publik - man var helt enkelt någon, och självklart triggade detta en 18-19-årings ego. Våra gudar var naturligtvis Rob N Raz på hemmaplan och Cutmaster Swift ute i stora världen. Vi missade inte en chans att se dem live och höll egna kurser med BPM-räkning och mixteknik för kidsen i miljonprogrammet.

Ovan ser ni Roberts finalprogram på DMC WorldFinals 1988 - samma program som han tog hem segern med på Daily News i Stockholm. Jag kommer ihåg att min dåvarande flickvän var med Challe och mig på den tillställningen och hennes betyg var att det var "det närmaste en regelrätt hjärntvätt" hon någonsin kommit - och jag tror det gäller än idag... Hur hänger då allt detta ihop? Hm... jag hade en röd tråd, men den försvann - hur som helst så har jag letat nästan lika länge efter det här klippet. Jag hade flera VHS-band med DJ-tävlingar och events, men de försvann ur en väska på CLOCK i Geneta...

...och där hittade jag den röda tråden igen - Jon P dök nämligen upp härom dagen och förkunnade att han hade hittat förpackningar med färdiga sallader och mackor med den gamla CLOCK-loggan på... for what its worth.

lite skryt

Nu är alla inbjudningskorten ute - och jag måste nog säga att jag fick till det ganska bra i år... ingen jante här inte.

veckans varning...

Och då menar jag varning... skriftligt, bildligt, muntligt, ja alla sätt du kan komma på. Tydligen är N-Dubz det hetaste som går att uppbringa på uniterad kunglig ö-mark just nu - själv står jag där helt oförstående. Och framförallt... what the fuck gör Mr. Hudson tillsammans med dessa clowner? Finns det ingen dignity kvar?

Så om du undrar... ja, det här är shajt!

stalltips

- Hörru Papi! Jag var ute i Najko-Cholostallet och kollade upp om du hade alla hästar hemma... Jag tänkte att nu när våren är i antågande känner du då att du har koll på läget och att dom är utfodrade?

- Det är lugnt, självklart är man aldrig nöjd - det finns ju ett par rashästar och några fullblod som man är ute efter. Men ovanstående kusar borde räcka fram till juli i alla fall - sedan skulle det glädja mig om det droppade in tex. ett par Air Max Turbulence från ´97 - eller varför inte ett par Air Jordan från ´90. Dessutom vet jag med säkerhet att ett par Blazer kommer pryda stallgolvet lagom till semestern. Så svaret på din fråga får därför bli: JA.

- Inga Adidas då?

- Say what!?

1930

Njae... det där kändes inte riktigt bra - tycker nog att IFK Norrköping som värd inte visade riktigt god ton mot en nykomling och en gäst. 3-0 och det känns som om det kan bli en tuff Superettan i år.

Så vad lär vi oss av detta då...

• Man bör sätta sina straffmöjligheter.
• Det spelades bättre fotboll på Stig Svenssons tid
• Och i morgon går solen lik förbannat upp i Öster.

"vi ska åka till Milano och käka spagetti!"

för vi hänger där i porten...

Papi Jam håller den svenska hiphop-fanan högt, längst ute i söderort och droppar ny skit från hooden när den dyker upp. I början på januari 2009 releasade han ju Porten med Mohammed Ali & Nano på bloggen. En låt som blev lite av en glidarlåt hela det året. Därför är det extra kul att få hooka upp favorit-blatten Aleks som tillsammans med Kaah har Sveriges souligaste röster.

Aleks, som vi som är down med Hemmalaget och Highwon, känner som Ison & Filles mest kvalitativa sidekick. Tydligen så jobbas det hårt på en efterlängtad fullängdare som kommer senare i år. Men här alltså en första glimt, där han ger Porten en snyggare förpackning och lite mer substans i det allvarsamma budskapet. Videon är snyggt proddad av Oliver Martin Henriques och Duncan Mukada. Och som vanligt slänger ni en slant till er gatumusikant på iTunes.

skit-trendigt

Jag vet inte... det kanske bara är jag, men någonstans på vägen så har välfärdssamhället med sina trendnycker skitit ner sig när till och med bajspapper säljs i limited collection.

