fredag 30 november 2007

Hextex



Häxan Surtant är världens suraste och elakaste häxa.

En dag när hon har tråkigt kommer hon på att hon borde skaffa sig ett jobb för det har hon sett att andra har. Det är bara ett problem, arbetskamrater är det värsta häxan vet så därför bestämmer hon sig för att starta eget i stället och jobba för sig själv. Företaget får heta: Aktiebolaget Häxan Surtant.

Frågan är bara vad man gör på häxans företag? Häxan själv har ingen aning, lagar man saker? Säljer man saker? Eller utför man tjänster och konsultationer? Hursomhelst i väntan på att hon skall komma på vad man gör på hennes företag passar häxan på att pynta i skyltfönstret, en ny sak varje dag och varje dag så tittar Trollet Trygve in för att ställa en fråga.

Vad tänker du mer på Jimmy?



söndermarken



  • Jag tänker på SSK:s prekära läge i elitserien... eller nej, egentligen bryr jag mig inte... Jag är mätt och trött på ointelligent och profillös hockey med en massa skydd, långt ifrån den vackra och konstnärliga fotbollen... MEN! Jag är inte större än att jag kan reflektera över vissa, i mina ögon abnormiteter. En tabell ljuger inte - det skriver jag under på, och speciellt inte efter 24 omgångar - men det som sticker ut är att SSK har släppt in minst mål av alla lag, och således gjort minst. En driven företagsledare hade säkert gjort en nulägesanalys och agerat därefter - det har SSK:s tränapar också gjort. Därför har man på kort tid värvat två (2) backar!!! Määh! Va fan... lite fegt tycker jag - varför inte värva två målvakter istället. Det känns som om hockeyns ointelligens bekräftar sig själv...

  • Jag tänker på att det var 14 år sedan jag snaggade av mig håret senast... Är rätt nöjd att jag vågade göra det igen nu i veckan... och A-K tyckte det var sexigt... så kanske.... nä... dum tanke.

  • Jag tänker på att... Jag tror på duvan som vet vart den ska. Jag tror på godhet och bättring. Jag är en barkbåt. Som driver mellan grenar och stenar, och en nattfjäril är min besättning Inga vakter vid porten. Inga hänglås i grinden. Bara rösten som kallar i den evigt viskande vinden.

Stor lyrik på fredagskvällen, precis innan november går över i december... >suck!<

Vad tänker du på Jimmy?

  • Jag tänker på att jag borde blogga lite oftare, men nattjobb och en kvinna som gör karriär har begränsat min fritid avsevärt. De få timmar av dagen som är mig till skänks går jag in i med full frenesi för att tillfredställa DJ och hemmets domäner och vrår. Papi anno vintern 2007 är mest House - men inte så mycket Chicago.

  • Jag tänker på att det var länge sedan som eder hovlevarantör av politiska sanningar gjorde ett utspel. Men varför skulle han... Fredrik har vårt fulla förtroende och Sverige mår bättre än någonsin - ja appropå att må bra... I Aftonbladet (27/11) rapporteras att antalet människor utanför arbetsmarknaden har sjunkit med 11 procent. På ett år! Näringsdepartementets beräkningar visar att antalet öppet arbetslösa har minskat med 32000 personer. Antalet som går på sjukpenning har minskat med 29000. Antalet förtidspensionärer har minskat med drygt 33000. Och så vidare. De arbetslösa och sjuka som Mona Sahlin påstår har förlorat på Fredrik Reinfeldts politik visar sig efter ett år med borgerlig regering ha blivit förbluffande arbetsförmögna och friska.165000 personer har lyfts på ett år. Det motsvarar en mindre kommun i månaden. Eller ett Uppsala, ungefär. Inte ens Jesus fick så många att ta sina sängar och gå. Men han jobbade ju inte så mycket med incitamentsstrukturer, ska man säga till hans fördel.Och ginikoefficienten var inte uppfunnen. Det var mest mirakel som gällde på den tiden. Samma odds som för en socialdemokratisk regering, alltså, vilket visar att killen kan funka som måttstock även idag...

  • Jag tänker på att tiden är ur led... Jag droppade under natten lite memorialia rakt ut i luften med allstädes vittnen i "rätt" ålder närvarande. KALKITOS! Detta möttes dock med frågande blickar, och ingen kunde dra sig till minnes de underbara Spanska tecknade scenariona med gnuggisbilder till. Det kunde vara allt från rymden, världshavet och prärien till en fotbollsarena i Argentina. Närmare virtual reality gick det nog inte att komma för en åtta årig pojke 1978. Nästa vecka tänkte jag lyfta Big Jim till liv igen - men jag antar att folk kommer att sucka och utgå ifrån att det är ett smeknamn på dicken...

  • Jag tänker på att Fricken är med i dagens LT. Papis främsta mentor och vuxna förebild under sina ungdomsår stretar oförtrutet vidare på kidsens arenor, gator och gränder. Den mannen har hjärtat på rätt sida och ett rättesnöre att känna dåligt samvete inför. Men jag kan dock tycka att Fältarna gott kunde bjuda ungdomarna på lite god shiraz under helgaktiviteterna istället för fulspriten som inköps förmånligt på tradarfiket i Järna eller av Guds sändebud i Ronnas katakomber.

