första ad-vent

När första ljuset brinner, står julens dörr på glänt - och alla är så glada, att få fira advent

Vadå ironic? Ni som känner mig väl vet att om det är något som brinner till jul så är det Papis froma hjärta - möjligtvis slagen av Christer Sjögren.

Denna dag gick i slowridens tecken vilket innebär att startsträckan var långt utdragen men när vi väl hade skickat iväg AK till jobbet så tog den lite fart. DJ och jag tog lejonet till Jula där vi först tömde brandmännens förråd av pepparkakor innan det var dags att botanisera bland lowcrap och fair deals. Bellade loss på balkongbelysning med LED-ljus, en kameraväska, buntkabel och skursvampar... yeah I know... I'm living the life of luxury.

Därefter gensköt vi farfar vid Bilia i Moraberg och tjålade en säck med grankvistar som han ärligt odlat upp ute vid sommarstugan. Ja, alltså granen som grenarna satt på då. Detta tilltag skulle sedan straffa sig i form av kallfrusna fingrar eftersom undertecknad självklart åkte på applicerandet på en gradvis allt kallare och mörkare balkong.

Samma Papi belönades senare med förtroendeuppdraget att montera ner källarförrådet i jakt på det som AK kallar vackert och jag för krims-krams. Jag har dock insett att jag är ganska lyckligt lottad numera, då vi båda har en ganska sparsmakad samsyn och undviker den fallgrop av överexploatering som ständigt ligger på lur under december månad.

Jag hade ju då sedan hoppats på en liten adventsfika med lussekatter - planer som snabbt gick i stöpet då det visade sig att sockerbagaren hade varit stygger och fått gå. Bakverken som låg lämnade kvar betingade en mystisk rosa nyans och smakade väldigt likt Play-Doo.


I stället fick vi inviga välfärdsamhällets nya giv - pizza.online. Lägligt nog var Rosenlundspizzan uppkopplat mot det däringa internätt, så när vi plockat ihop våra adventspizzor så var det bara att bekvämt sätta sig ned och vänta. Så här i efterhand kan jag nog känna en viss besvikelse för det visade sig att man var tvungen att äta dem själv. So much for the inventions.

Onödigt vetande del 1

Jag har ju tidigare berättat om att vi har en kille på jobbet som rent hypotetiskt skulle kunna vara Magnum...eller ja snarare Tom Selleck eftersom privatinvestigatorn bara är en fiktiv person.

Nåväl, härom veckan beslöt vi oss för att undersöka och komparera våra misstänkta italienska förgreningar - inte för att det egentligen fanns några bevis som pekade åt det hållet, men det skulle passa vår sinnesbild på något sätt. Döm då om vår förvåning när Tompa-gubben visar sig härstamma från Slovakien och Detroit. Det klingar liksom inte lika häftigt - å andra sidan så har Järna aldrig heller utgett sig för att vara dito... snarare koftigt i så fall.

Så nu vet ni det. I nästa "Onödigt vetande" ska vi titta närmare på de två danser som Jani Kaikkonen behärskar.

ditt and datt

DHL har upprört hört av sig och kräver bildbevis på de "sanslösa" angrepp som jag tidigare i veckan spottade ur mig. Fuck you säger jag... och så säger jag Rüdi is on the loose, börja leta!

Jag måste dock ta tillbaka lite av de superlativ jag delgav dessa däck - just då var jag nog mest nöjd med att katchinga av Bythjul lite stasha. Nu när verkligheten har hunnit ifatt mig så inser jag naturligtvis det självklara. Finnpaxxi kan inte göra däck, möjligtvis stövlar - och vad är det för sulor som sitter på mitt lejon... ja just det.

DJ skickar förresten en hälsning till släkt och vänner... Jag må ha en sjukt asocial Papi, men mamma AK har lovat att vi ska dyka upp och närvara på så många kalajs som det är möjligt under december. Jag kommer då att se lite gladare ut, och en aning mindre norrlandspimpad - ses då...aaaaiiight!

masterpieces

Papi Jam rattar decksen på torsdagkvällen och saluterar DJ Fjomp på hans 35 årsdag - det får bli något som han inte ogillar... men å andra sidan inte heller gör några breakmoves åt.