Nu kollade jag inte så noga men det fanns säkert någon tillhörande tävling där man uppmanas att skicka in ett foto på sin snyggaste dump i porslinet. Vinn en vecka på trendiga Spa Himmersfjärdsverket.

tight shajt!

Europa och framför allt England är varnade! Liverpool har presenterat nästa års hemma-kit och den har ungefär 15 fel och ett rätt. Tydligen kör man något desperat korttidsretro och tar fram en spinoff på 90/91-säsongens motsvarande. Mmm precis - senast giganterna från Merseyside tog hem ligan. Kan ni tänka er att ligan inte ens hette Premier League då.

Mest signifikativt är ändå den slutliga avsaknaden av Carlsberg-loggan, men jag förstår problematiken. Snåla och världsfrånvända danskar vill inte betala marknadspriser (så här kan ju Ette slänga in en ny hyllningstext från patrasket i söder). Jag förstår inte heller de trenchcoatinspirerade axelklaffarna och framför allt så förstår jag inte varför man envisas med att spela i Adidas. Ja menar, vad är det egentligen för trailortrash som går omkring i Adidas - jo just det husvagnsfolk från Finland och Tyskland... nugh' said.

Ett rätt sade jag... och det är att tröjorna är så tighta att de fåfänga Spice Boys antagligen kommer att träna hårdare än någonsin. Så om det tar tvärstopp nästa år så är det en röd stenstod som står kvar - och den har inte en Manscum-logga.

Just nu sitter jag med spänd förväntan inför en galaktisk kamp på Torr(es) mark - och på FB spekuleras det vilt om vem som kommer att avgöra gigantmötet. Jag säger Piquet - för det säger ingen annan - och jag vet som vanligt bäst.

nu gick jag ju igång...

Det är egentligen sjukt att någon kan låta så bra live... måste vara underbart som producent att jobba med honom i studion. Sätter allt på första - tre timmars jobb och en platta är klar... Re Re-wind..when the crowd say Bo-selecta!

tema stilikon

Torsdag igen - veckorna går fort - vilket betyder att vi åter igen vänder blickarna mot Papis olika stilikoner som influerar honom till att vara en ganska hyfsad 37-åring.

Idag tänkte jag att vi skulle träffa Southamptons Finest... mr. Craig David himself. Förutom att den här killen har en rent gudomlig röst så får han också stå som modell och stenstod för en pure och lättsam tid i Papis liv. Han får också representera det som jag själv kallar för London Casual. Som vanligt cleana saker i naturfärger och svart med inslag av vita acessoarer - och så plussar vi på lite kevlar så är sizen komplett.

Om man som Papi på den här tiden inte hade släppt en platta som hette Born to do it, och kunde uppbringa samma designkläder som Craig själv iträdde sig - så funkade the next best thing bra. Papi vrakade och väljde bland märken som Carhart, Iceman, Psycho Cowboy Brand, Tiger och Koppartrans mfl... Meh! säger då den inbitne... det där är ju en Nordic Fashion-lista med Danmark on top. Och visst är det så - vilket föranleder nästa veckas tema... Då åker vi till Köpenhamn och tittar på hur danskjävlarna utklassar Stockholm inom allt från arkitektur, design och konst till mode.

Men vi avslutar med ett klipp från en konsert med Craig - och från den turne där han kanske levrerade en av mina största musikupplevelser. Jag vill minnas att till och med surpitten Gringo kunde medge att det var en sällsam konsert.

dålig piratkopia

Nu är det upprört här - vi snackar usel generika... Ni vet det, jag vet det... alla vet vem som är den riktiga Fantomen, och det är fan inte en Jani-look-alike som försöker kränga värktabletter.