  • Jag tänker på den snygga Peak-mössan jag såg på Stadium igår för 349:- ...hm.. vi får se...

  • Jag tänker på att nu är det fan dags att lägga sig - tvättstugan och dagishämtning väntar kl. 16.00.

måndag 26 november 2007

Live-rapport

Vi tittar in en snabbis i köket på Lovisinsgatan för en live-uppdatering, men också för att bevittna hur en urgammal myt slås i spillror... ja kanske två till och med.

Vi kommer in mitt i all febril aktivitet och mitt i smeten står eder Master of Ceremonies - MC Jam och slänger ihop Basilika & Vitlöksbaserade Vildsvinsbiffar med potatismos och rårörda lingon - detta samtidigt som han diskar och agerar lekledare åt lil' princess. Utöver detta så snurrar tvättmaskinerna i tvättstugan, och som ni märker så hinner il' magnifico även med att blogga också. Så var det med den myten att vi män inte skulle vara i besittning av simultanförmåga - här pratar vi nästan i klass med mutipla orgasmer.

ok... jag sa nästan...

Lite senare ikväll ska vi iväg till Kent & Bollas loppmarknad där de slumpar bort vinterleksaker innan deras flytt. Vi får se om det går att lura den norrländske gårdfarihandlaren...

Den andra myten då? Ja hur var det där med Papi och hans kökskunskaper... Män.kan.om.Män.vill...

fredag 23 november 2007

bo-klådan kliar till igen...

så här i annalkande adventstider med urrigt väder utanför - och välkomnande plädar i läsfåtöljen, så levererar er allstädes egenutexaminerade boksommelier två rykande kartonage. Håll till godo alla brill-ormar!





Jan Mårtensson - Den Kinesiska Trädgården betyg: 3/5

Under ett storslaget midsommarfirande i Närke får Johan Kristian Homan, antikhandlare från Gamla stan, stifta bekantskap med ett färgstarkt sällskap med dubbelbottnade relationer: En vacker karriärsugen docent i konsthistoria, en advokat med flexibla affärsidéer, två syskon som hatar sin styvfar, en ung kvinna som ska gifta sig - men inte enbart av kärlek. Under en yta av flärd och exklusivitet ruvar mörka hemligheter.I centrum av detta skådespel står Maximilian Granberg, konsthandlande affärsman med oväntade kontakter bland internationella vapenhandlare och kinesisk maffia.

I hans kinesiska trädgård ligger ett exklusivt museum med en guldglänsande drake som symboliserar den yttersta, förtärande passionen - den som kan leda till döden.Och snart rasar fasaden. Ett olycksfall som kan vara ett mord, ett rånmord som kanske är något helt annat. Ur tragedierna blottläggs ett familjedrama med många dimensioner, en psykologisk maktkamp.

Jan Mårtensson tuffar vidare i redan inkörda spår. Det var länge sedan han sparkade upp några nya dörrar. Intrig och upplägg följer samma mönster, och huvudpersonen Johan Homan upplevs om än mer bufflig och med en avsaknad av fingertoppskänsla för varje bok som går. Boken är som vanligt småtrevlig och historielärande utan att sända några spänningskårar down my spine.






Dan Brown - Gåtornas Palats betyg: 2.5/5

När the National Security Agencys oslagbara dator hittar en kod den inte kan forcera kallar man in sin bästa kryptoanalytiker, den briljanta Susan Fletcher. Det hon upptäcker sänder chockvågor genom maktens korridorer. NSA hålls som gisslan - inte med hjälp av vapen utan med en kod som är så komplex att om den släpps fri skjuts hela USA:s underrättelsetjänst i sank.


Susan Fletcher fångas i en härva av hemligheter och lögner, och hon slåss för att rädda NSA som hon har ett starkt förtroende för. Efter att ha förråtts av alla får hon inte bara slåss för sitt land utan också för sitt liv. Till sist förstår hon att hon även slåss för att mannen som hon älskar ska få behålla livet.

Dan Brown måtte antingen ha drabbats av storhetsvansinne eller lider likt en popgrupp under ett slavkontrakt och svarar med att spotta ut "skit" bara för att uppfylla sin del av avtalet. Gåtornas Palats kunde ha varit en bra bok, men Brown valde att förstöra den genom ett torftigt och intetsägande persongalleri. Intrigen har en bra grundtanke, men slaktas av författarens outgrundliga behov av att skapa en miljö som känns overklig. Dan Brown har målat in sig i ett hörn av koder, tecken, schiffer och anagram... Time to solve the problem dear Brown.

torsdag 22 november 2007

Lång natts färd mot gryning




DAG 1 - TISDAG:

Maratonpasset inleddes vid åtta-tiden på tisdagmorgonen då övriga familjen förkunnade att nu var nattvilan över och "- eftersom du tänker spela innebandy ikväll så är även konvalecentparodin till ända" - ord och inga visor, men då vi tillämpar parlamentarisk demokrati i vårat hem så är en voteringsförlust på 1-2 (dvs. 50%) att anses som grov.