Papi gillar det här satan - och det minner honom om varför vi vallfärdade till London i parti och minut i början av 2000-talet. UKG när den är som finest. (Och inget jiddeli-diddeli nu om att jag bara åkte till ön för att jag hade en crush på Stan Collymore - det är bara barnsligt förtal)

Quantum of solace

Jag borde skriva någonting, men veckan har bara tassat på med tankar kring livets bräcklighet och människans litenhet. Ska man hitta något uns av positivt kvitto, även om det känns banalt i sammanhanget så har jag lovat AK att sluta dricka Red Bull efter 19 på kvällarna - nu förstår ni ynkedomen.

Har dock hunnit med att även försöka mig på att vara lite produktiv...med förbehållet att det naturligtvis beror på vem man frågar. Vinterdäcken kom äntligen på när snökaskaderna härjade som värst för att hånfullt tugga asfalt i 8 grader plus dagen därpå. Bara att få hem de satans gummimonstren var en uppgift för den uthållige. 3:e november landade beställningen hos Bythjul.com - 25 november knackade DHL på hos mig... so much for the 1-2 dagars leverans. Å andra sidan så återstod inte mycket av grundbeställningen - den hade istället ersatts med både dyrare däck och fälgar + lite godis i form av vindrutetorkare och låsbultar från en numera gråtfärdig säljare. Och allt detta för att Papi ett par gånger hummat uppfodrande i telefon.

DHL - Södertälje ska dessutom ha sig en känga, eller åtminstonde den ansvarige för företagets interna säkerhet. Det här kommer att låta helt osannolikt men tydligen så har den jovalistiske gamengen och tillika überhomosexuella grillägaren Rüdi från Gran Canaria - japp, just han som Jani inledde en romans med - tagit sig till Sverige och Södertälje Södra för att kunna skicka mig kärleksmeddelanden och eregerade penisteckningar på mina däck. Desperat är bara förnamnet.

Nåväl, han (rüdi) dök i alla fall inte upp på innebandyclashen i Blombacka som avhandlas varje onsdag - helgens händelser var dock påtagliga och det var en ganska tyst och halvloj tillställning som utspelade sig. Väl medvetna om att Jerry antagligen kommer lysa med sin frånvaro ett tag framöver så var de grova skämten ganska få till antalet denna kväll. Positivt är dock att han har annonserat om sin närvaro på de lördagar som det är möjligt. Det finns ett liv bakom all ledsamhet.

Vad tänker jag mer på... utan att avslöja allt för mycket om hur osammanhängande mina tankevindlingar är just nu:

• Jag funderar på vad det är för människor som redan nu köper gran och bär hem den - i och för sig väcktes den tanken redan den 8:e november när vi tjuvkikade in genom ett vardagsrumsfönster i Västergård och såg en fullt påklädd gran med ljus och hela partykitet.


• Jag funderar på hur länge Dean Koontz tänker vara halvvägs med skrivandet av Ride the storm - den tredje delen om Christopher Snow. Han var halvvägs år 2000... likaså 2003, sedan har det varit knäpptyst.


• Jag funderar på om jag borde läsa Hjalmar Söderbergs Doktor Glas först - eller om jag ska ta den mer lockande författardebuten "Någon slags exstas" av Johan Kinde.


• Jag funderar på om den nya innebandyklubben hinner dyka upp innan lördag - och spelar det någon roll för jag har ändå ingen Teenie Babysitter...hm...ursäkta...barnvakt till DJ.


• Och appropå DJ... jag ställer mig tvivlande, men hon hävdar bestämt att dagis lär ut sånger som " Vi komma Vi komma till äppelkakeland" och Lusse Lelle 11 meter före jul"


• Och avslutningsvis så funderar jag på att ställa väckarklockan på 06.00 i morgon och komma lite tidigare till jobbet - all inspired of Christian Erikssons "how to make your morning successfull"

Jag kunde ha avslutat detta inlägg med ett tjipp - men det gör man bara på landet och i Karlstad.