Ja, det ska väl vara Jon då som inte har fattat någonting än, utan fortsätter tjata om någon Börje.

inte helt bekvämt

Förvisso är det inget fel på associationsförmågan... Men när Häxan Surtant blev till SURGUBBE som blev till SURRGUBBE som slutligen blev till TURRGUBBE - så känns det inte helt bekvämt att traska Södertälje Centrum fram med en 4-åring som gång på gång ekar:

- Pappa!! Kolla TURRGUBBEN!!

Snart har vi någon av stadens skjutglada falanger efter oss - och då lär det smälla...

gotcha'!

Hittade den till slut - antagligen inte din kopp med te - men för mig är det här en uppfriskande flirt med hiphop när hiphop var hiphop... ja ni fattar. Enjoy.

jakta

...har fått en låt på hjärnan - men vet inte vad den heter och vilka som gör den - jagar nätet crossover och återkommer när jag hittat den... - för jag vet att ni blev nyfikna nu.

Chicken!

Påskafton bjuder av tradition på äggmålning i det Lovisinska hemmet - så också i år...

Och av gammal hävd, vana och tradition så var det naturligtvis Papi som tog hem det åtråvärda priset "Looking sharp in competition". Han har ju hittat ett vägvinnande sätt att avbilda sina seriefavoriter - förra året Fantomen och i år Spajdermään som DJ säger.

Appropå DJ så kan man kanske tycka att jag borde låta henne vinna - men vinnarskallar byggs på svidande förluster - den tuffa delen i min uppfostran. Och hon gick inte direkt lottlös, det gör hon aldrig. Påskharen hade bytt ut alla äggen i en kartong mot Hello Kitty-ägg plus att han hade levererat en ny skaljacka lagom till våren.

Glad påsk på er också... over and out från Jesus.

Så länge det varar...

Bra shit i kvarteret... Ta en titt på bilden - faciliteten är belägen på en av Södertäljes absolut fulaste gator - Rådhusgatan. Det enda glädjeämnet hittills på den bakgatan har väl varit Mollys lunchcafé. Lokalen på bilden har i runda slängar avverkat fyra hyresgäster på de två senaste åren - så jag säger, bäst att smida medans järnet är varmt.

För just nu har Robbans Trading tänkt sig att detta är en ekonomisk hotspot och installerat sig där efter flera år uppe i Weda Köpcenter. Vi godisgrisar i Centrum jublar och inhalerar gladeligen sackarosen för 4:90/kg - de boende ovanför lokalen bör nog bums införskaffa både brandvarnare och pulversläckare om det inte redan finns. Robban har som bekant en väldig otur med bränder - å andra sidan så är kanderade äpplen och brända mandlar helt okej också.

Godis är hur som helst gott - och idag fyllde vi allsköns påskägg DJ och jag.

tema stilikon

Torsdag igen, och vi ska gräva lite djupare i vad som triggar Papi rent modemässigt. Vi byter dock infallsvinkel från att ha låtit en specifik person symbolisera influensgrader till att vända blickarna österut... JAPAN. Och detta under ackompanjemang av Synesthesia med Nobody Knows - behöver jag säga att Simon LeBon är med och proddar?

Japan inspirerar - Japan kittlar - Japan fascinerar, och det stör mig skyhögt att Gringo har varit i Tokyo... och inte jag. Japan i mina ögon både konkretiserar och visualiserar ett par återkommande begrepp när jag försöker förklara mina avstämningspunkter mot vad som är vackert i ett bild och formspråk - vilket i slutändan ger avkastning på mode. Jag pratar om "clean", "syntetiskt", "sharp edge" och "renhet". Visst kan jag tycka att vissa bitar av nutida trashmode är lite häftigt, men inget jag vill ta på mig.

Japan är också en glädjekälla för vintage och retro... ingen annanstans på jorden hittar du din livslinje modemässigt komplett representerat - ofta med attribut som dessutom borde ha funnits när tiden begav sig, men inte gjorde det. Jag måste fan dit innan det är för sent...