Muttrandes hasade jag mig upp, väl medveten om att vinterdäcken skulle sättas på under dagen - och med en titt ut genom fönstret ökade jag på euforismen genom att konstatera ett strilande regn.

" - men du har väl garage? och dessutom låter du ju alltid Strengbergs däck ombesörja av- och påmontering?"

Jo, men det är själva principen - avbryt mig inte nu.

Till min stora lycka hann jag med alla måsten innan det var dags att hämta DJ på dagis - det omfattar då förutom däckbytet även fönsterputsning, disk, bäddning och matinhandling. Men inget ont som inte för något gott med sig - det är som jag alltid har sagt... "allt gott kommer till den som väntar", och sanningshalten i det påståendet delar nu ut gratifikationer dagligen. För i takt med att Mami har givit sig hän åt yrkeslivet med hull och hår firar nu den nya hushållerskan stora triumfer hos Lil' Ester. Nu är det äntligen Papi som gäller - ktching! oj vad det klirrar i vårt umgänge. Papi får alla kramar, Papi får trösta, Papi är bästa lekkamraten, Papi är typ bäst. Till Mamis stora förtret - men det kan vara bra för henne att få spela andrafiolen också.

På kvällen var det dags för innebandy, och de gula killer-bootsen firade hyfsade triumfer. Jani hade tydligen nåtts av varningarna och satt antagligen och darrade i en garderob någonstans... nä vänta, han kom ju ut ur garderoben för några år sedan... vi säger väl källarutrymme då.

Direkt efter de kroppsliga strapatserna bar det raka vägen till Zenecans grindar, och därinne väntade en natt full av lustar... okej, rent hypotetiskt skulle det kunna vara så, men än har det inte inträffat - inga köttsliga i alla fall. Jag fick dock ett infall av att "jobba på riktigt" så jag ägnade 10 timmar till att titta på en skärm och notera en kontrollsignatur var 20:e minut. Detta skapade dock viss oro och jag fick flera gånger svara på frågan "vad jag gjorde"...

DAG 2 - ONSDAG:

Morgonljuset brukar i vanliga fall vara en budbärare som förkunnar hemgång och sängläge - så inte denna morgon. I stället traskade jag ut till Griffen som hade destinationen inställd på Peugeot i Sätra - garantiarbete för att fransosen inte ska börja brinna pga. sitt hetsiga temperament. Dessutom hade jag i god tid innan (1 månad) anhållit om att en speciell sorts fälgsidor till vinterdäcken skulle finnas hemma, samt att man kombinerade garantiarbetet med att fästa ett clips som saknas på ena stänkskyddet. "- Inga problem! Och stänkskyddsarbetet säger du bara till om när du kommer..."

Innan Griffen dock fick beträda E4:ans röda beläggning väntade ett besök på Select (hmm...undrar just varför...). Dels för att det hade kommit till min vetskap genom Joel på jobbet att garantiarbetet gärna kunde ta en 3-4 timmar - men också naturligtvis för de åtråvärda 355ml Red Bullisarna. Dessutom, trots Papis nattsvarta vinterdepp, så finns det ett svagt skimrande ljus i vintermörkret och det stavas: Lussekatter - god damn, vad jag missbrukar saffranskissarna! Så fram till lucia kan ni stundtals ana ett litet flin i Papis mungipor.

Peugeot jobbade på i bra takt och redan kl. 10.45 så stod vilddjuret och morrade ute på parkeringen. Men naturligtvis varar flyt sällan länge... "- Jo du, Lion 15' fälgsidor hade vi tyvärr inte hemma, men vi la med ett par andra som du får för samma pris - och det där clipset till stänkskyddet hade vi inte heller hemma så vi får ringa när det kommer in..." Ameh! Mää! Era satans jävla as... vad tror ni jag ringer en månad innan för!? Kan det vara för att jag som kund har ett personligt intresse av att få just de artiklar som jag vill ha...Kan det vara för att jag är en förutseende kund som aldrig stänger av förbättrings- och effektivitetstänkandet och därför vill underlätta för ert varulager... Kan det vara för att jag bor i fukkin' Södertälje och blir låst varje gång jag måste till Sätra då Södertälje av någon, gud vet vad, anledning är ett stort jävla svart Peugeot-hål... Och så belönar ni mig så här! Jag kan meddela att just nu står det fördel Kista i matchen om att få leverera den nya 207:an SW till familjen Apa i vår...

Väl tillbaka på svensk fosterjord... nåja... belönades Papi med hela 3 timmars sömn innan det var dags att hämta underbarnet ur Missionskyrkans klor för lite familjärt umgänge. Först gick vi och provade in en pulkahjälm på Stadium innan det var dags för lite shyssta moves på dansgolvet. Papi hade riggat discomaskinen och Backstreet Boys fick far och dotter att lyckas med koreografiska underverk. Go DJ! Go DJ! Go DJ! Papi överträffade sedan nästan sig själv när han slängde ihop en kulinarisk sensation (för att vara honom)... Kyckling, rotfrukter, pastarör tillsammans med en sweetchili-baserad sörja. Kan väl avslöja att jag tryckte i mig det mesta och Ester fick jag muta med två Dennis-korvar och en skinkmacka. Men sånt slinker emellan när hon tittar så där lyckligt på mig. Resten av kvällen ägnades åt koma-sömn. 36 av 39 timmar - inte dåligt!