Flossy Mova' (november)

Trots alla sorger och bedrövelser som just nu målar vardagsessentiels i transparent kulör så är det ändå vissa must and do's som måste göras.

Papi Jam har en trogen läsarskara som gjort Flossy Mova till facit för förfestandet innan det ska clubbas på lokal - dessa själar som minner Papi om ett tidigare liv måste mättas. Och vad mättar mer än lite hederlig Eurotrash i form av Blänk feat. Young Ivy? (ta en bite själv om du är hungrig)

1. Shirt Off - Blänk feat. Young Ivy
2. No stress - Laurent Wolf
3. Spotlight - Jennifer Hudson
4. Heartless - Kanye West
5. No stopping us - The Kic Pimpz
6. Insomnia - Craig David
7. Stockholmsnatt - Stor feat. Danjah & Adam Tensta
8. M.V.P - Ludacris
9. Radio - Danny
10. Keep this fire burning - Outsiderz

Där haur ni foulks! Rakt över disc till eran pod... och kom ihåg var ni hörde det först.

...

Det drar en skugga utmed murarna i kväll

Den är sval och förtegen

Du har sett den i ögonvrån förr när du vandrat dom tomma stegen

Du har sett den passera

och göra natten så märklig

Du vet att verkligheten är inte alltid så verklig

Jag tror på duvan som vet vart den ska

Jag tror på godhet och bättring

Jag är en barkbåt

Som driver mellan grenar och stenar

och en nattfjäril är min besättning

Inga vakter vid porten

Inga hänglås vid grinden

Bara rösten som kallar

i den evigt viskande vinden

...

Idag tänder vi ett ljus av omtanke för de som står oss nära,

och en känsla av att aldrig ta livet för självklart.

look-a-like

Men herre gud, hur ser han ut Zlatan-mannen?

En korsning mellan Jar Jar Binks och han Taboo i Black Eyed Peas.

veckans politik

Det måste snart inrättas veckokurser i att driva oppositionspolitik, för amatörismen börjar bli lite väl påtaglig. I Södertälje maler Ingela Nylund Watz vecka ut och vecka in om hur Alliansen monterar ned landstinget och sjukvården. Likt en Hieronymus Bosch målar hon upp nattsvarta tordönsprofetior utan någon som helst självinsikt. Södertäljeborna har dock inte glömt att det var samma Ingela som under förra mandatperioden drev en hätsk kampanj som bottnade i att stänga ner hela sjukhuset i staden.

Och på riksplan så bedriver hennes partikamrat Thomas Östros en gycklarbetonad hetsjakt på finansminister Anders Borg. Svenska folket har dock insett att vi för första gången på länge har en dollarminister med koll och skrattar i mjugg åt clownens försök.

"Borg har ingen plan", men rosen från öst han har minst en ny plan för varje vecka som går. Alla har det gemensamma draget att det måste löna sig bättre att inte arbeta. Fritidspartiet med mottot "VI ger dig ur andras plånböcker" har förvisso många anhängare, men få som inser ekonomiska samband.

from the bottom of my heart...

SATANS BALLE - det snöar! - VIDRIGT... uuuääääh!

har du 21 minuter över?

En liten solskenshistoria med ena delen av bloggens husband, som hookar upp med lite otippade Robert Wells. Allt detta i en laidback stämning med lite Bullen-varning. Har du 21 minuter till övers så är detta mysigt investerad tid oavsett om du gillar Lilla Schpränki Boy eller inte. Che!

cirkeln sluts

70-talet var ett sällsynt spektakulärt årtionde inom musiken! Nu ville artisterna synas ordentligt! Det fullkomligt exploderade av glitter- och glamrock, hårdrock, skräckrock, disco, punkrock, mardrömspop och artister som KISS, ABBA, Sex Pistols, Donna Summer, Sweet, Alice Cooper och Slade...

