Väl medveten om att jag krossar vissas oförfalskade bild av undertecknad - en föreställning uppbyggd på sinnesbilden av mig som streetsmart Papi, med access till en vardag in the fast lane. Det är inget jag gör för att på något sätt framhäva mitt ego som något, lite förmer än andra. Dessa adjektiv har jag redan tillskrivit mig själv under 35 års upprepande mantra. Nä, istället känner jag en viss pervers böjelse över att få förkunna att även Fantomens vardag innebär smutsiga sneakers, damm ovanpå TV'n och tråkigt bröd i skafferiet. Så håll till godo - det är inte varje dag som Papi beger sig över till skymningszonen och lever ett vanligt Svensson-liv i tristess, dåligt sex och leda.
Lördag 16:e juni 2007
Stämplar ut från den kliniska miljö som min arbetsplats nu utgör efter att ha prostituerat ihop 3500:- för en övertidsnatt. (dessa pengar går naturligtvis oavkortat till det planerade Seyfomonumentet - så behöver vi inte spekulera mer i den frågan). Appropå klinisk miljö så har jag funderat lite, och nu vill jag först poängtera - bokstavera - pronounce it: I lööööve my job! men jobbet ger mig utrymme till att fundera...jo alltså... tappade tråden lite, kliniskt arbete - och här tror jag mig ha hittat en hängiven yrkeskår - lokalvården... jag menar, tänk dig själv att städa dag ut och dag in i en klinisk miljö... satan vilken tillfredställelse det måste inbringa. Jag städade själv trappuppgångar för att finansiera mitt dekadenta eftergymnasiala studieliv där på 90-talet - och där kan vi åtminstonde prata om avkastning när det rasslade grus och annan skit under mopp och borste. Men klinisk miljö...!? Jag ger mig fan på att dom har någon redovisningstävling i slutet på varje dag för att föra in något spänningsmoment i en grå vardag. "- Ja du, Janne...hur många nanopartiklar har fastnat på din fiberduk idag?"
Nåväl, raska löpsteg tog mig från världens största tablettillverknings-site till antagligen världens mest kompakta stadskärna. A-läge inskränker sig till 3 gator - övriga kvarter kvalar på sin höjd in sig till ett G-läge. Men så är södertäljeborna också ett rörelsehindrat släkte. Känner en kille som tog taxi från Vegagatan till Kaplansgatan varje helgkväll - om det hade gått hade han säkert beställt upp taxin med hissen - nu inskränkte han sig till att lura in taxin i garaget som låg under huset, för att åtminstone ta tidigare nämnda hiss ner. Belönades hemma med 4 koma-inspirerarde sömntimmar innan alarmet gick... Dubbeldop klockan 11.30 i Vagnhärad stod på agendan.
Snabb dusch och ett rutinplock i en av Papis alla garderober - sedan ett par traumatiska kliv bort mot garaget på Dalgatan (och nu frågar sig säkert någon varför jag inte parkerar i garaget på Lovisinsgatan... tja, 950:- eller 575:- avgjorde i ett svagt kapitalistiskt ögonblick. Dessutom sponsrar jag hellre en privat värds kamp än en maktfullkomlig röd koncerndel hos "Telge"). På vägen mot garaget kommer jag på mig själv med att wobbla fram och tillbaka i en slags ofrivillig dimma - därför blev det ett pit-stop hos Thai-butiken som av någon anledning alltid luktar skit. Men vis av, eller påverkad av en asieninspirerad filmuppväxt så har jag intalat mig själv att det är bäst att hålla sig väl med yakuzan. På menyn stod dagens första röda bulle och klarsynheten gjorde sitt återtåg. Därefter plockade jag upp A-K och vår lilla deejay innan vi skulle hämta farmor. Viss tidsnöd uppstod då vi fick göra ett vagnbyte. En av de två nya vagnarna som vi köpte i måndags visade sig vara lite för hi-tech för sitt eget bästa. Och Peugeotens lastutrymme lämnar ibland mer att önska - nu tror jag i och för sig inte att Peugeot tillverkar långtradare, ska kolla det med Scania-scouten morfar.
Vagnhärad bjöd på sol och stor uppslutning när två av mina (hundra?) kusiner firade dubbeldop - dock firade inte svenska kyrkan några större triumfer då man utrustat "livets fest" med en kvinna som fick Kristina Lugn att verka vital och levande. Traditionens makt är dock bestående i detta entertainer-bolag så varför klaga. Ester stal showen från och till och trippade runt och ryade på kända och okända. Man märkte dock på henne att hon blev glad över att träffa Emma igen - det finns en söt hang-up mellan dem sedan släktträffen förra året. Dessutom är Emma en sån tjej som man gärna anförtror sitt barn till.
Tillbaka i Södertälje igen så var det dags för ett återbesök på brottsplatsen - minnesgoda läsare drar sig säkert till minnes att jag blev brutalt nerstucken i höjd med Gästhamnen. Idag var det dags för knivhugg nr. 2. Glatt pungade jag upp ytterligare 260:-, men vad gör man inte för att bli immun mot fästningar. Så nu ska jag i snabb takt angripa både Varberg, Karlsborg och Bohus fästning. Jag glömde dock bort att fråga om status på kastell - för i så fall kan även Vaxholm få sig en avhyvling.
Därefter följde middagsinköp på Konsum Storgatan - med få dagar kvar till lön så kvalade Taco-buffé in inom de ekonomiska ramar som familjens revisor satt upp. På vägen hem greppade vi varsin kokt Solna-korv, endast för att sprida lite glamour i vårat inrutade familje-innerstads-liv. Papi diskade medans A-K skötte marktjänsten. Det mexikanska inslaget i vårat internationella leverne inmundigades framför Gry Forsells avsaknad av bysthållare i sommarunderhållningen som nu "Sommarkrysset" utgör. Dagens hook och behållning var väl då att få se E-type stappla omkring på Grönans scen i ett syfte som måste ha varit att bekräfta att gammal faktiskt är förbannat äldst.
Avslutningsvis grävde Papi lite i guldbyxorna vilket resulterade i att A-K med ett brett flin på läpparna fick studsa iväg till Videorullen för att göra ett cinematiskt intjack. 2 timmar senare kom hon hem, än mer lycklig och med senaste Beck under armen.
Se där! Där har ni en liten inblick i Papis twillight zone - sex då, tänker kanske någon? - glöm det.
...och gråa dagar skyndar aldrig på - lars winnerbäck...