DAG 3 - TORSDAG:

Mami jobbade mellan 15 och 21 idag då det var något kommersiellt jippo i regi av Centrumföreningen - detta borgade för en eftermiddag i lekens tecken. 3 lekparker avverkades i rask takt utan några större blesyrer - Rutschkanor står just nu högst upp på listan - däremot är gungorna fortfarande fast förankrade i botten. En kaxig lady men ack så harig när det gäller gungsen. Kan vara de enorma G-krafterna. Danssessionen fortsatte på hemmaplan och även denna kväll var det AJ och grabbarna som stod för soundet. Läggningen gick ganska smooth så därför är det en semesterfirande pappa som nu äntligen får bege sig tillbaka till uppdraget i Dalmasca. Ja ikväll, ska vi ju faktiskt tränga oss in bakom fiendens linjer i Archadia. Om jag överlever denna strapats så återkommer jag med ett nytt inlägg i morgon. Fredag brukar ju kunna betyda ett vintips...

onsdag 21 november 2007

jag återkommer...

har lite grand att drifta, men efter att ha varit vaken 36 av de 39 senaste timmarna så lägger jag in ett litet veto och ber att få återkomma i morgon igen... deal?

måndag 19 november 2007

the red bull hunt

...kl 21:13 på måndagkvällen kunde jag inte hantera situationen längre - efter att ha sökt på nätet och endast lyckats klura ut att dyrgriparna började säljas i Tyskland under maj månad, så insåg jag att här krävs det krafttag.

Resolut ringde jag därför upp Red Bulls konsumentkontakt varvid jag kommer i kontakt med en indignerad systemtekniker som sitter och onanerar över excel-filer. Han lät dock undslippa sig, efter att ha kontrollerat att jag var en privatperson att 355 ml-burkarna säljs exklusivt hos Shell Select och diverse ICA-butiker...

aaahh... nu kan jag sova lugnt.

söndag 18 november 2007

lite blandad söndags-action




I kvarteren runt Dalgatan går undertecknad numera under benämningen "hjärnsläppet" eller "backad & klar". Efter att ha hämtat de kvinnliga inslagen i familjen Apa uppe på Essingen - där de firat av Esters kompis Ella som sprängt ett-års-gränsen så bar det åter tillbaka till Kringelstaden. Lagom framme vid garageinfarten slår antagligen Papis sjukdom ut i full blom och en psykos utan dess like tar sin form. Sin vana trogen tar han ut svängen som sig bör och bestämmer sig för att efter rutin räta ut bilens bakända genom en kort backmanöver. Men här vill den franska gamängen annorlunda - det händer faktiskt ingenting och Papi sliter och drar frenetiskt. Och i takt med att bilen sakta rullar närmare en smaskig buckla så ser också bilägaren framför sig en fet räkning för en ny växellåda.

Nu var goda råd dyra och A-K fick lubba upp till insatsstyrkan med Kent & Bolla, som glada i hågen kärvänligt dök upp för assistans. Med ett lätt putt och en snabb manöver så var bilen åter på rätt kurs och på väg in i "lukta-gott-garaget". Väl inne i garaget så slås Papi av en angelägen tanke...och naturligtvis...ridå ner! av någon anledning har dåren försökt forcera i 5:ans växel med ett givet resultat. Mupp!! Kent försökte uppbåda en min av överseende, men lyckades föga - varenda por i hans kropp andades jubeltoner - och med Kents envetenhet så inser jag att detta kommer jag få höra långt framöver. Blir inget jobb ikväll - här skall kureras sjukdom och slickas sår.






Mystiken kring de gäckande Reb Bull-burkarna tätnar... På vägen hem ikväll gjorde vi en raid till Lindboms Livs ute i Östertälje. En av de misstänkta brottsplatserna - men här blev bytet intet. Antingen hade de sålt slut på dyrgriparna eller så var bevismaterialet undangömt. Jakten går vidare, och med tanke på att de var svenskreggade så är det nog bara en tidsfråga innan bytet fälls. Jag återkommer i frågan.





Varning är utfärdad inför den kommande veckans innebandyträningar - de gamla crappiga Salming-dojjorna har förpassats till de sälla jaktmarkerna där de dessutom hör hemma. BJ må vara kung både i Kiruna och Toronto, men hans innebandypjuck suger rotvälta. Detta är nu åtgärdat med Papis nya killer-boots från Puma. Det skrämmande i frågan är... med tanke på hur grym jag var med slajd-pumpsen utan hälbrygga, hur övernaturlig ska jag inte bli nu. Ni får nog lova mig en sak - berätta inte för Jani, för då lär han inte dyka upp på tisdag...

lördag 17 november 2007

Livet efter 35



Någon kanske nickar lite igenkännande till den ovanstående rubriken - och det med rätta, även om det förvånar mig en aning. Det var ju i våras som Papi slog an en interaktiv sträng och utmanade sina läsare i High Fidelity-inspirerade topp-5-listor. Första uppgiften ut var att rangordna de bästa ledmotiven till James Bond-filmerna. Och gensvaret var slående... med stark dragning åt prefixet "ned"... Hela noll personer utgav sig för att ha en relation till ämnet.