Här är den ultimata boken om en av 70-talets största ungdomsföreteelser – pop-tidningen POSTER. Alla som var unga i Sverige då växte upp med tidningen. Det gick bara inte att komma undan fenomenet POSTER. Affischerna från tidningen satt överallt. I ungdomsrum, klassrum, uppehållsrum och fritidsgårdar. Man lät sig svepas in i en värld av glam och glitter, hårdrock och pop.

Hans Hatwig heter mannen bakom den framgångsrika tidningen: ”Jag tapetserade en hel generations väggar” som han uttrycker det idag. Hans utvecklade dessutom personliga relationer till flera av de stora artisterna och hjälpte många av dem att slå igenom i Sverige. Särskilt bra var relationen till Kiss som var med i stort sett varje nummer av tidningen. Hans Hatwig tog dessutom själv många av de sagolika färgbilderna i POSTER. Unika fotografier på några av 70-talets största stjärnor som ABBA, Björn Skifs, Ted Gärdestad, KISS, Sweet, Thin Lizzy, AC/DC, Sex Pistols med flera. Han blev också känd för att lyckas övertala artisterna att klä av sig framför kameran...

Nu samlas allt för första gången i denna härligt påkostade bok tillsammans med hela den fascinerande historien om hur Hans och hans unga gäng gjorde tidningen POSTER. Detta är Boken för dig som var ung på 70-talet! Rikligt illustrerad. Många opublicerade bilder. Förteckning av innehållet i samtliga tidningar. Värderingsguide för samlaren. Samtliga utgåvor avbildade. 256 sidor. Första upplagan med unik Superposter på Kiss och Agnetha.

Tur dock att detta utspelade sig under ens egen barndom - Ester skulle bara våga komma på tanken att tapetsera sina väggar - over daddys dead body.

november-gloom

Kan inte riktigt bestämma mig om det är magiskt eller tragiskt att en kväll i november stå och pimpla rödvin samtidigt som man diskar...och samtidigt som man står och är lite ledsen över att en snart 3-årig DJ dissar alla mina atempts som kock.

Jag tyckte nog att jag hade lagt upp det hela rätt, metodiskt och pedagogiskt. Hämtning på dagis för en upptäckarpromenad på väg ner til centrum. Bajset som är svampar på ett träd var kvar - apans bananskal som försvann i augusti var borta även idag - sladden på stolpen, check, jodå den var också kvar - bajskorvarna som trollet bajsar från taket ner i stupröret var på plats - den gamla damen som sitter och väver vinkade vanan troget även denna eftermiddag - mantrat med bilmärken kopplat till människor hon känner gicks igenom med frenesi och pronansering.

Gröna gubben visade upp lekamen och uppenbarelse efter sedvanlig tryckning på stolpen - Luftballongen på Tom Tits var fortfarande ute och lekte, och här övade vi lite på hur vi ska säga åt Mami att vi minsann ska åka den i vår - spöket i tunneln satt troget fast i väggen och fick som vanligt en box från DJ - hysteriskt fnitter åt syrianfarbrorn i hatt och käpp som alltid sitter i fönstret till Södertäljes mest märkliga café, alternativt vuxendagis - dörren till kryp-innet som enligt skylten ska inhysa en låssmed fick utstå forceringsförsök - och avslutningsvis fick den roliga statyformationen på stortorget sig en klättertur.

Sedan fortsatte färden i Papis regi. Byteshandel och deal resulterade i att Ester lovade att sitta i vagnen under besöket på Åhléns för inhandling av CD-skiva, motprestation bestod i att gunghästarna utanför SEB-banken skulle prövas. Next stop Coop och här gällde det att vara taktisk...

"- Ester, hämtar du den lilla vagnen, så kan du få köra den och lägga ner varorna?"

Se där! Papi tänker slugt och bygger upp en delaktighet kring den annalkande matupplevelsen. Lägg därtill det traumatiska momentet för en vän av ordning när flickebarnet får hiva upp varorna på rullbandet. Det var inte riktigt läge att ta upp det här med streckkod vänd från kassörskan...