Det kan förvisso finnas flera anledningar till de skrala reaktionerna - man skulle kunna misstänka att jag inte har några läsare, men detta motsäger sig själv då jag tittar på de mätinstrument för att mäta unika träffar som jag begagnar mig av. Jag lutar då istället mer åt att de kulturella ambitionerna bland läsekretsen befinner sig på en sådan aeronom nivå att skräpkultur med tydlig anglofiering inte faller i god jord.

Därför gör vi ett nytt försök idag, och fokuserar på de allstädes dofter som omger vår vardag. Alla har vi vår egen referenspalett för vad som är väldoftande - därför borde det vara en lätt match att plita ner 5 aromer som triggar igång hormoner och välbefinnande.

Papis facit följer nedan:

  1. När man stoppar ner huvudet i en glassfrys
  2. Jäst
  3. En nytjärad brygga/skärgårdsmiljö
  4. Cool Water från Davidoff
  5. Saffransbak

bubblare blir DJ Esters nacke och doften från grillbriketter i en grill en sommarkväll.

fredag 16 november 2007

välfärdsproblem



vad i helvete är det här!!!

A-K's alltid lika förfinade vokabulär ljöd genom hela våningen efter att hon hade förpassat ytterligare ett gäng tomburkar till vår eminenta uppsamlare på balkongen - en sån där snajdig förvaringslåda för stolsitsar i tyg.

Uppenbarligen hade hon fått en släng av sin gode vän Stick-Ögats later och börjat rota bland aluminiumet. Med ett par demonstrativt dunkande fotlängder kom hon ångande mot mig med trofféerna - två Red Bull-burkar i storleken 350 ml. Och nu började Papis rätt avoga inställning mjukas upp... "- jaa... vad i helvete har vi här" (fast då med en lite mer lyrisk betoning).

Det är ju fantastiskt! äntligen! för vad räcker lama 250 ml till egentligen? nu börjar vi prata hardcore! Adicted to Red Bull vädrar morgonluft, men höjer samtidigt ett ögonbryn och börjar fundera... var köpte jag dessa dyrgripar? Och jag går bet... kommer inte på det - så med inspiration av andra bloggares hängivenhet till att utlysa tävlingar, så proklamerar jag härmed min egen: Vem är det som dealar RB-stuff? Priset går även det i den värdiga blogg-sfärens anda... men i stället för en "Goodie-bag" tillhandahåller jag en luxuös kasse bajs... här kan jag ha klivit över gränsen, men det är trots allt min blogg - så stäm mig då!

hur e d möjligt del 3

...jaha... här sitter man... och den här parodiveckan verkar ha fått ett värdigt avslut...

grabbarna sitter just nu och inmundigar goda drycker i immiga glas, samt smörjer kråset vid ett överexponerat buffébord på Birka Paradise. Där SKULLE jag också ha varit om inte inte vore. Något eller någon måste jag ha sårat djupt, för detta måste vara för mina synders skull.

De årliga kryssningarna är ju ett av få glädjeämnen som fortfarande sammanbinder det gamla grabbgänget från gymnasiet och "lokalen". Grogrunden för galna upptåg och nya kapitel i minnenas dagbok som plockas fram vid årets övriga sammankomster. Ett tillfälle där boys fortfarande tillåts vara just boys...

Men här sitter jag alltså... om jag ska göra ett ynkligt försök till att intala mig själv att det var ett moget beslut, vilket i sig är en omöjlighet, så skulle det väl i så fall vara genom att hänvisa till en åldrings erfarenhet. Bah.. patetiskt... Papis immunförsvar firar inga triumfer sedan DJ Ester började hångla runt på dagis, och i måndags började snuvan komma krypande. Men de yttre försvarslinjerna bjöd på bra motstånd och inget alarmerande hände. I samband med tisdagens innebandyträning bröt killbacillerna igenom första beridna garnisionen och ett visst näs-rinn började ge sig till känna. Efter det var det låst postionskrig under två dygn innan nuclear-bomben eskalerade under natten mot fredag - självklart. Och inte blev det bättre av ett kylslaget, men dock intressant studiebesök på våra systerfabriker i Snäckviken. Om vi bortser från det rent kunskapsmässiga så erbjöd den dagen vid slutsummering en praktsnuva med tillhörande feber.

Därför var det en djupt embarrased Junk som hörde av sig till reseledare Gringo Bingo (för den oinvigde så reser alltid erfarna kryssriddare under artistnamn) och lämnade sin hyttplats öppen för vilket billigt ragg som helst. Papis modevisning packades modstulet upp ur väskorna och en tröst-Merlot korkades upp... jag kommer tillbaka... och då är verktygslådan med igen.

onsdag 14 november 2007

hur e d möjligt del 2

Här vilar inga sorger... nejdå.

När man trodde att det inte kunde bli jävligare, så fanns det tydligen en ytterligare växel att lägga i...
21/11-25/11 - datum som har varit Papis tröst i tillvaron - äntligen en weekend-semester som skulle spenderas i karg skärgårdsmiljö. Busiga upptåg under dagtid med utflykter och upptäcksfärder längs med strandremsor och vikar. Matsäck med mackor och varm choklad och en DJ som ska bjuda allt och alla. Eftermiddagar med korvgrillning i skymningen och kvällar framför en sprakande eld. Njutfullt till en hoper medtagna smäktande CD-skivor, kulinariska kreationer av "kocken" och gott vin i glasen. Avslutningsvis lite sällskapsspel med mörk choklad till vinet som blev över vid middagen... mmm!

Blir det så? Nä självklart inte... Hemtex kallar och vill begagna sig av sitt nya stjärnskott. Får väl helt enkelt bli en korv hos chilienaren vid torget - mer spännande än så blev det tydligen inte.

En snara någon?

sköna skor



Ibland e man bäst, så e d lixom bara
man mår som en kung, som en lax i Niagara.
D varar kanske bara ett par minuter,
så med en bandare vid örat går man runt å bara njuter

Sköna skor, sköna skor, här glider man runt i sköna skor.

D e som om man svävade en meter över marken,
alla måste tro att man e redigt på knarken.
Jag flyger och flinar åt packet - har ni aldrig sett nåt vackert?
Hej kolla mej, jag e den snyggaste snubben,
har dom coolaste skorna,
den finnigaste röven, om ni vill så kan jag moona.
Kolla mitt sätt stå, kolla mitt sätt att gå,
till och med en loser kan flyta ovanpå.

Mitt ego d sväller till trippel volym,
å mina sunkiga plagg blir en Armanikostym.
Går gatan fram å brudarna dom tisslar, till och med visslar.
Så jag plockar fram ett Rizzla, å rullar mej n cigg,
känner hur den fäster - all ångest den har stuckit ner till Mallis på semester.

Va säger man?
5 stjärnor till nuet.
Med refrängen som ett mantra rullandes i huvet.
Man känner sej hög, helt enkelt stor,
när man vaggar omkring i sina sköna skor.
Varenda steg man tar dom går som i slowmotion,
bakåthäng med lagom sväng, vad flummigt!

Gräset e grönare, solen e gulare å d sköna e skönare.
Man måste passa på så länge som d räcker,
vinna en miljon eller spöa Boris Becker.
Känna sig cool som Big Daddy i en pool,
lika bra å hinna d så länge man e en vinnare.

tisdag 13 november 2007

hur e d möjligt



du har säkert varit med om att vakna upp en måndag tatt dej för skann å tänkt "ännu en sån dag..." det gjorde jag i går jag klev upp mitt i en depp å utan kärlek eller pengar med en hängande läpp


Hur är det möjligt... man frågar sig gång på gång...

Papis värld snurrar motsols just nu, det är uppförsbackar överallt och jag ser ingen ljusning i gränden - till råga på allt verkar jag ha en tillfällig dragningskraft på idioter som frivilligt söker sig innanför min skyttegrav.

Helst av allt skulle jag bara vilja ägna mig åt att bearbeta den årliga vinterdepressionen med tillhörande själavård och ljusterapi. Men av någon outgrundlig anledning så ska det jävlas på alla möjliga och omöjliga plan...

ARBETET: Det rycks och dras i Papi från alla håll - alla vill ha en del av det upplevelsepaket som min lekamen nu utgör. Krav och förväntningar på att det ska levereras - och visst fan levereras det, men ändå är det inte nog. Alla vill ha 24/7 av Jimmy - och dåren sitter på obetald fritid för att lyckas vara alla till lags. Nu kan man i och för sig fråga sig varför man gör det, när det ändå backstabbas i lönndom, baktalas och karvas med avundsjukans glimrande dolkar... egentligen berör det inte, men det stjäl tid åt att hela tiden behöva förklara sig, och stundtals kan jag hålla med Strindberg när han utbrister "det är synd om människorna"