Väl hemma fortsatte den medvetna interaktionen med kulinarisk hjälpreda iförd förkläde, där vi tillsammans lekte fram en mustig köttfärssås i järngryta med spännande pastahjul. Och hela detta upplägg för att som vanligt mötas av ett:

"- Pappa, jag tycker inte om den här maten..."

Å så undrar A-K varför jag inte lagar mat utan hellre plockar hem en sushi från Badhusgatan. Nåväl, eftermiddagens positiva är att den enerverande huvudvärken har släppt. Back to work i morgon..

Do you have the Faith!?

PÅ TORSDAG SLÄPPS DEN...

Café Wacko

Läser du City och Metros sms-sidor? ...det är ok, det gör även jag.

Skickar du sms till City och Metros sms-sidor? ...det är inte riktigt lika ok - det är nog faktiskt så illa att jag starkt överväger möjligheten att säga upp vår bekantskap på stående fot...

Den återkommande och minnesgode besökaren på "ge mig fem!" kommer säkert ihåg att jag nyligen raljerade över den nedmonterade psykvården - jag plockade förvisso hem några pricksäkra poäng i det inlägget, men jag förfasas nu över att det som jag trodde var nerpaketerat faktiskt lever och är mer uppmonterat än någonsin.

Man skulle kanske ha misstänkt att alla omkringvandrande morons eventuellt hade något emo-ekologiskt café alternativt ett härbärge som de träffades på - men så icke, nejdå... sms-sidorna i våra gratistidningar is the place to be.

Jag menar, läs bara själva:

• Den isande ensamhets sommar varför skulle jag vilja mer av den? Inte ok kräva att någon står på ett ben som underhållning så länge som du gjort/LB


• Ja d e inbilln o d blicken ser ALLA efs j bara ser bröstet o magen J försöker se han som tror sig vara synlig o som j vill träffa. Ledsen vet i vem du e


• Vännen, hon s söker dig dagl, s påst att jag är hennes väninna, är i sj verket en psyksjuk kvINna s stalkar mig. Var försiktig.


• nu får d väl en dock ge d. Lunch Åhle t vem? Alla kastar i framför dat. Kanske ti m.


• Nej babysittern jag lever inte. förmodligen stiger jag väl upp imorgon med, men inte lever jag för det. Jag blir mer och mer död för var dag som går/LB


• Psykopat grannar som ställer sin "ljugarbänk" vid port o förtalar granne så grovt att hon hotas o utsätts för inbrott? Bromma

Ja, ni ser ju själva - och för en kort sekund förstår jag hur Kent känner sig i dagens märkliga icke-jämtländska samhälle. Och hur skriver folk egentligen?

Dagen D

Sådär ja... Då bockar vi för årets viktigaste dag i almanackan - och likt den superstar jag nu är så har jag i sedvanlig ordning delgivit arrangörerna min must have-lista:

• Jag förutsätter att dagis har tagit sitt uppdrag på fullaste allvar och låtit ynglen rita hyllningsteckningar under hela fredagen.
• Frukost på sängen bestående av Red Bull, Saffransbullar och röd Pölsekorv.
• Musik i form av George Michaels "Father figure"
• Ja... å så mitt Nike Running Pack.

Bäst att gå å lägga sig, jag kan knappt vänta...

droppa lite poppa

Papi Jam levererar numera sin vana trogen en skööun throwback lagom till helgutgången... jaa det vill säga för er som fortfarande går ut å clubbar... Själv blev han snärjd och lurad lite way back och sitter numera hemma och jockar lite bittert och alfagrått.

Men jaow... vore det inte för hon här hemma så kunde ovanstående vajdiå vara ett liveklipp direkt från Vegagatan... rootsy!

zoo-logi

VECKANS VARNING! med vissa förbehåll går oavkortat till Malacos clinique för nya produkter. Som den drivna godisslav jag nu är så öste jag självklart ner en skopa, modell större av genidraget "Zoo Viol" - usch, tvi, spott och blä... Så om du inte gillar att tugga mammas parfym med tvålflingor så behöver du inte kategorisera in dig under förbehållet.

Annars är denna helg en sådan där som går under beteckningen "fullt pådrag" - och det är lika smärtsamt varje år, utan att ni för den skull behöver övertolka begreppet smärta. För av någon anledning så är just de månaderna på året som jag helst skulle vilja dra något gammalt över mig och bara flyta ut i en inandningspaus de mest socialt krävande. Och de som känner Papi och hans asociala leverne så förstår ni att det är en smärre pärs. Men vad gör man inte för sina käresta.

Nåväl, idag pådragade vi hos mormor och morfar eftersom morfar fyllde år - jodå, släkten Jonsson firar varje år och hade man inte fått hejd på dem så hade de antagligen firat även varje månad mellan fylledagarna. Mormor hade kokat ihop en mustig köttgryta som smakade mer, och som dessutom passade bra till det skumma, disiga novembervädret som belägrat staden - morfar ackompanjerade med passande vin som snabbt slank ner. DJ och kusin Luva höll ångan högt uppe och gav en kommande preview åt Luddi om huruvida hans framtida lekdeltagande kommer att gestalta sig... Fast snart har han växt om Sveriges envisaste kusinpar och kommer antagligen att likt Bruce Banner skaka av sig alla atempts.

Och imorgon drar turnén vidare till farmor och farfar samt familjen Bergqvist/Johansson - där stundar ny middag och firande av Jerry samt fars dag... Hmm... nu märker jag ju att även de där Bergqvistarna firar födelsedagar till höger och vänster - världen är sannerligen ur led.

Jaja - det är bara att bita ihop, och glöm nu inte för allt i världen att skippa Viol-aporna. Sikta istället in er på Gott & Blandat Kola som bör dyka upp i butikerna nästa vecka.

fuck a doodle doo

Skit också... jag känner att jag tog i lite för mycket här om dagen... typ som att jag broderade ut fastän all tråd var slut... aaah meen kom på en bättre metafor själv då...

Hur som helst så har vi en kille på jobbet som, och märk nu, "skulle" kunna se ut som Tom Selleck - han gör alltså inte det, men med vita loafers och en guldskorpion runt halsen så är det rent hypotetiskt möjligt. Den här duden är i vilket fall som helst sjukligt besatt av filmer, skådespelare, kompositörer, regisörer...you name it - och just den här dagen så satt han i fikarummet och mastruberade oralt om hur damn it-bra filmen 300 egentligen är.

Och på något sätt så var det som att jag ville ställa mig in lite hos honom och nickade bejakande vid passande tillfällen, och lade in en smart kommentar om att han huvudrollssnubben snart dyker upp i Guy Richies "Rocknrolla", ni vet. Men nu så här i efterhand så sitter jag och funderar på om jag kanske tog i lite för mycket - tänk om han tror att jag tycker att 300 är den bästa film som någonsin gjorts. För så är det ju fan inte...

SHAUN OF THE DEAD - sedan behöver vi inte snacka mer. Gringo Bingo hjärntvättade mig med den en gång när jag fortfarande var välkommen hem till honom, och jag blir fortfarande lika lycklig av att se den. Så där får Tom Selleck även svar på frågan om vad jag egentligen skrattar åt... och nej, det är inte Cheech & Chong.

ska man...?

...det är frågan... alltså, 15000 fria sms!! förstå hur bra jag skulle kunna hålla kontakten med mina vänner... shit... varför sitta å tveka, oj vad glada dom ska bli...

Bankkrisens lågvattenaktiviteter

Papi är förbannad!

Ja, han är rent av på krigsstigen - och imorgon är det någon stackars sate i Nordeas växel som kommer att få byta telefonhand eftersom linjen kommer att upplevas som kolsyreisfrostig...

Nog för att jag har förstått att ni har likvida problem att tampas med, men den här lösningen var verkligen låg.

Min vana trogen så lägger jag alltid in månadens räkningar på internetbanken till den 22:a, dvs. det datum som Zencan visar sin uppskattning för mina insatser. Därför blir jag lite förvånad över att jag upptäcker att jag har förärats med en övertrasseringsavgift på 95:- för den 21:a oktober.