EKONOMI: Familjen Apa är på ruinens brant lagom till jul. Föräldraledighet, och senare arbetslöshet har tärt hårt på de besparingar som funnits. Och med en helt otrolig pricksäkerhet så lyckades det bli ännu jävligare lagom till november. Förvisso är det naturligtvis glädjande, för att inte säga fantastiskt att A-K äntligen har fått ett jobb, som dessutom lovar gott. Hon jobbar och sliter numera med glädje och frenesi på Hemtex, och det märks på henne att hon har levt upp igen. Tyvärr hjälper inte detta oss just nu då företaget tillämpar utbetalning av lön nästkommande månad. Detta skapar ett stort svart hål som inte går att lösa... Som om detta inte vore nog så valde dom satans asen på If/Metall att än en gång att visa upp sina hånflinande nyllen, och med en självgod min proklamera sitt ställningstagande genom att slå sig på bröstet och berätta: "vi finns här för dig Jimmy". Vad mig anbelangar så kan ni dra åt helvete - bedriv era värvningskampanjer i fikarummen - det troliga är att det är där ni hittar era medlemmar som har något att vinna på ett medlemskap. De lata svin som gärna åker snålskjuts på de driftigas bekostnad. Själv vet jag mitt värde - det vet min arbetsgivare också, så låt oss förhandla i fred och genast har vi en win-win-situation. Men visst, det var ju sagt att min retroaktiva löneförhöjning skulle betalas ut i november - perfekt och lagom till att restskatten på 6000:- skulle betalas in. En restskatt som uppstått för att det är så satans fult att jobba och tjäna pengar i Sverige... men låt gå för det, jag lämnar in betalningsavin på edert klubbkontor så kan ni väl betala den. Jag lovar att inte opponera mig över er lekstuga fortsättningsvis. Blir det pengar över så kan ni väl lägga det i burken för nödvändiga studieresor till Bangladesh och Pakistan.

HÄLSA: Lika illa där... Papis en gång så starka immunförsvar är nedbrutet i beståndsdelar. Kärleksflickan och ljuset i mitt liv slungar dagligen dagis-baciller mot en helt oförstående försvarsgarnision. Detta i kombination med att jag egentligen inte har råd med att vara sjuk har startat en spiral som inte går att ta sig ur.

Men men... det är synd att gnälla - det kunde ha varit värre, och i april är ljuset och livslusten tillbaka. Ni får försöka stå ut med undertecknad surkart och hans sarkasmer. I love you anyway.

lördag 10 november 2007

vin(g)ligt



Denna lördags odyssé i vin tog oss tillbaka till Chile i form av Alta Tierra (89 kr.) - ett rödvin baserat på Carmenère-druvan. En druva som har sitt ursprung i franska Bordeaux, varifrån den importerades till Chile på 1800-talet. Under nästan ett dubbelt sekel antog, utgick man ifrån att det var Merlot man odlade - ett laboratorietest skulle dock i början på 1990-talet visa att det just rörde sig om Carmenère.

Carmenère-druvan har den karaktär som kännetecknar ett prisvärt vin, dock är den gröna paprikan inte lika framträdande. Det är ett uttrycksfullt vin som bjuder på fruktig smak med inslag av lakrits, peppar och vinbär. Harmoniserar väl med nöt- och lammkött, och kommer mer till sin rätt just till mat än soffpimplimg. Mer ett Papi-vin än ett Mami-vin.

Dock skulle man kanske ha investerat i ett Mami-vin då hon uppenbarligen har gått in i väggen efter hela två veckor som yrkesaktiv.

Annars har den annalkande kvällen lite av "dan-före-dopparedan" över sig. I morgon stundar ju årets viktigaste dag: Fars Dag. Och i år ser jag med tillförsikt dagen an. Jag har fullgjort mina plikter som far till fullo, ja kanske till och med lite med råge. Dessutom säkrade jag ju upp det hela med att dela ut både i-pod och Converse basketkängor på den mamliga motsvarigheten av dagen. Undrar just om man kan vänta sig en PS3.

torsdag 8 november 2007

Flossy Mova' (november)


Flowa to the Powa... äh... Papi har vinterdepp så jag gittar tugget... Håll till godo med listan som fyller ett dansgolv antagligen jävligt långt från er.
  1. Last night - P Diddy feat. Keyshia Cole
  2. Hot Stuff - Craig David
  3. Fall in love - Ricky
  4. Rock U - Ryan Leslie
  5. My cool - Adam Tensta
  6. Stuck on you - Prodigy
  7. God Damn It (remix) - Petter
  8. Miss Blue - Vincent
  9. G-slide (tour bus) - Lil Mama
  10. Baby Love - Will.I.Am

Månadens underskattade oldies tilldelas oavkortat Thomas Rusiak och In the sun - mästerverk.

b som i balle


A som i Apglad, B som i Bajskorv och C som i Cyklopöga! Vad är nu detta? ABC-böcker brukar ju vimla av bananer, citroner och äpplen! Men när Pernilla Stalfelt lämnar sitt bidrag till ABC-boksgenren, så får vi ett ABC som vi aldrig sett förut. Hon börjar dock med A och slutar med Ö.
Hennes bokstäver ser inte ut som traditionella bokstäver, utan är bilder i sig och som vanligt hur roliga som helst. A ser ut som någon som precis tappat byxorna och B är en sittande gubbe. Det är roligt med bokstäver, och de här är mycket speciella och mycket knäppa.
Betyg: 4/5

onsdag 7 november 2007

bra shit



Eder sommellier i årgångsträsket när det gäller delikata korsbefruktningar kring red bull-druvan lämnar härmed in årets forskningsprospekt.