Märkligt tänker jag och går in i betalningshistoriken samtidigt som jag försöker komma ihåg vad jag kan tänkas ha sysslat med då... Jomen...jaha??? Jag har tydligen betalat 70% av mina räkningar den 21:a... eller nej, Nordea har på eget bevåg och iver tjuvstartat - med betoning på tjuv - mina inbetalningar. Ja det var ju verkligen innovativt era as!! Det är inte de 95:-som sticker i ögonen utan respektlösheten. Det är väl lika bra att jag struntar i att ange inbetalningsdatum till november månad - eller varför inte starta ett autogiro på månatliga 95:-.

Pack!

ett ljus i mörkret av amber

Jag förtränger det varje år, men mitt i all misär och ebenholtzmörker så finns det ju trots allt ett amberfärgat ljus av hopp och vasle. Lussekusen, svagt besläktad med snorbusen, dyker upp tidigare och tidigare för varje år som går - en del kallar det hädelse, själv kallar jag det för survivourism. Anna-Karin mumlar något om missbruk, men sen när hade hon koll? Möjligtvis vid Dackefejden eller när Mora brann, för att travestera några av hennes übertöntiga uttryck.

Som flickan sa... (uääääh, jag kräks...)

Surkärringen på Tidermans Konditori - vet ifan vad hon går på, men inte är det kundvård i alla fall - nåväl, hon sprattlade till och frambringade ett försök till lite trevlighet genom att klämma fram ett:

"- Dom är goda, är det dina första?"

Jag tittade lite förvirrat på henne, och ville egentligen svara:

"- Men ditt sura beläte, jag var ju för fan här i måndags (4 st.) och i tisdags (4 st.) och i morse (2 st.) och nu igen (2 st.), och alla gångerna handlade jag av dig... såå, nej det är inte mina första!!"

Istället blev det bara ett diplomatiskt segregerat:

"- Jo, dom är fina..."

Fan för mig - men öppnar hon käften imorgon, då hoppar jag upp och gör en moonwalk på glasdisken, världsapromise!

hmm...

Jag har schemalagt antivirusprogrammet att varje måndag vid 20.00 göra en genomsökning av hårddiskens alla filer och mappar. Brukar fungera bra, och som en trogen vän så har en "tracking cookie" dykt upp i ett par månaders tid. Inga yviga gester kring det, utan ett snabbt åtgärdsingrepp bara så är det klart.

Men idag hade han inte tid att hälsa på - så nu sitter jag och funderar på vilken rysk porrsajt det är som jag har missat under den gångna veckan. Känns som om man håller på att tackla av.

hobbysupporter

För ett år sedan skrev jag ett smärtsamt avsked från Enköping om klockor som klämtade i dimmig skymning, och ett småländskt lir som gått i stå... I morgon stundar ödesmättad timme igen - och jag borde naturligtvis vara där...på plats. Krigsplatsen är Jönköping, klockslag för bataljen är förlagd till 14.00 och förutsättningarna är hyffsat gynnsamma ur ett blårött perspektiv - 2-1 från matchen i Växjö.

Jag tänker dock inte ta ut någon seger i förskott - Öster har agerat otroligt ostabilt utslaget över hela året, och det jag på rak arm kan se som skulle kunna tala för oss är att Jönköping tränas av den gamle Pershagenbon, Olle Nordin. Och ni vet hur det är - en gång looser, alltid looser. Dessutom är ju 1-2 förluster hans grej, så vi säger väl att det blir en upprepning av onsdagsresultatet.

...men jag är inte där... Lejonet III har inte fått på sig sina vintertassar ännu... så så mycket supporter är jag.

Nattlig throwback...

Nähä... dags å binga och idag finns det inga medåkarbiljetter i kuren - men jag lämnar er andra nattliga monster med en throwback som jag vet att ni har glömt bort.

ugly as hell, but still frustrating beautiful...ok.