För att få ut den ultimata bouqueten och tillika smakupplevelsen ombedes nyttjaren att först borsta tänderna, därefter öppna upp den silver/blåa buteljen och inmundiga en munfull av den dyrbara drycken. Låt den gyllengula vätskan gurgla runt i svalget samtidigt som du tillsätter en nötpreparerad chokladbit... och voila... slut ögonen och njut.

tisdag 6 november 2007

läskigt

...huu... den däringa ansiktsboken är bra skum. Jag får nästan känslan av att den verkligen känner mig. Sitter här och darrar och har lite "Storebror ser dig"-känsla som vibrerar i rummet. Har ägnat den senaste timmen åt att riva ut telefonkablar, lampsocklar - och nu dörrfoder i jakt på övervakningskameror... de måste finnas.

Will Smith gnällde och snörvlade i Enemy of the state - men det var bara kindergarten mot det här... Och allt egentligen på grund av ett test som jag gjorde... ett sådant där personlighetstest. Förstå då att man blir lite skärrad när man får den träffsäkra diagnosen:

"You have obsessive-compulsive personality disorder"

Lås era dörrar, Papi beger sig snart ut i centrumkärnan.

söndag 4 november 2007

öka!



Tillbaka i värmen efter en heldag i skogen med DJ... Skog å skog kanske är att ta i, närmare bestämt Södertäljes gröna lunga Kusens Backe. En backe som lite synonymt med staden är uppkallad efter mördaren Lars Peter Couse 1820.

I dag stod mördarbacken i regi till NM i terränglöpning med kombatanter från Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island. Av naturliga skäl, och nej, jag tänker inte utveckla dem här, så låg den största fokusen på duellen mellan hemmasonen (Gnesta/Tumba? nå låt gå för Enhörna IF då) Erik Sjöqvist och finländaren Jussi Utriainen. Den sistnämnde hade revansch att utkräva från nesan vid senaste Finnkampen där Erik defilerade.

Och revansch blev det också... Jussi visade upp en effektivare rullning i utförslöporna kring den krävande banan vilket också blev avgörande. Erik tog förvisso kommandot uppåt men lyckades aldrig hänga av finnen. Rafflande in i det sista blev det dock. Arangörerna Enhörna IF och Södertälje IF hade lyckats med en fint arrangemang i naturskön central miljö, och den närvarande publiken verkade trivas. Papi och DJ strosade runt och småpratade med gamla löparkamrater. Samma tugg som vanligt där man ödmjukt utbyter åsikter om bansträckning, väder och egna veckodoser av löpning. Det jobbiga med de här glimtarna är att suget att börja tävla igen alltid vaknar till liv - och visst skulle det vara kul att testa konkurrensen i M35. Jag ligger i dag på runt 8 mil i veckan, och antagligen skulle det räcka med att addera ytterligare 2 mil samt lite kvalitetsträning för att vara med och slåss på allvar. Låter kanske lite märkligt, men för att bli snäpet allvarligare så mår mångfalden inom svensk löpning... ja kanske nordisk löpning inte så bra. Jag säger inte så mycket om toppen av eliten, men klubblöparna och elitmotionärerna har tappat i driv... Det går fan för sakta, det räcker för en själv att jämföra sina egna tider för 8 år sedan med dagens för att inse att något är fel. Men som vanligt är det alltid lätt att stå vid sidan och skrävla. Tyst min mun så får du socker.

DJ och jag passade även på att smita iväg till Jober Max för att prova lite Didrikson-overaller - vi hittade ett gäng snygga, men det är ju typiskt att flickebarnet ska vara så liten. Dum ålder - hon måttar 86 i sina vanliga kläder, men det är bara att glömma... ja likaså med 80 om man nu skulle hitta någon. Och under det så är vi nere på babyoveraller, gjorda i material för att ligga å gosa i en liggvagn - inte riktigt Esters kopp of the. Så det blev tji - men vi kompenserade detta lite med att prova en gungelefant på leksakslandet samt två kokta korvar på Select. Appropå elefanten...nja kanske inte en helt korrekt övergång, men va fan vi kör ändå... - så har vi knåpat lite på hennes önskelista inför jul. Kort och koncist: En ribbstol till apan eller ett gungfår till vilden... fair enough.

Ska sova lite nu innan det är dags att sprinta iväg till Gärtuna för att styra upp ännu en vecka - ska nog chocka de övriga genom att synas lite i produktion. Veckan till ära så är jag ju bara mötesuppbokad på fredag - men det där ska nog gå att styra upp...

torsdag 1 november 2007

Ängladag



Södertäljes överlägset bästa dagis fortsätter att leverera upplevelser och kärlek i dubbla doser. På Kvarnberget firar man inte kommersiell och hednisk halloween - nejdå... våran, och på låns deras älskling Ester, saluterade tillsammans med sina kompisar ängladagen. En dag som går i vitt och kärleken & omtänksamhetens tecken.

Jag är egentligen inte så mycket för överdrivet glorifierande och självupphöjt malande kring sitt eget barn - men när jag ser min lilla ängel så är jag nästan på väg tillbaka in i svenska kyrkan igen - Bingelibånga kyrkan rymmer många - men så slår jag undan tanken igen och tänker på hur många Red Bull jag får för de 4200:- som kyrkskatten utgör...

...skynda dig å kom - till kyrkogång...